yttr 1979/80 sou2y y
Yttrande 1979/80:sou2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SoU 1979/80:2 y
Socialutskottets yttrande
1979/80:2 y
över motioner rörande strålskyddet inom hälso- och sjukvården
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
motionen 1978/79:281 av Sture Ericson m. fl. (s) om åtgärder för att minska
strålningsrisken vid skärmbildsundersökning och motionen 1978/79:1450 av
Margot Håkansson (fp) och Marianne Lundqvist (fp) om brister i strålskyddet,
m. m.
Utskottet
Motionerna gäller patienternas och sjukvårdspersonalens säkerhet vid
röntgen- och skärmbildsundersökningar. I motionen 1978/79:1450 tas upp
vissa händelser vid ett sjukhus som belyser hur bristfälligt strålskyddet
tidigare har varit. Enligt motionärerna måste all personal som arbetar med
och utsätter patienter för joniserande strålning ha erforderliga kunskaper i
strålfysik och strålskydd. Det bör också övervägas att förse patienter med ett
s. k. röntgenkort på vilket alla undersökningar och behandlingar med
strålning registreras. Motionärerna önskar en översyn av strålskyddslagen i
syfte att åstadkomma ökad säkerhet för patienter och personal. I motionen
1978/79:281 uppges att lungröntgen i fullformat medför lägre stråldoser än
skärmbildsundersökning. Enligt motionärerna bör riksdagen hos regeringen
begära snara åtgärder för att minska strålningsriskerna vid skärmbildsundersökningar.
Frågan om strålskyddet inom sjukvården har varit föremål för riksdagens
intresse vid flera tillfällen under senare år. Det kan här hänvisas till de av
riksdagen godkända betänkandena SoU 1975/76:3 och JoU 1977/78:24 samt
till svar på interpellationer i ämnet i januari 1979 och den 18 januari 1980. Av
riksdagsbehandlingen framgår att riskerna med medicinska röntgenundersökningar
rönt betydande uppmärksamhet från socialstyrelsens och strålskyddsinstitutets
sida. Enligt sjukvårdsministerns interpellationssvar i januari
i år har frågan om kompetensen hos personal som arbetar med joniserande
strålning tagits upp av socialstyrelsen i en skrivelse i december 1979 till
strålskyddsinstitutet. Socialstyrelsen understryker vikten av att det inom
röntgendiagnostisk verksamhet alltid - vid sidan av sakkunnig läkare - måste
finnas assisterande personal som är väl förtrogen med apparaturen och
genomförandet av undersökningarna. För tillstånd att bedriva radiologiskt
arbete inom röntgendiagnostisk verksamhet bör enligt socialstyrelsens
uppfattning i normalfallet krävas specialistkompetens i röntgendiagnostik. I
1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Yltr. nr 2
SoU 1979/80:2 y
2
sådana fall där detta krav skulle te sig ovanligt - exempelvis vid mindre
vårdcentraler i glesbygd med långa avstånd - bör enligt styrelsens förslag
krävas att det finns tillgång till specialistkompetent röntgenläkare, t. ex. som
konsult, och sakkunnig personal för träning av röntgenpersonal och tillsyn av
apparatur. Motsvarande krav bör enligt styrelsen gälla för sjukvård som drivs
i privat regi.
Landstingsförbundet har i en särskild cirkulärskrivelse i maj 1979
informerat sjukvårdshuvudmännen om strålskyddsproblem och särskilt
pekat på behovet av periodisk tillsyn av röntgenapparatur och ersättning av
förslitet material. Vidare har sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (SPRI) beslutat att starta ett projekt som syftar till att
förbättra strålskyddet inom sjukvården.
Frågan om registrering av alla röntgenundersökningar som en individ
utsätts för behandlades av socialutskottet i betänkandet SoU 1975/76:3.
Utskottet ansåg det inte påkallat med någon åtgärd och hänvisade till de
synpunkter socialstyrelsen anfört i remissvar till utskottet. Socialstyrelsen
ansåg bl. a. att försök med individuella hälsokort varit föga övertygande.
Information om genomgångna röntgenundersökningar fanns dessutom i
flertalet fall i patientens journaluppgifter. Sjukvårdsministern framhöll i sitt
interpellationssvar nyligen att företagna röntgenundersökningar finns dokumenterade
på varje röntgenavdelning. I samband med begäran om ny
röntgenundersökning tas sålunda fram kopior av gamla remisser beträffande
patienten. Det kan därför uppmärksammas om patienten genomgått ett
onormalt stort antal röntgenundersökningar under viss tid.
Socialstyrelsen utfärdade år 1978 en kungörelse (SOSFS (M) 1978:5) med
allmänna råd om lungröntgen vid hälsoundersökningar i vissa fall. Socialstyrelsen
anser att skärmbildsundersökningar i samband med nyanställning
många gånger är onödiga och anger närmare i anvisningarna i vilken
utsträckning lungröntgenundersökningar bör ske. Som alternativ till skärmbild
anvisas lungröntgen i fullformat, vilket minskar stråldosen. Enligt vad
utskottet har inhämtat har skärmbildsundersökningarna minskat i antal
under senare år. Inom strålskyddsinstitutet pågår enligt vad utskottet
inhämtat ett arbete som syftar till att föreskrifter skall utfärdas rörande
maximal stråldos vid hälsoundersökningar med skärmbild eller mammografiapparat.
Det anförda visar enligt utskottets mening att olika organ bedriver ett
aktivt arbete för att förbättra strålskyddet inom sjukvården. På grund härav
och då en översyn av strålskyddslagen enligt uppgift övervägs inom
jordbruksdepartementet anser utskottet att det inte är påkallat med något
initiativ av riksdagen såvitt avser motionen 1978/79:281 och motionen
1978/79:1450 yrkandet 1. Utskottet förutsätter att om en sådan översyn
kommer till stånd problemet med joniserande strålning inom sjukvården
särskilt uppmärksammas.
Beträffande motionärernas begäran i motionen 1978/79:1450 yrkandet 2
SoU 1979/80:2 y
3
om en översyn av ansvarsfördelningen mellan jordbruks- och socialdepartementen
såvitt avser verksamhet med joniserande strålning vill utskottet
anföra följande. Det ankommer på regeringen att ta ställning till hur aibetet
inom regeringens kansli skall organiseras för att regeringen på ett så effektivt
sätt som möjligt skall kunna fullgöra sin uppgift. Om regeringen anser det
motiverat att sådan ändrad ansvarsfördelning mellan departementen som
motionärerna förordar närmare undersöks, ankommer det därför i första
hand på regeringen att ta initiativ härtill. Av detta följer att utskottet anser
att riksdagen inte bör vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Stockholm den 27 mars 1980
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m)*, Rune Gustavsson (c)*. Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s)*.
Mårten Werner (m). John Johnsson (s), Erik Larsson (c). Ivar Nordberg (s),
Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s)*, Kersti Swartz (fp). Anita
Bråkenhielm (m) och Sigvard Persson (c)**.
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
** Sigvard Perssons uppdrag som ersättare för riksdagsledamot har upphört vid
yttrandets justering.
GOTAB 64809 Stockholm 1980
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.