yttr 1979/80 sku6y y
Yttrande 1979/80:sku6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SkU 1979/80:6 y
Skatteutskottets yttrande
1979/80:6 y
över vissa motioner som väckts med anledning av propositionen
1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m.
Till trafikutskottet
Sedan trafikutskottet anhållit om yttrande från skatteutskottet över
motionerna 1979/80:2041 och 2043 yrkande 6 samt proposition 1979/80:166 i
motsvarande del (avsnitt 5.1.8 Vissa skattefrågor) får skatteutskottet anföra
följande.
Propositionen innehåller ett sjöfartspolitiskt program som bl. a. grundar
sig på sjöfartspolitiska utredningens betänkande (SOU 1976:67). Utredningsförslaget
innebar bl. a. att rederirörelse som drivs i form av partrederi
alltid skall anses sakna fast driftställe i kommunalskattelagens (1928:370) -KL - bemärkelse och att inkomsterna följaktligen skulle beskattas i
delägarnas hemortskommuner. Vidare föreslog utredningen att seglande
delägare i partrederier skulle beskattas enligt sjömansskatteskalorna för den
del av rörelseinkomsten som avsåg ersättning för arbete ombord på det egna
fartyget.
I propositionen anför föredragande statsrådet bl. a. att de nämnda
frågorna inte har belysts tillräckligt och att han därför inte är beredd att
föreslå några ändringar på dessa områden. I sammanhanget erinrar han om
att rätten till avdrag för underskott kommer att bli föremål för en allmän
utredning och om att de särskilda frågor som rör avdrag för underskott i
verksamhet som bedrivs i handelsbolag behandlas av kommittén (B 1979:13)
med uppdrag att se över beskattningsreglerna för familjeföretag. Under
utredningsarbetet kan enligt hans uppfattning givetvis de här berörda
frågorna komma att tas upp.
I motion 2041 yrkas att regeringen under vissa förutsättningar skall få
medge att rederi i särskilda fall ej skall anses ha fast driftställe. Motionärerna
yrkar också att seglande delägare skall beskattas efter sjömansskatteskalorna
för den del av inkomsten som avser ersättning för arbete ombord på det egna
fartyget. Yrkande 6 i motion 2043 innebär att riksdagen skall uttala att frågan
om beskattningsort för partrederi skall behandlas av utredningen om
underskottsavdragen.
Sjömansskatten är en definitiv källskatt och utgår för sådan inkomst
ombord som annars skulle ha utgjort intäkt av tjänst enligt KL. Inkomst av
partrederi utgör emellertid i sin helhet inkomst av rörelse, även om
inkomsten helt eller delvis består av lön som delägaren erhållit för
arbetsinsatser i rederiet. Att dela upp inkomsten på det sätt som föreslagits i
den förstnämnda motionen är svårt att förena med grundtankarna för
1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Yllr. nr 6
SkU 1979/80:6 y
2
sjömansbeskattningen och med de speciella regler som gäller för beskattningen
av partrederier. BI. a. kan nämnas att möjligheterna till avdrag för
värdeminskning m. m. står i förhållande till inkomsten av rörelsen (46 § 1
mom. tredje stycket KL). Därtill kommer, som framhållits vid remissbehandlingen,
även problem av kontrollteknisk natur. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 2041 i denna del.
Reglerna om rätt beskattningsort innebär att inkomst av rederirörelse
beskattas i den kommun där rörelsen har fast driftställe. Endast i de
undantagsfall då rederiet saknar fast driftställe skall inkomsten beskattas i
den skattskyldiges hemortskommun (57 § 1 och 2 mom. KL). Frågan har
betydelse bl. a. för möjligheterna till avdrag för underskott av verksamheten
för delägare som är bosatta på annan ort än där driftstället är beläget. Vid den
kommunala beskattningen får underskottet nämligen dras av endast från
inkomst som hänför sig till samma kommun (46 § 1 mom. KL).
Som anförs i propositionen kan de nuvarande reglerna om rätt beskattningsort
i vissa fall medföra problem, framför allt med hänsyn till de nyss
angivna begränsningarna i möjligheterna till underskottsavdrag. Reglerna
avser bl. a. att medverka till en lämplig fördelning av skatteunderlaget
kommunerna emellan. Detta ändamål tillgodoses numera i stor utsträckning
genom reglerna om skatteutjämning. Även andra skäl talar för att den nu
aktuella frågan om underskottsavdragen bör omprövas. Detta är emellertid
ett generellt problem som enligt utskottets uppfattning bör prövas i samband
med den nu tillsatta utredningen om underskottsavdragen. Eftersom denna
utredning kommer att ta upp olika grundläggande frågor rörande dessa
avdrag, torde någon särskild framställning från riksdagens sida inte erfordras
i denna fråga.
Av det anförda framgår att utskottet instämmer i regeringens bedömningar
och avstyrker motion 2041 även i denna del och motion 2043 yrkande
6.
Stockholm den 8 maj 1980
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s),
Ingemar Hallenius (c). Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp), Olle
Grahn (fp) och Ewy Möller (m).
GOTAB 65140 Stockholm 1980
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.