yttr 1979/80 sku5y y

Yttrande 1979/80:sku5y

SkU 1979/80:5 y

Skatteutskottets yttrande
1979/80:5 y

över en motion om förstärkta resurser till kronofogdemyndigheterna,
m. m.

Till civilutskottet

Sedan civilutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
motionen 1979/80:1834 av Olof Palme m. fl. (s) om förstärkta resurser till
kronofogdemyndigheterna, m. m., såvitt avser skatteutskottets arbetsområde,
får skatteutskottet anföra följande.

Motionärerna begär att länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna - utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
- erhåller ett förslagsanslag om sammanlagt 4 milj. kr. för
förbättringar av skatteuppbörden m. m. Härav skall 500 000 kr. gå till
länsstyrelserna och lika mycket till de lokala skattemyndigheterna för
branschvisa skattekontroller. Kronofogdemyndigheterna får 3 milj. kr.,
varav 2 milj. kr. avser 20 tjänster för att förbättra indrivningsresultatet och 1
milj. kr. offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet, främst i storstadsområdena.

Skälen för de nu framställda yrkandena redovisas i motionen 1979/80:1104
där motionärerna också lägger fram andra förslag mot skattefusk och
skatteflykt. Denna motion kommer utskottet att behandla senare. Utskottet
vill i detta sammanhang nämna att utskottet vid sin behandling tidigare av
likartade yrkanden (SkU 1978/79:50) erinrat om att statsmakterna under
senare år intensifierat sina ansträngningar att försvåra skatteundandraganden
och annan ekonomisk brottslighet, bl. a. genom successiva förbättringar
av lagstiftningen. Beträffande det pågående arbetet med dessa frågor har
utskottet hänvisat till redogörelserna i betänkandena SkU 1978/79:2, JuU
1978/79:28 och LU 1978/79:19. Det kan tilläggas att en proposition nu
utarbetats om personligt betalningsansvar för ställföreträdare för juridiska
personer som underlåtit att redovisa sociala avgifter för sina arbetstagare.
Vidare avser regeringen - som framgår av propositionsförteckning - att i år
lägga fram förslag om en s. k. generalklausul mot skatteflykt.

Under senare år har ett omfattande arbete bedrivits i syfte att förstärka och
rationalisera taxeringen i första instans. Fr. o. m. 1979 års taxering har en
helt ny taxeringsorganisation börjat genomföras med väsentligt ökade
personalresurser (1 140 nya tjänster) och med ett nytt ADB-stöd som
underlag för granskningen och taxeringen. Reformen innebär också att
uppbördssystemet läggs om fr. o. m. 1980. Även kronofogdemyndigheterna
har omorganiserats på senare år, och ett ADB-baserat redovisningssystem
för exekutionsväsendet har försöksvis införts i vissa län.

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Yllr. nr. 5

SkU 1979/80:5 y

2

De förslag som läggs fram i budgetpropositionen innebär bl. a. att
riksskatteverkets möjligheter att fullfölja taxeringsreformen förstärks.
Verket får samtidigt ett särskilt medelstillskott för att göra en undersökning
om skatteundandragandets former och omfattning (bilaga 11). Vidare
föreslås (bilaga 18) att taxeringsorganisationen planenligt byggs ut med nya
tjänster, att besvärsenheterna tillfälligtvis förstärks och att mervärdeskatteenheterna
tillförs ytterligare tjänster. Kronofogdemyndigheterna förstärks
med 42 tjänster och erhåller medel för att - i samarbete med andra statliga
myndigheter m. fl. - ingripa mot ekonomisk brottslighet i storstadsdistrikten.
Vidare utrustas - försöksvis - ytterligare ett län med ADB-system.

Till stöd för förslaget i motionen anför motionärerna bl. a. att kontrollarbetet
i den nya taxeringsorganisationen koncentreras på formella granskningar
av ett stort antal skattskyldiga med okomplicerade förhållanden. De
anser att verksamheten i stället bör inriktas på taxeringsrevision av
företagare och andra grupper med bokföringspliktig verksamhet. Vidare bör
antalet revisioner ökas väsentligt. Kronofogdemyndigheterna bör enligt
motionärernas uppfattning förstärkas i huvudsaklig överensstämmelse med
riksskatteverkets önskemål vid remissbehandlingen av anslagsframställningarna.

Utskottet vill framhålla att bred enighet råder om att myndigheterna bör
erhålla tillräckliga resurser för att kunna ingripa effektivt mot skatteundandragande
i olika former. Men enligt utskottets uppfattning är det ännu för
tidigt att bedöma om den nya taxeringsorganisationen är tillräcklig eller om
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna bör förstärkas ytterligare,
utöver vad som redan planerats. Frågan om nya förstärkningar bör prövas
mot bakgrund av erfarenheterna av den nya organisationen och med hänsyn
till resultet av det arbete som bedrivs inom RSV för att klargöra hithörande
frågor. Utskottet utgår från att detta arbete bedrivs skyndsamt och att
regeringen snarast möjligt kommer att redovisa resultatet härav och lägga
fram de förslag som kan anses motiverade. Med anledning av vad som anförs
i motionen vill utskottet också framhålla att riktlinjerna för den nya
taxeringsorganisationen innebär att kontrollarbetet skall inriktas på väsentligheter.
Organisationen har också utformats med målsättningen att branschvisa
kontroller skall underlättas. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen i denna del, i den mån den inte är besvarad.

När det gäller kronofogdemyndigheterna har utskottet vid sin behandling
av olika uppbördsfrågor bl. a. uppmärksammat att arbetsgivare i en del fall
systematiskt underlåtit att betala in sina egna och sina arbetstagares skatter
och arbetsgivaravgifter, förfaranden som kunnat pågå under lång tid. De
belopp som det då har rört sig om har ofta uppgått till uppseendeväckande
summor. Att kronofogdemyndigheterna fungerar effektivt är en av förutsättningarna
för att sådana förfaranden skall kunna stoppas. Som framgår av
propositionen har emellertid arbetsbelastningen hos dessa myndigheter ökat
betydligt, och indrivningsresultatet har försämrats, bl. a. till följd av knappa

SkU 1979/80:5 y

3

personalresurser. En förstärkning av kronofogdemyndigheterna framstår
därför som angelägen. Dessa myndigheter tillförs också enligt propositionen
väsentliga personalförstärkningar och andra medel för att förbättra situationen.
Enligt utskottets uppfattning skulle det givetvis vara önskvärt med
ytterligare förbättringar. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget och
den restriktivitet som f. n. måste tillämpas i fråga om anslagstilldelning
tillstyrker utskottet propositionen i denna del. Samtidigt utgår utskottet från
att riksskatteverket i sitt tidigare nämnda utredningsarbete angående
skatteundandragandet och taxeringsorganisationen prövar också kronofogdemyndigheternas
behov av förstärkningar. Utskottet avstyrker således
motionen även i denna del, i den mån den inte är tillgodosedd.

Stockholm den 26 februari 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Wilhelm
Gustafsson (fp), Maj-Lis Lööw (s) och Kerstin Andersson < Hjärtum (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark,
Curt Boström, Bo Forslund och Maj-Lis Lööw (samtliga s) anser att
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Under den socialdemokratiska regeringsperioden bedrevs ett kraftfullt
arbete för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt. Delvis skedde
detta i form av lagstiftning. Delvis skedde det även genom åtgärder som
vidtogs för att förbättra taxeringskontrollen och indrivningen.

Riksdagen beslutade våren 1975 om en genomgripande ändring av
taxeringsorganisationen i första instans. Genom detta beslut effektiviserades
skatteadministrationen, bl. a. genom att taxeringsnämnderna får biträde av
kvalificerade tjänstemän vid granskningen och genom att ett väl utbyggt
ADB-system införs som stöd för taxeringsarbetet. Under år 1975 genomfördes
även den s. k. bevissäkringslagen.

I och med dessa olika åtgärder var emellertid inte arbetet med att söka
bemästra skattefusket slutfört. Flera förslag förbereddes under tiden före
regimskiftet 1976. Tyvärr har de borgerliga regeringarna stoppat eller

SkU 1979/80:5 y

4

förhalat flera av dessa. Detta sker samtidigt som skattefusket och skatteflykten
enligt vad som kan bedömas alltmer tilltar i omfattning.

Såsom föreslås i motionen 1979/80:1104 och 1834 av Olof Palme m. fl. (s)
bör samhällets kontrollmöjligheter förbättras och erforderliga resurser
ställas till skattemyndigheternas förfogande. De av regeringen föreslagna
resurserna på skattekontroll- och uppbördsomårdet är otillräckliga. Visserligen
är budgetläget ansträngt och en stark begränsning i ytterligare
utgiftsökningar nödvändig. Det bör dock påpekas att väl avvägda insatser
mot skattefusk och skatteflykt inte bara kan bidra till att förbättra
skattemoralen utan även medföra en nettoförstärkning av statsfinanserna
genom att skatteinkomsterna ökar.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av olika uppbördsfrågor bl. a.
uppmärksammat att arbetsgivare i en del fall systematiskt underlåtit att
betala in sina egna och sina arbetstagares skatter och arbetsgivaravgifter. De
belopp som det då har rört sig om har i en del fall uppgått till
uppseendeväckande summor. Arbetsbelastningen hos kronofogdemyndigheterna
har ökat betydligt, och indrivningsresultatet har försämrats, bl. a. till
följd av knappa personalresurser. En omedelbar förstärkning av kronofogdemyndigheterna
framstår därför som angelägen. Dessa myndigheter bör
därför förstärkas med ytterligare 20 tjänster utöver vad som föreslås i
budgetpropositionen. Detta är i huvudsaklig överensstämmelse med riksskatteverkets
önskemål.

Enligt utskottets mening bör därför förslagen i motionen 1979/80:1834 av
Olof Palme m. fl. (s) bifallas.

GOTAB 64676 Stockholm 1980