yttr 1979/80 nu5y y

Yttrande 1979/80:nu5y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

NU 1979/80:5 y

Näringsutskottets yttrande
1979/80:5 y

med anledning av propositionen 1979/80:125 i vad avser regionalpolitisk
stöd samt motioner om regionala utvecklingsbolag

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionen 1979/80:125 bilaga 11 (industridepartementet) i vad avser
avsnittet C, Regional utveckling (s. 58-64) jämte motioner i ämnet.
Näringsutskottet behandlar i detta sammanhang - helt eller delvis - tre
motioner som väckts under allmänna motionstiden och avser regionala
utvecklingsbolag.

En av dessa, 1979/80:1427, har tidigare av näringsutskottet överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet. För att möjliggöra en samlad behandling av frågan
om regionala utvecklingsbolag överlämnar näringsutskottet nu till arbetsmarknadsutskottet
- under förutsättning av dess medgivande - även
motionerna 1979/80:1023 och 1979/80:1413 såvitt de behandlas i detta
yttrande.

Propositionen

Under den ifrågavarande punkten i propositionen föreslår regeringen
(s. 64) att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om
finansiering av de regionala utvecklingsbolagen i Jämtlands och Västerbottens
län.

I propositionen erinras om att riksdagen våren 1979 beslöt att som sin
mening ge regeringen till känna att två regionala utvecklingsbolag borde
bildas i Västerbottens och i Jämtlands län samt anvisade ett investeringsanslag
av 10 milj. kr. till aktiekapital i de båda bolagen (NU 1978/79:59, rskr
1978/79:415).

Efter riksdagens beslut har frågan beretts vidare inom industridepartementet.
Frågor om bolagens inriktning, arbetsformer och organisation
ankommer det på regeringen att med utgångspunkt i riksdagens beslut ta
ställning till. En redovisning i dessa frågor lämnas emellertid i propositionen
(s. 59-62). Därvid anges att syftet med bolagen bör vara att skapa ny
sysselsättning genom att främja industriell och kommersiell utveckling inom
resp. län. Det framhålls att bolagen bör arbeta efter företagsekonomiska
grunder och vinstbegrepp. Eftersom verksamheten kommer att medföra
avsevärda risktaganden kan man räkna med att åtskilliga projekt kommer att
förorsaka förluster. Mot denna bakgrund bör enligt propositionen bolagen
inte belastas med krav om utdelning till staten. Vidare bör den s. k.

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Yitr. nr 5

NU 1979/80:5 y

2

offertprincipen tillämpas vid genomförande av verksamhet som är företagsekonomiskt
olönsam men som är önskvärd från samhälleliga utgångspunkter.
Särskilda tillskott till eller årlig förlusttäckning hos utvecklingsbolagen
bör inte komma i fråga.

Det långsiktiga arbetet med att förbättra den industriella strukturen åvilar
länsstyrelsen och den regionala utvecklingsfonden i länen. Utvecklingsbolagens
verksamhet bör enligt propositionen vara av kompletterande natur
genom att ta till vara konkreta utvecklingsprojekt och bidra till att
förverkliga dem.

Huvudinriktningen i bolagens verksamhet skall enligt riksdagens beslut
vara produktutveckling. Tyngdpunkten i bolagens verksamhet bör enligt
propositionen ligga i att medverka till etablering av ny verksamhet som ger
ökad sysselsättning genom att nya produkter tillförs redan existerande eller
för ändamålet bildade företag. Bolagen bör vara beredda att stödja hela
fasen från produktidé till det att produkten kommer ut på marknaden och ger
avkastning. Målet bör därvid vara, anförs i propositionen, att i första hand
söka placera produktförslagen i etablerade företag där resurser och
utvecklingskapacitet av olika slag redan finns tillgängliga. I vissa fall kan det
dock vara nödvändigt att bolagen tar på sig huvudansvaret för arbetet.

Finansiering av utvecklingsprojekt som bolagen deltar i bör enligt
propositionen lösas i samverkan med t. ex. utvecklingsfonderna, banker,
styrelsen för teknisk utveckling (STU) och länsstyrelserna, som förmedlar
regionalpolitisk! stöd. Formerna för bolagens finansiella engagemang bör
avgöras från fall till fall. Sådant engagemang bör avvecklas när företaget kan
fortsätta verksamheten utan insatser från utvecklingsbolaget, varigenom
medel frigörs för andra projekt.

I propositionen framhålls att bolagen bör samarbeta med redan befintliga
organisationer, främst utvecklingsfonderna, för att minimera de egna
driftkostnaderna.

Styrelsen för resp. utvecklingsbolag bör ha förankring inom länet, och den
bör tillföras kunnande på skilda områden. I propositionen anges vissa
riktlinjer som i huvudsak skulle gälla vid tillsättning av styrelse. Den
styrelsesammansättning som skisseras är följande: resp. regionala utvecklingsfonds
verkställande direktör, en företrädare för central statlig organisation,
en för vissa banker och en för landstinget samt tre ledamöter med
industrikunnande. Frågan om formerna för bankernas eventuella medverkan
får enligt propositionen preciseras närmare när ytterligare beslutsunderlag
föreligger.

Mot bakgrund av den i propositionen angivna verksamhetsinriktningen
föreslås att bolagen erhåller ytterligare 25 milj. kr. var under en femårsperiod.
Medlen föreslås räknas av mot den regionalpolitiska ramen för
budgetåren 1979/80-1983/84. Under förutsättning att så sker har landstingen
i Jämtlands och Västerbottens län utfäst sig att bidra med 1 milj. kr. per år
under fem år till resp. utvecklingsbolag.

NU 1979/80:5 y

3

Motionerna

Yrkandena

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är:

1979/80:1023 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att riksdagen
beslutar

24. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om de av riksdagen beslutade regionala utvecklingsbolagen för Jämtlands län
och Västerbottens län,

25. att ett regionalt utvecklingsbolag för Värmlands län inrättas,

26. att till Grundkapital för regionalt utvecklingsbolag i Värmlands län
(industridepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisa ett investeringsanslag
om 10 000 000 kr.,

1979/80:1413 av Hans Gustafsson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen uttalar att från industridepartementsmedel för strukturförändringar
avsätts 10 milj. kr. för inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i
Blekinge län, vilket knyts till utvecklingsfonden, för att underlätta sysselsättningssituationen
i Blekinge län inför framtiden.

1979/80:1427 av Sven Lindberg m. fl. (s), vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts som riktlinjer för den fortsatta finansieringen av de
regionala utvecklingsbolagen i Jämtlands och Västerbottens län,

2. att riksdagen beslutar att regionalpolitiska medel skall kunna användas
för att tillföra regionala utvecklingsbolag nödvändigt kapital.

Motivering

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1023 erinras om riksdagens
beslut våren 1979 om inrättande av regionala utvecklingsbolag i
Jämtlands län och i Västerbottens län (NU 1978/79:59 s. 42). Det uttalande
av riksdagen beträffande dessa bolag som motionärerna begär skulle gå ut på
att utredningen inom regeringskansliet om former för bolagens organisation
och verksamhet snarast bör slutföras och att man därvid måste lösa frågan om
bolagens möjligheter att få tillgång till tillräckliga medel för projektverksamheten.
Ytterligare ett regionalt utvecklingsbolag bör inrättas, anför
motionärerna, nämligen i Värmlands län. Den industriella utvecklingen i
detta län motiverar enligt deras mening ett sådant bolag. Till bolaget bör
anslås 10 milj. kr. i grundkapital.

Den negativa sysselsättningsutvecklingen i Blekinge län, vilken belyses
med statistiska uppgifter, utgör enligt motionen 1979/80:1413 skäl för att ett
regionalt utvecklingsbolag, knutet till utvecklingsfonden, inrättas i länet.

NU 1979/80:5 y

4

Bolaget skulle erhålla 10 milj. kr. från industridepartementets anslag för
strukturförändringar.

I motionen 1979/80:1427 uttalas att grundidén med regionala utvecklingsbolag
är riktig och inte får förfuskas genom att de två av riksdagen beslutade
bolagen inte tillförs tillräckligt med kapital. Motionärerna anser att de
regionala utvecklingsbolagens insatser måste ses som ett regionalpolitisk!
stöd och att regionalpolitiska medel därför bör kunna användas även för att
tillföra dessa utvecklingsbolag ett tillräckligt grundkapital.

Näringsutskottet

Riksdagen beslöt våren 1979 att två regionala utvecklingsbolag skulle
inrättas i Jämtlands och i Västerbottens län. Som grundkapital till de två
bolagen anvisades totalt 10 milj. kr. (NU 1978/79:59. rskr 1978/79:415).
Efter riksdagens beslut har frågan beretts vidare inom regeringskansliet.

Ett par motioner från allmänna motionstiden tar upp frågor om dessa två
utvecklingsbolag. I motionen 1979/80:1023 begärs ett uttalande av riksdagen
att regeringen snarast bör slutföra det fortsatta utredningsarbetet rörande
bolagen, så att dessas verksamhet kan komma i gång. I detta uttalande skulle
också slås fast att frågan om bolagens möjligheter att få tillgång till tillräckliga
medel för projektverksamheten måste lösas. Enligt motionen 1979/80:1427
är bolagens grundkapital för lågt och idén med bolagen därigenom i fara att
förfuskas. Motionärerna ser bolagen som "ett regionalpolitisk! stöd” och vill
att bolagen på den grunden skall kunna tillföras resurser från medel på
statsbudgeten som är avsedda för regionalpolitiska ändamål.

Det utredningsarbete som åsyftas i motionen 1979/80:1023 har numera
avslutats. På grundval av en promemoria som det har utmynnat i redovisar
regeringen i propositionen 1979/80:125 sin syn på utvecklingsbolagens
verksamhet och organisation. Som riktlinjer för de båda utvecklingsbolagens
fortsatta finansiering förordas att vartdera bolaget skall erhålla ytterligare 25
milj. kr. under en femårsperiod och att dessa medel skall avräknas mot den
regionalpolitiska ramen för budgetåren 1979/80-1983/84.

Utskottet vill med anledning av propositionen anföra följande. Utvecklingsbolagens
uppgift är att stimulera produktutveckling, främst i mindre och
medelstora företag. Bolagen skall, såsom regeringen framhåller, medverka
till etablering av ny verksamhet genom att nya produkter tillförs redan
existerande eller för ändamålet bildade företag. De skall vidare utgöra
instrument för ett aktivt deltagande från samhällets sida, även ägarmässigt, i
hela utvecklingsprocessen från idé till färdig produkt. Utskottet delar
härvidlag regeringens uppfattning såsom den framförs i propositionen.

Frågan om bolagens styrelser ankommer det på regeringen att ta ställning
till. Utskottet anser liksom regeringen att i styrelserna bör ingå personer med
industriell erfarenhet och att styrelserna i övrigt bör vara så sammansatta att
de tillför bolagen ett brett kunnande. Enligt utskottets mening bör även

NU 1979/80:5 y

5

representanter för löntagarorganisationerna ingå i styrelserna.

Beträffande frågan om medelstillskott konstaterar utskottet att bolagen
torde behöva sådant tillskott. Från näringsutskottets utgångspunkter finns
ingenting att erinra mot att bolagen får ytterligare grundkapital ur den
regionalpolitiska ramen. Om så sker tillgodoses motionen 1979/80:1023 i
ifrågavarande del och motionen 1979/80:1427.

Utskottet vill i sammanhanget peka på de regionala investmentbolagen,
vilkas verksamhet har anknytning till de regionala utvecklingsbolagen.
Investmentbolagens uppgift är att såsom minoritetsintressenter i företag
underlätta för mindre och medelstora företag att skaffa kapital i samband
med nyetablering eller expansion. Frågan om investmentbolag behandlar
näringsutskottet i sitt betänkande 1979/80:57. Här vill utskottet emellertid
erinra om att Svenska Industrietablerings AB (Svetab) i mellersta Norrland
har ett regionalt investmentbolag, Svetab Nord AB. Det är angeläget att, när
de nya regionala utvecklingsbolagen i Norrland byggs upp, kompetensför.
delningen mellan dem och Svetab Nord preciseras så att dubbelarbete
undviks och största möjliga effektivitet uppnås.

I motionen 1979/80:1023 föreslås att ett utvecklingsbolag av samma slag
som de båda nämnda skall bildas i Värmlands län och att 10 milj. kr. skall
anslås som grundkapital för detta bolag. Ett liknande förslag förs fram i
motionen 1979/80:1413 beträffande Blekinge län.

Utskottet finner det angeläget att erfarenheter vinns vid de två redan
beslutade utvecklingsbolagen innan ytterligare sådana bolag inrättas. Det
kan vidare erinras om att verksamhetsområdet för Svetab Bergslagen AB
innefattar Värmlands län. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna
1979/80:1023 och 1979/80:1413 i nu behandlade delar bör avstyrkas.

Stockholm den 29 april 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Margaretha af Ugglas (m),
Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell
(c). Lennart Pettersson (s). Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Christer Eirefelt (fp).

NU 1979/80:5 y

6

Avvikande mening

Regionalt utvecklingsbolag i Värmlands län

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtssen, Lilly Hansson, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser att
sista stycket i yttrandet bort ha följande lydelse:

Den industriella utvecklingen i Värmlands län har under de senaste åren
inneburit mycket svåra problem. Ett utvecklingsbolag kan givetvis inte mer
än till en liten del motverka en negativ utveckling i länet som helhet, men det
kan för enskilda orter initiera en utveckling som på sikt kan få stor betydelse.
Det är därför enligt utskottets mening motiverat att ett sådant bolag inrättas i
Värmlands län med 10 milj. kr. som grundkapital. Däremot är utskottet f. n.
inte berett att ställa sig bakom förslaget om att ett utvecklingsbolag skall
inrättas även i Blekinge län. Utskottet förordar alltså att motionen
1979/80:1023 tillstyrks i nu behandlad del och att motionen 1979/80:1413 i
motsvarande del avstyrks.

GOTA B 65078 Stockholm 1980

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.