yttr 1979/80 nu4y y
Yttrande 1979/80:nu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
NU 1979/80:4 y
Näringsutskottets yttrande
1979/80:4 y
över motion om högskolan i Luleå m. m.
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över motionen 1979/80: 1313 av Ingvar Svanberg m.fl. (s) i vad avser
hemställan att riksdagen
1. beslutar inleda försöksverksamhet med intensifierat informationsutbyte
mellan tekniska högskolan i Luleå och länets företag enligt riktlinjer
som angivits i motionen 1979/80: 1443,
2. utöver regeringens förslag i budgetpropositionen anvisar ytterligare 3
milj. kr. under anslaget D 35, Vissa särskilda uppgifter inom högskolan
m. m., för det under punkten 1 upptagna ändamålet.
Motionen
De åberopade riktlinjerna i motionen 1979/80: 1443 finns i avsnittet 6.2
(s. 15), där följande föreslås. 25 civilingenjörer per år anställs av högskolan
i Luleå för insatser i norrbottniska företag. Varje civilingenjör knyts för
viss tid till ett och samma företag. Försöksverksamheten skall fortgå i
minst tre år och sedan utvärderas.
Till motivering av detta förslag anför motionärerna bl. a. följande. De
små och medelstora företagen i Norrbotten saknar i mycket stor utsträckning
erfarenhet av vilket värde det kan ha för företaget att ha en civilingenjör
anställd. Detta leder till att många av de civilingenjörer som examineras
vid högskolan i Luleå tvingas välja mellan arbetslöshet eller att flytta
söderut. Deras kompetens blir därför inte utnyttjad för länets utveckling.
En försöksverksamhet av föreslagen art skulle öka företagens benägenhet
att anställa civilingenjörer.
Tidigare behandling av liknande förslag
Ett liknande förslag framfördes i en motion år 1978. Det avslogs av
riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1977/78:75). Utskottet hänvisade
(s. 16) till olika initiativ som hade tagits i syfte att få till stånd ett
närmare samarbete mellan högskoleforskning och näringslivet. Särskilt
framhölls att utbildningsutskottet hade tillstyrkt att en försöksverksamhet
med näringslivskontakt för forskare skulle inledas under budgetåret 1978/
79. Syftet skulle vara att finna lämpliga former för en kontakt mellan
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Yttr. nr 4
NU 1979/80:4 y
2
forskare, medelstora och små företag samt myndigheter. Resultatet av
denna försöksverksamhet borde avvaktas, anförde näringsutskottet.
Viss försöksverksamhet
Sådan försöksverksamhet med kontaktforskare som berörs i föregående
avsnitt har kommit till stånd under ledning av forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01) (Fosam). Denna verksamhet har inriktats på fyra
försöksområden, ett för var och en av fyra högskoleregioner. För varje
område finns en arbetsgrupp för ändamålet. Fosam har lämnat en redogörelse
för försöksverksamheten i en skrivelse till regeringen (utbildningsdepartementet)
i maj 1979. Denna redogörelse omfattar tolv projekt, varav
tre i Västerbottens och Norrbottens län. Inget projekt omfattade mer än
tolv manmånader. Ytterligare tio projekt — varav ett i Norrbottens län —
hade godkänts av Fosam. I skrivelsen angav Fosam vidare en plan för
fortsatt försöksverksamhet under budgetåret 1979/80 enligt i huvudsak
oförändrade riktlinjer. Fosam sade sig avse att pröva om man med en
systematisk uppsökande verksamhet kan få till stånd projekt som ingår
som ett led i en mer långsiktig plan för utveckling inom ett företag.
Kostnader för försöksverksamheten bestrids från det anslag under
nionde huvudtiteln (utbildningsdepartementet), Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m., som berörs i motionen 1979/80: 1313. Den största
kostnadsposten avser vikariat för de berörda forskarna. Principen för
kostnadsfördelningen mellan Fosam och företagen är att Fosam betalar
lönekostnaderna för forskaren medan företaget står för övriga kostnader
(för biträdeshjälp, laboratorieresurser m. m.).
Fosam räknar med att kunna preliminärt redovisa erfarenheterna av de
tio—femton första projekten i kommitténs huvudbetänkande, som är aviserat
att komma under år 1980. Försöksverksamheten med kontaktforskare
avses fortsätta även därefter.
Sedan hösten 1978 har i Norrbottens län bedrivits en försöksverksamhet
med beredskapsarbeten vid mindre företag för civilingenjörer som utexaminerats
från högskolan i Luleå. Kontakt- och forskningssekretariatet vid
högskolan har lämnat en kortfattad redogörelse för försöksverksamheten i
en promemoria i januari 1980.
Till grund för försöksverksamheten låg överläggningar mellan högskolan,
företag och länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Av ca 300 civilingenjörer
som intill dess hade utexaminerats från högskolan arbetade endast
några få i mindre och medelstora företag i regionen. En del var
anställda i storföretag där, men huvuddelen hade flyttat söderut. Syftet
med försöksverksamheten var att ge möjlighet för fler civilingenjörer att
stanna i regionen och därigenom stimulera regionens näringsliv. Den
breddning av kompetensen i mindre och medelstora företag som därige
-
NU 1979/80:4 y
3
nom skulle erhållas bedömdes komma att på sikt leda till ett mer differentierat
näringsliv i regionen och ett ökat antal sysselsatta.
Anställningar av detta slag har förekommit vid 14 företag, varav tio
mekaniska verkstäder, tre elektronikföretag och en ingenjörsbyrå. 1 några
fall har anställningen varat blott en kortare tid. Bortsett från sex anställningar
som sträcker sig in på våren 1980 har den längsta anställningstiden
varit 15 månader. Erfarenheterna av försöksverksamheten summeras i
redogörelsen på följande sätt:
Huvuddelen av tiden har beredskapsarbetarna fått arbeta med utvecklingsuppdrag,
dvs. satsningar för framtiden.
Erfarenheterna hittills är mycket positiva. Företagen får en chans att
accelerera utvecklingsarbetet och civilingenjörerna har upplevts som ett
mycket positivt tillskott. Företagen skulle själva ha svårt att på en gång
bära hela kostnaden för en civilingenjör (inkörningsperioden är ju lång),
men via beredskapsarbetet får man en mycket smidig inkörningsperiod.
Arbetet har också lett till framtagning av ett antal nya eller modifierade
produkter.
För högskolans del har arbetet inneburit ökade kontakter med företagen
och möjligheter till ökat samarbete inför framtiden.
Näringsutskottet
Det förslag i motionen 1979/80: 1313 som näringsutskottet har fått tillfälle
att yttra sig över går ut på att årligen 25 civilingenjörer skall anställas vid
högskolan i Luleå för att — under överinseende av forskare vid högskolan
- arbeta i mindre och medelstora företag i Norrbottens län. Syftet är att
företagen härigenom skall tillföras teknisk kompetens, som kan befordra
deras utveckling, och att de skall stimuleras att själva anställa civilingenjörer.
Kostnaderna skall enligt motionen täckas med medel från anslaget
Vissa utgifter inom högskolan m. m., för ändamålet höjt med 3 milj. kr.
När ett liknande förslag framlades år 1978 hänvisade näringsutskottet
(NU 1977/78: 75) till att en försöksverksamhet med näringslivskontakt för
forskare skulle inledas, bekostad med medel från det nyssnämnda anslaget.
Denna försöksverksamhet pågår. En preliminär utvärdering av ett
antal projekt inom den är under år 1980 att vänta från forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01). Försöksverksamheten har hittills endast till
ringa del berört Norrbottens län. Den torde dessutom ha en något mera
avancerad inriktning än den verksamhet som föreslås i de nu aktuella
motionsyrkandena. När det gäller att ta ställning till dessa vill näringsutskottet
därför inte i första hand hänvisa till försöksverksamheten med
näringslivskontakt för forskare.
Som framgår av redogörelsen i det föregående förekommer sedan hösten
1978 en försöksverksamhet med beredskapsarbetande civilingenjörer för
samarbete mellan högskolan i Luleå och mindre företag i Norrbottens län.
Erfarenheterna redovisas vara mycket positiva. Utskottet har emellertid
NU 1979/80:4 y
4
erfarit att arbetsmarknadsverket inte räknar med att kunna ställa beredskapsarbeten
av detta slag till förfogande efter detta budgetårs slut.
Det är enligt näringsutskottets mening önskvärt att ett samarbete mellan
högskolan i Luleå och företag i regionen kan pågå även framgent. Såvitt
utskottet kan bedöma kan det emellertid knappast vara rimligt att en sådan
verksamhet som det nu gäller finansieras med medel från ett anslag som
avser utgifter inom högskoleväsendet. Dess syfte är ju väsentligen att
främja den tekniska utvecklingen i mindre företag och därigenom sysselsättningen,
direkt av civilingenjörer och indirekt också av annan personal.
Således är utskottet inte berett att tillstyrka motionen 1979/80: 1313 i
berörd del. Utskottet förutsätter emellertid att intressenterna i den nuvarande
försöksverksamheten noga prövar möjligheterna att åstadkomma en
fortsättning av den med finansiering ur andra källor.
Stockholm den 25 mars 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly
Hansson (s), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c),
Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp), Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s)
och Christer Eirefelt (fp).
Avvikande mening
Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Thage Peterson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser att
sista stycket i yttrandet bort ha följande lydelse:
Det är enligt näringsutskottets mening angeläget att en verksamhet av
här angiven art kan pågå även framgent. Utskottet har emellertid förståelse
för att medel för beredskapsarbeten inte varaktigt kan utnyttjas för detta
ändamål. Då ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att åstadkomma
fastare band mellan högskolan i Luleå och företagen i den kringliggande
regionen synes en sådan finansiering som motionärerna förordar
vara motiverad. Näringsutskottet vill därför rekommendera utbildningsutskottet
att föreslå riksdagen ett beslut enligt motionärernas intentioner.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.