yttr 1979/80 ku7y y

Yttrande 1979/80:ku7y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1979/80:7 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:7 y

över proposition 1979/80:181 om insatser för att underlätta nya
löneavtal i viss del

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har anhållit om konstitutionsutskottets yttrande över
proposition 1979/80:181 om insatser för att underlätta nya löneavtal såvitt
avser retroaktiviteten i de föreslagna bestämmelserna om insättning på
tillfälligt vinstkonto.

I proposition 1979/80:181 läggs fram förslag till insatser av det slag som
regeringen presenterade i ett åtgärdsprogram den 27 mars. Syftet är att
säkerställa nya löneavtal och säkra arbetsfreden. Insatserna omfattar främst
en höjning av den särskilda skattereduktionen för 1980 i inkomstskikten
mellan 40 000 och ca 76 000 kr. samt skyldighet för företagen att i vissa fall
sätta in medel på räntelösa vinstkonton hos riksbanken. Samtidigt tillkännages
att det är regeringens avsikt att tillskjuta budgetmedel för ökade
livsmedelssubventioner så att prishöjningar den 1 juli 1980 till följd av
jordbruksprisregleringen i allt väsentligt kan undvikas.

Förslaget till lag om insättning på tillfälligt vinstkonto återfinns på s. 3-14 i
propositionen. Förslaget motiveras i propositionen på följande sätt:

Förslaget till lag om insättning på tillfälligt vinstkonto innebär i likhet med
vad som gäller enligt lagen om avsättning till arbetsmiljöfond och lagen om
avsättning till särskild investeringsfond en skyldighet för vissa juridiska
personer att betala in ett belopp motsvarande viss del av företagets vinst till
ett spärrat, räntelöst konto i riksbanken. Även i övrigt överensstämmer
förslaget i väsentliga hänseenden med vad som gäller för arbetsmiljöfonder
och särskilda investeringsfonder. Ett belopp som motsvarar det inbetalade
beloppet skall således med avdragsrätt vid taxeringen få avsättas till en
vinstfond. Fonden skall få användas för investeringar i företaget. De
anställdas uppfattning skall ha betydelse vid tillståndsgivningen. I lagtekniskt
hänseende finns dock viktiga principiella skillnader. Det föreligger således
enligt förslaget inte någon skyldighet att i räkenskaperna göra en avsättning
till vinstfond. Skyldigheten avser endast inbetalningen av medel till
riksbanken. En förutsättning för avdragsrätt är dock att ett belopp
motsvarande inbetalningen avsatts till vinstfond. En annan principiell
skillnad mellan förslaget och 1974 års lagstiftning är att prövningen av
inbetalningsskyldigheten i princip ligger hos taxeringsnämnden. Detta har
särskild betydelse då ett företag underlåtit att betala in föreskrivet belopp.
Enligt mitt förslag skall det felande beloppet inte drivas in. Vid taxeringen
skall i stället som skattepliktig intäkt tas upp ett särskilt tillägg som är lika
stort som den uteblivna inbetalningen.

Som jag tidigare har nämnt skall det belopp, som skall betalas in till
riksbanken, beräknas på grundval av företagets årsvinst under det beskatt 1

Riksdagen 1979180. 4 sami. Yttr. nr 7

KU 1979/80:7 y

2

ningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981 eller-om företaget på
grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - år 1982.
För företag vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret kommer
alltså inbetalningsskyldigheten att grundas på 1980 års vinst. Har företaget
brutet räkenskapsår, exempelvis den 1 maj-den 30 april, beräknas inbetalningsbeloppet
med anledning av årsvinsten under tiden den 1 maj 1979-den
30 april 1980. I de fall då förlängning av räkenskapsåret leder till att
taxeringen år 1982 blir avgörande kommer årsvinsten delvis att hänföra sig
till år 1981.

Av det anförda framgår att skyldigheten att betala in medel till vinstkonto
kan helt eller delvis grundas på vinster som uppkommit innan lagstiftningen
kommer att träda i kraft. Det skulle därför kunna göras gällande att den
föreslagna inbetalningsskyldigheten strider mot förbudet i 2 kap. 10 §
regeringsformen mot retroaktiv skatte- eller avgiftslagstiftning. Att märka är
emellertid att det belopp som skall betalas in på vinstkonto inte utgör skatt
eller avgift. Medlen tillhör fortfarande företaget. Enligt min mening utgör
förbudet mot retroaktiv lagstiftning inte något hinder mot mitt förslag om
inbetalningsskyldighet.

Av naturliga skäl måste en försummad inbetalningsskyldighet leda till
någon form av påföljd för företaget. Denna påföljd kan ta olika former. En
möjlighet är att driva in medlen. Denna ordning gällde enligt 1974 års
lagstiftning. Jag anser emellertid att en sådan lösning är mindre lämplig. Som
tidigare framhållits bör sanktionen i stället ta formen av ett särskilt tillägg vid
taxeringen. Tillägget kan i sin tur bestämmas på olika sätt. Av bl. a. praktiska
skäl har jag funnit att tillägget bör kopplas till den årsvinst som grundar
inbetalningsskyldigheten, dvs. i normalfallet till vinsten under år 1980. Jag
vill dock erinra om att själva inbetalningen inte behöver göras förrän tidigast i
februari 1981. Enligt min mening strider inte heller bestämmelserna om det
särskilda tillägget mot förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning.

Som anförs i propositionen utgör inte det belopp som enligt förslaget skall
betalas in på vinstkonto skatt eller avgift. Medlen tillhör fortfarande
företaget. Även om skyldighet till sådan inbetalning kan grundas på vinster
som uppkommit och bokslut som gjorts innan lagstiftningen kommer att
träda i kraft, hindrar därför inte förbudet i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen mot retroaktiv skatte- och avgiftslagstiftning förslaget om
inbetalningsskyldighet. De påföljder som enligt förslaget skall drabba
underlåtenhet att fullgöra inbetalningsskyldighet hänför sig till tidpunkt i
februari 1981 eller senare. Någon retroaktivitet föreligger därför inte i denna
del.

Stockholm den 27 maj 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s). Anders Björck (m).
Olle Svensson (s). Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c). Gunnar Biörck i
Värmdö (m). Kurt Ove Johansson (s). Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys
(fp). Kerstin Nilsson (s). Sture Thun (s). Lahja Exner (s). Allan Ekström (m)
och Eric Hägelmark (fp).

GOTAB 65266 Slockholm 1080

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.