yttr 1979/80 ku6y y
Yttrande 1979/80:ku6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
KU 1979/80:6 y
Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:6 y
över motion 1979/80:1604 om tillsättandet av nämndemän
Till justitieutskottet
Justitieutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att
yttra sig över motion 1979/80:1604 av Sven Munke (m) om tillsättandet av
nämndemän.
I motionen hemställs att ”riksdagen hos regeringen anhåller om att
regeringen för tillämpningen av lagändringen i rättegångsbalken enligt
regeringens proposition 1975/76:64, avsnittet om tillsättande av nämndemän,
utfärdar föreskrifter innebärande att, när så begärs, tillsättningen skall
ske medelst proportionella val, med beräkning efter hela antalet nämndemannaplatser
i tingsrätten”. Enligt motionären har partierna i vissa
kommuner överenskommit att använda denna metod för fördelning av
platserna.
Bestämmelser om val av nämndemän finns i 4 kap. 5-10 §§ rättegångsbalken
(RB). Enligt dessa bestämmelser väljs nämndemän i tingsrätt av
kommunfullmäktige. Om mer än en kommun hör till en domkrets fördelar
tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras
folkmängd. Nämndemännen utses för en period av sex år. Halva antalet
nämndemän väljs vart tredje år. Valet skall vara proportionellt om det begärs
av en på visst sätt fastställd minoritet, nämligen minst så många väljande som
motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Förfarandet vid proportionellt val
regleras i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m. Det proportionella valet kan självfallet inte
omfatta andra än dem som skall väljas.
Utskottet har uppfattat förslaget i motionen så att en minoritet skulle
kunna begära att nämndemansvalen görs på det sätt som partierna
överenskommit i vissa kommuner. Enligt motionären garanterar denna
metod att sammansättningen av hela nämndemannakåren i en domkrets
efter varje valtillfälle återspeglar den aktuella politiska sammansättningen av
fullmäktige i den eller de väljande kommunerna.
Utskottet konstaterar att gällande regler beträffande nämndemansvalen
inte lägger hinder i vägen för överenskommelser mellan partierna av det slag
som redovisas i motionen. Utskottet vill påpeka att den i motionen förordade
metoden för fördelning av platserna svårligen kan tillämpas generellt, bl. a.
på grund av att domkretsen i många fall består av flera kommuner. Skulle en
reglering av denna metod ändå övervägas måste det ske genom en ändring av
1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Yltr. nr 6
KU 1979/80:6 y
2
gällande lag. Motionärens förslag att lösa frågan genom föreskrifter
beslutade av regeringen står inte i överensstämmelse med regeringsformens
bestämmelser om normgivningsmaktens fördelning.
Stockholm den 13 maj 1980
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin
(c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove
Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s). Sture Thun (s) och
Allan Ekström (m).
GOTA B 65182 Stockholm 1980
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.