yttr 1979/80 ku3y y

Yttrande 1979/80:ku3y

KU 1979/80:3 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:3 y

angående propositionen 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag Till

skatteutskottet

Genom protokollsutdrag den 10 april 1980 har skatteutskottet berett
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över bl. a. propositionen 1979/
80:146 med förslag till skatteregisterlag.

Lagförslaget innebär att registerföringen i fråga om inkomst- och
förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden,
som hittills har grundat sig på föreskrifter, meddelade av regeringen och
riksskatteverket, lagregleras. Det föreslås att det inrättas dels ett centralt
register för hela landet, dels regionala register, ett för varje län. I lagförslaget
finns bl. a. bestämmelser om registrens ändamål och innehåll, om åtkomsten
till uppgifterna i registren, om utlämnande av dessa på ADB-medium till
annan myndighet samt om utlämnande av vissa uppgifter i registren till
enskild. Vidare föreslås en följdändring i 17 a § lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Som kan utläsas av det föregående är lagförslaget närmast att se som en
lagreglering av det nya ADB-systemet (RS-systemet), vilket till större delen
enligt riksdagens beslut införts fr. o. m. 1979 års taxering.

I 5-8 §§ i lagförslaget anges vilka uppgifter som skall eller får tas in i
registren.

Terminalåtkomst till uppgifter i registren är begränsad enligt bestämmelser
i 10 §. I princip innebär dessa regler att endast riksskatteverket har
terminalåtkomst till det centrala registret i dess helhet, länsstyrelserna och de
lokala skattemyndigheterna till de uppgifter i detta som hänför sig till det
egna länet. Till de regionala registren har resp. länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet terminalåtkomst.

För vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter, dvs. de som anges i 7 §
16-18, finns ingen åtkomstmöjlighet genom avläsning på bildskärm, utan
dessa uppgifter kan endast tas ut i form av datakort.

I propositionen är det i första hand 11 och 12 §§ förslaget till skatteregisterlag
samt den föreslagna ändringen i sekretesslagen som berör utskottets
ämnesområden. Utskottet begränsar därför sitt yttrande till dessa delar och
till ett par frågor av formell karaktär.

I 11 § regleras möjligheten att lämna uppgifter till annan myndighet på
medium för automatisk databehandling. Detta föreslås bli tillåtet endast om
uppgifterna skall lämnas till den andra myndigheten enligt föreskrift i lag
eller förordning eller efter regeringens medgivande. Beträffande icke
1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Ytlr. nr 3

KU 1979/80:3 y

2

sekretessbelagda uppgifter kan regeringen uppdra åt datainspektionen att
lämna sådant medgivande. Bestämmelsen är inte tillämplig ”i fråga om
utlämnande för beskattning”.

Reglerna i 11 § är en följd av regelsystemet i den nya sekretesslagen att
sekretessen också i princip skall gälla mellan skilda myndigheter. Vissa
undantag har gjorts från denna regel. Sålunda gäller t. ex. sekretessen inte i
förhållande till en annan myndighet när det föreligger uppgiftsskyldighet
enligt lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Vidare finns det en
s. k. generalklausul i 14 kap. 3 § som föreskriver att sekretessbelagd uppgift
får lämnas till annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse sekretessen skall
skydda.

Enligt föredragande statsrådet bör en anpassning i stort av reglerna i
skattelagstiftningen till den nya sekretesslagen övervägas ytterligare och tas
upp i senare sammanhang. Han fortsätter:

I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig till att införa
bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra
myndigheter. I skatteregisterlagen bör i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som har förordats av utredningen och DI slås fast att sådant utlämnande i
princip skall beslutas av statsmakterna, vare sig det gäller hemliga uppgifter
eller offentliga uppgifter. Också frågan om ett regelmässigt utlämnande av
offentliga uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana
avvägningar som det bör ankomma på statsmakterna och inte DI att fatta
beslut om. Jag tänker bl. a. på utlämnande för samköming med andra
ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn till att samma avvägning kan bli
aktuell i fråga om utlämnande till myndighet i enstaka fall av uppgifter på
ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta i dessa fall. Vad
jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheter
utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnt skall de nya ADBregistren
betjäna flera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man
har tagit ställning till den allmänna regleringen av utbytet av skatteuppgifter
mellan olika myndigheter bör man enligt min mening inte införa något krav
på författningsstöd för utbyte av ADB-information mellan de berörda
skattemyndigheterna.

Jag föreslår således att det i skatteregisterlagen tas in bestämmelser av
innebörd att uppgifter i skatteregistren inte får lämnas ut på ADB-medium
till annan myndighet för annat än beskattningsändamål om det inte följer av
lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock
finnas att låta DI medge utlämnande på ADB-medium såvitt gäller inte
sekretessbelagda uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i
skatteregisterlagen. Jag återkommer till den närmare utformningen av
bestämmelserna.

Enligt 1 kap 3 § sekretesslagen får uppgift för vilken sekretess gäller enligt
sekretesslagen inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i
sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar.
Sekretesslagen är således i princip exklusiv i förhållande till annan
lagstiftning. Detta får beträffande 11 § skatteregisterlagen till följd att
sekretessbelagd uppgift av den art som åsyftas med stadgandet inte kan

KU 1979/80:3 y

3

lämnas till annan myndighet med mindre det i enlighet med undantagsstadgandet
i 14 kap. 1 § sekretesslagen stadgas uppgiftsskyldighet i någon av de
lagar eller förordningar vartill hänvisas i paragrafen. Föreligger däremot inte
sådan skyldighet att lämna uppgifter tar sekretesslagens regler över och 11 §
kan inte tillämpas om inte en hänvisning till skatteregisterlagen görs i
sekretesslagen. Vidare bör framhållas, att enligt 14 kap. 8 § sekretesslagen
kan regeringen för särskilt fall medge dispens från en sekretessregel när det
är påkallat av synnerliga skäl. Den dispensregel som 11 § innehåller har fått
en utformning som är generösare mot regeringen. Inte heller i detta
hänseende kan emellertid sekretesslagens regelsystem förbigås.

Det bör även framhållas att sekretessen enligt den nya sekretesslagen inte
följer en uppgift utanför det område eller den verksamhet som anges i det
särskilda sekretesstadgandet. Skattesekretessen behandlas i 9 kap. 1 § i den
nya sekretesslagen. Sekretessen enligt detta stadgande tar sikte på myndighets
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Vidare finns
det särskilda regler i 11,12 och 13 kap. om att sekretessen följer en uppgift till
vissa myndigheter (JO, JK, domstolar, revisionsmyndigheter m. fl.). Sekretessbelagd
uppgift som med stöd av 11 § skatteregisterlagen lämnas ut till
annan myndighet på medium för automatisk databehandling kan således bli
offentlig hos den nya myndigheten, om sekretess inte särskilt medges enligt
sekretesslagen.

Enligt 11 § tredje stycket i förslaget till skatteregisterlag jämställs med
utlämnande till annan myndighet utlämnande till annan verksamhetsgren
inom samma myndighet. Det bör erinras om att bestämmelsen om sekretess
mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet ändrades vid
riksdagsbehandlingen av sekretesslagen. Sekretess mellan olika verksamhetsgrenar
gäller således enligt nya sekretesslagen endast när verksamhetsgrenarna
är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Då
syftet med nu ifrågavarande bestämmelse i skatteregisterlagen synes vara att
uppnå en anpassning till sekretesslagen, bör bestämmelsen ändras så att den
överensstämmer med sekretesslagens lydelse enligt riksdagens beslut.

12 § i skatteregisterlagen har fått en lydelse som motsvarar bestämmelsen i
7 kap. 15 § sekretesslagen angående under vilka omständigheter folkbokföringsuppgifter
kan sekretessbeläggas. I detta hänseende kan således ingen
erinran riktas mot bestämmelsen. Däremot bör i sammanhanget pekas på
bestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen angående uppgifter i personregister
enligt datalagen. Kan det i dessa fall antas att uppgiften skall användas för
automatisk databehandling i strid mot datalagen liksom om det finns risk för
att den skulle kunna användas på motsvarande sätt i utlandet med otillbörligt
intrång i den personliga integriteten som följd får den enligt denna
bestämmelse i sekretesslagen inte utlämnas. Bestämmelsen tar således över
12 § i skatteregisterlagen. Det kan vidare starkt ifrågasättas om inte
uppgifterna, när de kommer från skattemyndighet, är sekretessbelagda

KU 1979/80:3 y

4

enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. I så fall är utlämnande inte tillåtet.

Den föreslagna ändringen i 1937 års sekretesslag är en följdändring till 12 §
i skatteregisterlagen och eliminerar således den bristande överensstämmelse
som annars skulle föreligga mellan skatteregisterlagen och denna lag för
tiden innan den nya sekretesslagen träder i kraft.

Inrättande av personregister har inte ansetts hänförligt till sådana
bestämmelser som enligt 8 kap. RF kräver stöd i lag eller annan författning.
Att införandet av ifrågavarande register ändå getts lagform motiveras i
propositionen med att skatteregister innehåller en omfattande information
om de enskilda medborgarnas privata förhållanden. Redan på grund av att
grundlagen inte kräver lagform fordras heller inte lagrådets hörande enligt 8
kap. 18 § RF innan lagen antas. Detta fordras emellertid i princip för
ändringar i sekretesslagen. Med hänsyn till arten av ifrågavarande ändring
torde dock lagrådets yttrande inte vara nödvändigt. Enligt bestämmelsen i 8
kap. 18 § RF borde dock en förklaring till att lagrådet inte hörts ha intagits i
propositionen.

Det föreslås att skatteregisterlagen skall sättas i kraft på den dag då
regeringen bestämmer. Ikraftträdandebestämmelser av detta slag har
utskottet kritiserat i samband med dechargegranskningen (KU 1976/77:44 s.
21). Bl. a. uttalade utskottet att en så obestämd ikraftträdandebestämmelse
inte är tillfredsställande från informationssynpunkt och att det därför är
angeläget att en sådan ordning inte används annat än i undantagsfall och när
det av alldeles speciella skäl är motiverat. I propositionen motiveras
ikraftträdandebestämmelsen på följande sätt (s. 50):

Enligt min mening är det av värde att bestämmelserna kan träda i kraft
snarast möjligt. I den mån den registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig
från den som har påbörjats vid tiden för riksdagens beslut kan naturligtvis en
viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna tid kan vara svår
att beräkna i förväg. Jag föreslår därför att regeringen bemyndigas besluta
om tidpunkten för ikraftträdandet.

För den händelse skatteutskottet delar konstitutionsutskottets syn på
ikraftträdandebestämmelsen får det ankomma på skatteutskottet att bestämma
dag för ikraftträdandet. Även den föreslagna ändringen i sekretesslagen,
för vilken ikraftträdandetiden satts till två veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift utkommit från trycket, bör i så fall kunna träda i kraft
samtidigt.

Utskottet lägger i bilaga 1 fram förslag till sådan ändring av 11 § tredje
stycket skatteregisterlagen som utskottet i det föregående förordat. Beträffande
de påpekanden som utskottet i övrigt gjort är dessa av det slag att det

KU 1979/80:3 y 5

kan förutsättas att de beaktas i det fortsatta följdarbetet med sekretesslagen.

Stockholm den 24 april 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Olle Svensson (s),
Per Unckel (m). Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m). Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c). Daniel
Tarschys (fp). Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c), Sture Thun (s),
Jan Prytz (m) och Eric Hägelmark (fp).

KU 1979/80:3 y

6

Förslag till skatteregisterlag
I propositionen föreslagen lydelse

11

Uppgifter i register enligt denna
lag får lämnas ut till annan myndighet
på medium för automatisk databehandling
endast om detta följer av
lag eller förordning eller regeringen
har medgivit det. Regeringen får
uppdra åt datainspektionen att lämna
sådant medgivande i fråga om
uppgifter som inte omfattas av sekretess.
Talan mot beslut av datainspektionen
förs hos regeringen
genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet
jämställs utlämnande till annan
verksamhetsgren inom samma
myndighet.

Bilaga l

Av konstitutionsutskottet föreslagen
lydelse

§

Uppgifter i register enligt denna
lag får lämnas ut till annan myndighet
på medium för automatisk databehandling
endast om detta följer av
lag eller förordning eller regeringen
har medgivit det. Regeringen får
uppdra åt datainspektionen att lämna
sådant medgivande i fråga om
uppgifter som inte omfattas av sekretess.
Talan mot beslut av datainspektionen
förs hos regeringen
genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet
jämställs utlämnande mellan
olika verksamhetsgrenar inom samma
myndighet, när de är att betrakta
som självständiga i förhållande till
varandra.

GOTAB 65018 Slockholm 1980