yttr 1979/80 ku2y y

Yttrande 1979/80:ku2y

KU 1979/80:2 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:2 y

angående propositionen 1979/80:1 såvitt avser avsnitt 2.16.2 samt
motionerna 1979/80:638 och 1979/80:1189

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1979/80: 1 såvitt avser avsnitt 2.16.2 (del A s. 375—378) samt
motionerna 1979/80:638 och 1979/80: 1189. I samband därmed har socialutskottet
även översänt kopia av skrivelse från Göteborgs kommunstyrelse
om färdtjänsten.

I propositionen behandlas i denna del frågan om arbets- och kompetensfördelningen
mellan socialnämnden och olika kommunallagsreglerade
nämnder. Föredraganden skiljer på å ena sidan strukturinriktade och allmänt
inriktade insatser, t. ex. generellt utformade sociala insatser för barns
och ungdoms omvårdnad och utveckling och å andra sidan individuellt
inriktade insatser som sociala tjänster som är direkt anpassade till den
enskildes behov.

Vad gäller de förstnämnda insatserna — de strukturinriktade och de
generella — ges kommunerna frihet att tillsätta särskilda nämnder vars
verksamhet delvis kan sägas falla inom socialnämndens ansvarsområde.
En sådan nämnd blir enligt principen om det odelade nämndansvaret
sidoordnad socialnämnden. Nämnderna svarar var för sig inför fullmäktige
för sin verksamhet. Socialnämnden ges emellertid samtidigt ett övergripande
ansvar för socialtjänsten även om en särskild nämnd, t. ex. en
fritidsnämnd, tillsatts. Det ansvaret omfattar då inte det sätt på vilket
fritidsnämnden bedriver sitt arbete utan innebär endast en skyldighet för
socialnämnden att vidta ytterligare åtgärder som kan åvila nämnden enligt
socialtjänstlagen.

Vad beträffar de individinriktade insatserna framhåller föredraganden
att den enskildes behov av stöd och hjälp inom socialtjänsten skall prövas
utifrån en helhetssyn. Detta förutsätter att bedömningen av behovet sker
hos den nämnd som har det samlade ansvaret för socialtjänsten inom
kommunen, dvs. hos socialnämnden. Enligt propositionen finns därför
ingen anledning att skapa särskilda nämnder som skall svara för avgränsade
individuella stöd- och hjälpinsatser.

Avslutningsvis anförs i propositionen i denna del att det sagda inte
hindrar att särskilda nämnder inrättas för förvaltning och drift av
anläggningar eller institutioner inom socialtjänsten. En sådan institutionsstyrelse
blir enligt propositionen sidoordnad den centrala nämnden vilken
sålunda ej kan ges en överordnad ställning i förhållande till institutionsstyrelsen.

Riksdagen 1979180. 4 sami. Yttr. nr 2

KU 1979/80:2 y

2

I motionen 1979/80:638 föreslås att kommunerna skall ges möjlighet att
även fortsättningsvis inrätta särskild nykterhetsnämnd och i motionen
1979/80: 1189 yrkas att annat kommunalt organ än socialnämnden skall
kunna ansvara för hemvården i kommunen.

Utskottet

De frågor som tas upp i propositionen och i motionerna gäller kommunernas
frihet att själva välja en organisation för verksamheten som är
ändamålsenlig utifrån de lokala förutsättningarna och behoven. Socialtjänstlagen
har karaktären av s. k. ramlag och utgår ifrån den princip som
konstitutionsutskottet i olika sammanhang uttalat sig för. nämligen att
kommunerna bör ges största möjliga frihet att själva besluta i organisatoriska
frågor. En sådan princip präglar såväl den nya kommunallag som
antogs 1977 som den lag om vissa lokala organ som antogs under föregående
riksmöte (prop. 1978/79: 181, KU 1978/79: 36, rskr 361). Genom riksdagens
beslut med anledning av propositionen 1979/80: 54 (KU 1979/80: 27) är
lagen om vissa lokala organ tillämplig även inom stora delar av det specialreglerade
området, bl. a. socialvården.

Konstitutionsutskottet anser sålunda att det från kommunaldemokratiska
utgångspunkter är väsentligt att kommunerna ges största möjliga
frihet i organisatoriska och andra frågor. Även om den föreslagna socialtjänstlagen
har karaktär av ramlag med stor handlingsfrihet för kommunerna
innehåller förslaget vissa begränsningar i kommunernas rätt att besluta
om organisationen av socialtjänsten. Som bl. a. framgår av motionerna
1979/80:638 och 1979/80: 1189 samt av skrivelsen från Göteborgs kommunstyrelse
skall enligt förslaget ansvaret för sådana individinriktade åtgärder
som hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan service för att underlätta för den
enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra åvila socialnämnden.

Den av utskottet förordade principen att kommunerna bör ges stor frihet
att själva besluta om sin organisation och sin verksamhet måste tillmätas
stor betydelse vid överväganden rörande olika kommunala uppgiftsområden.
Självfallet måste samtidigt hänsyn tas till det behov av likformighet,
likabehandling, samordning osv. som kan finnas inom olika verksamhetsområden.
Konstitutionsutskottet har ingen möjlighet att ta ställning till
vilka krav principen om en helhetssyn inom socialvården ställer i detta
avseende på t. ex. samordning mellan nykterhetsvården, hemvården och
färdtjänsten samt andra delar av socialtjänsten.

Det finns naturligtvis inget hinder mot att socialnämnden för t. ex. färdtjänstens
genomförande anlitar lokala eller regionala kommunikationsföretag.
Sådana uppgifter som att bevilja hemvård och färdtjänst till enskilda
personer kan däremot inte utan en ändring i lagförslaget uppdras åt annat
organ än socialnämnden. En sådan ändring skulle kunna innebära att
fullmäktige ges rätt att föreskriva att uppgifterna skall handhas av annat
organ än socialnämnden.

KU 1979/80:2 y

3

Utskottet vill däremot påpeka att lagen (1979:408) om vissa lokala organ
(lokalorganslagen) i dag ger kommunerna väsentligt större frihet i valet av
organisatoriska lösningar än vad som gällde då propositionen om socialtjänsten
avlämnades till riksdagen. Kommunerna kan göra avsteg från det
odelade ansvarets princip och inrätta lokala organ, t. ex. inom socialnämndens
verksamhetsområde, som i visst avseende är underordnade den centrala
facknämnden. Sådana lokala organ får väcka ärenden hos fullmäktige
endast om fullmäktige föreskrivit det. Om ett lokalt organ handhar förvaltning
och verkställighet inom ett uppgiftsområde som för kommunen i dess
helhet ankommer på annat organ än kommunstyrelsen, får fullmäktige
vidare föreskriva att det lokala organet skall lämna sitt budgetförslag via
den centrala nämnden. Genom tillkomsten av den nya lagen har kommunerna
möjlighet att inrätta lokala organ på socialvårdens område antingen
enligt reglerna i lagen (1979: 296) om social centralnämnd eller enligt lokalorganslagen.
Om kommunerna tillämpar den sistnämnda lagen beslutar
fullmäktige om det lokala organets kompetens.

Stockholm den 13 mars 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s). Anders Björck
(m), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), WiviAnne
Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m). Kurt Ove Johansson
(s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Sture
Thun (s), Jan Prytz (m) och Kerstin Sandborg (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980