yttr 1979/80 ku1y y

Yttrande 1979/80:ku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1979/80:1 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:1 y

över propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan i
vissa delar

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att
yttra sig över prop. 1979/80:75 i tre olika hänseenden. Den första
frågeställningen avser vilka som skall ha rösträtt vid folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan. De båda andra avser vissa valtekniska frågor i samband
med omröstningen, nämligen utformningen av blanka röstsedlar och
tillhandahållande av sådana röstsedlar. Med anledning härav får konstitutionsutskottet
avge följande yttrande.

Rösträtt vid folkomröstningen

I denna del begränsar sig utskottet till konstitutionella och lagtekniska
aspekter på frågeställningen. Utskottet tar alltså inte ställning i sakfrågorna.

Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen (1979:369) har den som är
röstberättigad vid val till riksdagen rösträtt vid folkomröstning. Enligt 3 §
förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall rösträtt vid
kärnkraftsomröstningen tillkomma också den som inte är svensk medborgare,
om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket den 1 november vart och
ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars 1980 har uppnått
aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad har inte rösträtt.
Röstberättigade vid folkomröstningen blir därmed de som enligt gällande
regler har rösträtt vid kommunala val.

I grundlag finns inga regler om rösträtt vid rådgivande folkomröstning.
Bestämmelser härom - liksom övriga föreskrifter - skall, när det gäller
rådgivande folkomröstning i hela riket, meddelas genom lag (8 kap. 4 §
RF).

I folkomröstningslagen (1979:369), som gäller för både rådgivande
folkomröstningar i hela riket och folkomröstningar i grundlagsfrågor enligt 8
kap. 15 § RF, föreskrivs som nämnts att rösträtt vid folkomröstning
tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.

Det finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att - som
föreslås i prop. 1979/80:75 - utsträcka rösträtten vid en viss rådgivande
folkomröstning också till den som inte är svensk medborgare men som har
rösträtt vid kommunala val. Lagtekniskt görs detta lämpligen-som föreslås i

1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Yttr. nr 1

KU 1979/80:1 y

2

prop. 1979/80:75 - genom en särskild bestämmelse härom i den lag sorn
behandlar den särskilda folkomröstningen i fråga.

Blanka röstsedlar

Enligt 7 § folkomröstningslagen (1979:369) får vid folkomröstning användas
endast röstsedlar som tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Detta
gäller även blanka röstsedlar. Sådan röstsedel får enligt 9 § folkomröstningslagen
avlämnas av den som inte önskar rösta för något av de i folkomröstningen
aktuella förslagen. Enligt 8 § skall i lokal där omröstning äger rum de
röstande ha tillgång till - bl. a. - blanka röstsedlar.

Enligt 5 § förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall
blanka röstsedlar för den folkomröstningen vara försedd med samma rubrik
som röstsedlarna för de olika förslagen och dessutom orden "Den som inte
önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”. Till
komplettering av den nyss refererade 8 § folkomröstningslagen sägs i 6 §
tredje stycket lagförslaget att lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser
bör medföra - bl. a. - blanka röstsedlar.

Av det sagda och av 13 § folkomröstningslagen framgår att en i ordets
egentliga mening blank röstsedel inte räknas som "blank” utan som ogiltig.
Man kan inte själv tillverka en blank röstsedel.

Enligt 6 § första stycket lagförslaget skall en röstsedel för varje förslag som
omröstningen gäller sändas till varje röstberättigad. Detta är en ny service
från statens sida som går utöver vad som krävs enligt folkomröstningslagen.
Blank röstsedel skall enligt förslaget inte utsändas på detta sätt.

I 11 kap. 3 § vallagen (1972:620) föreskrivs att väljare som på grund av
sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i röstlängd får lämna valsedel genom bud.
Han skall då själv lägga in sin valsedel i ett innerkuvert och därefter i närvaro
av budet och ett vittne lägga in innerkuvertet i ett ytterkuvert för
valsedelsförsändelse.

Konstitutionsutskottet har från riksskatteverket inhämtat att en broschyr
med upplysningar om folkomröstningen i kärnkraftsfrågan avses skola
utsändas under februari 1980 till samtliga hushåll i landet. Broschyren
kommer att innehålla uppgifter om bl. a. blanka röstsedlar. Därvid kommer
att anges att den som inte önskar rösta för något av de i omröstningen
aktuella förslagen får avlämna blank röstsedel. En blank röstsedel kommer
att avbildas i broschyren. I broschyren kommer att anges var röstsedlar -inklusive blanka röstsedlar - tillhandahålles allmänheten.

a. Utformningen av blanka röstsedlar

Vid näringsutskottets behandling av 5 § förslaget till lag om folkomröstning
i kärnkraftsfrågan har enligt vad näringsutskottet meddelat utan

KU 1979/80:1 y

3

gensägelse framställts yrkande om att den enligt nämnda paragraf sista
stycket föreskrivna meningen på blank röstsedel: ”Den som inte önskar rösta
för något av förslagen får avlämna denna röstsedel” skall antingen helt utgå
eller ersättas med orden ”Blank röstsedel” eller liknande.

Konstitutionsutskottet har ur formell och lagteknisk synvinkel ingen
erinran mot en sådan ändring av förslaget till 5 § i den särskilda lagen som
övervägs av näringsutskottet. Av praktiska skäl förordar utskottet att orden
”Blank röstsedel” i så fall trycks på de blanka röstsedlarna. 5 § sista stycket
lagförslaget bör då ges följande lydelse:

På de blanka röstsedlarna skall förutom rubriken finnas orden ”Blank
röstsedel”.

b. Tillhandahållande av blanka röstsedlar

I en till remissen till konstitutionsutskottet fogad promemoria som
upprättats inom näringsutskottets kansli, har anförts bl. a. följande:

En person som enligt 11 kap. 3 § vallagen får lämna sin röstsedel genom
bud får, liksom övriga röstberättigade, röstsedlar för de olika förslagen
genom statens försorg och i praktiken också via de olika kampanjkommittéerna.
För att kunna avlämna en ”giltig” blank röstsedel måste han utnyttja
hjälp. Myndigheterna är enligt propositionen (s. 19) inte skyldiga att sända
ut röstsedlar till enskilda röstberättigade. En sådan person som det här gäller
måste med andra ord för någon i sin omgivning röja sitt intresse för att få
tillgång till en blank röstsedel. Valhemligheten kommer sålunda i fara.

Vad gäller den nu aktuella frågeställningen begränsar konstitutionsutskottet
sitt yttrande till frågan om den föreslagna föreskriften i 6 8 lagförslaget om
utsändande till de röstberättigade av en röstsedel för varje förslag som
omröstningen gäller - men ingen blank röstsedel - kan anses innebära att
valhemligheten kan komma i fara.

Som angetts i det föregående kommer den broschyr med uppgifter om
omröstningen i kärnkraftsfrågan som genom riksskatteverkets försorg skall
utsändas till varje hushåll i landet att innehålla uppgifter om blanka
röstsedlar. Därvid kommer bl. a. att upplysas var blanka röstsedlar finns
tillgängliga.

Den omständigheten att blanka röstsedlar enligt lagförslaget inte avses
skola medfölja utsändningen till de röstberättigade av röstsedlarna för de
förslag som omröstningen gäller kan enligt konstitutionsutskottets mening
inte innebära att valhemligheten sätts i fara. Den som för sin röstning måste
anlita bud enligt vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § vallagen måste visserligen -om han eller hon vill avlämna blank röstsedel - med hjälp av någon
utomstående införskaffa sådan röstsedel. Detta kan emellertid ske utan att
vederbörande behöver ange hur han eller hon ämnar rösta. Med hänsyn
härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning att med hänsyn till

KU 1979/89:1 y 4

valhemligheten föreskriva att också blanka röstsedlar skall tillställas varje
röstberättigad.

Stockholm den 9 januari 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s). Anders Björck (m).
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp),
Kerstin Nilsson (s) och Sture Thun (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (samtliga m),
vilka ansett att utskottets yttrande under rubriken ”Rösträtt vid folkomröstningen”
bort ha följande lydelse:

Enligt 5 § första stycket (= utskottet) röstberättigade vid val till

riksdagen.

Vid behandlingen av förslaget till folkomröstningslag (prop. 1978/79:195,
KU 1978/79:39) anförde konstitutionsutskottet som motivering till bestämmelsen
om rösträtt vid folkomröstning följande (bet. s. 21):

En rådgivande folkomröstning i hela riket torde undantagslöst avse en
fråga som riksdagen har att avgöra. Det synes därför naturligt och principiellt
riktigt att som allmän regel för rösträtt vid rådgivande folkomröstning
föreskriva rösträtt vid riksdagsval. De som avger sina röster i folkomröstningen
till ledning för riksdagens kommande avgörande blir då i princip
desamma som står bakom riksdagsledamöternas mandat.

Riksdagen godkände vad konstitutionsutskottet anfört.

Folkomröstningen i kärnkraftsfrågan tar sikte på frågor som riksdagen har
att avgöra. Med hänsyn härtill saknas det enligt utskottets mening anledning
att för denna omröstning föreskriva avvikelse från den allmänna princip för
rösträtt vid rådgivande folkomröstningar som riksdagen våren 1979 ställt sig
bakom genom antagandet av folkomröstningslagen.

En särregel om rösträtt vid folkomröstningen i kärnkraftsfrågan strider
även mot den allmänna princip som är grundläggande för bestämmelserna
om rösträtt vid riksdagsval. När det gäller frågor som avser hela landet bör
endast den få delta som är svensk medborgare. Utskottet erinrar om de
lättnader i möjligheterna att få svenskt medborgarskap som genomförts
under senare år.

KU 1979/80:1 y

5

På grund av det anförda förordar utskottet att rösträtt vid folkomröstningen
i kärnkraftsfrågan skall tillkomma endast den som är röstberättigad vid val
till riksdagen. Med hänsyn härtill bör 3 § i propositionens lagförslag utgå och
4-7 §§ i förslaget betecknas 3-6 §§. Som en konsekvens härav måste vidare
en viss förändring ske av 2 § i lagförslaget.

.

0

,

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.