yttr 1979/80 föu4y y

Yttrande 1979/80:föu4y

FöU 1979/80:4 y

Försvarsutskottets yttrande
1979/80:4 y

över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte
motionen 1979/80:2019, såvitt rör Karlskronavarvet AB

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslöt den 8 maj 1980 att bereda försvarsutskottet tillfälle
att avge yttrande över de delar av propositionen 1979/80:165 om vissa
varvsfrågor, m. m. jämte motioner som rör Karlskronavarvet AB.

Utskottet

I propositionen 1979/80:165 föreslår regeringen omfattande åtgärder som
syftar till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka sin
konkurrenskraft. Förslagen i propositionen grundas bl. a. på resultatet av en
av regeringen tillsatt kommission (I 1979:04) med uppdrag att utreda frågor
om de mindre och medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd.
I propositionen behandlas bl. a. den framtida verksamheten vid Karlskronavarvet
AB.

Karlskronavarvet tillkom, som framgår av redogörelsen i propositionen,
på 1600-talet för att tillgodose den svenska flottans behov av nybyggnader
och reparationer. Tyngdpunkten i verksamheten vid varvet har ända in i våra
dagar varit att tillgodose sådana marina behov. Vid 1970-talets början
svarade den svenska marinen för 75 % av beläggningen vid varvet.
Karlskronavarvet blev år 1960 aktiebolag och ingår numera i varvskoncernen
Svenska Varv AB.

Under 1970-talet har marinens beställningar vid varvet minskat. Mot
denna bakgrund har det gjorts flera försök att minska varvets starka
beroende av marinens beställningar. År 1977 övergick företaget till
produktion för den civila marknaden av mindre handelsfartyg och för
exportmarknaden av marina fartyg. Det ekonomiska utfallet av fartygsproduktionen
för civila ändamål har inte varit tillfredsställande.

Karlskronavarvet har också startat ett omfattande projekteringsarbete
inom vindkraftsområdet. Mot bakgrund av energisituationen både utomlands
och i Sverige anser industriministern att vindkraftsaggregat kan bli en
intressant marknad för varvet och ett komplement till dess fartygsprojekt.

Enligt de långsiktiga planer som i propositionen läggs fast för Karlskronavarvet
skall den civila fartygsproduktionen minskas. En betydande del av
varvets resurser avses i stället koncentreras på marin nybyggnad med speciell
inriktning på export och i viss mån på alternativ produktion.

1 Riksdagen 1979180. 10 sami. Yttr. nr 4

FöU 1979/80:4 y

2

I propositionen anges att Svenska Varv anser att vissa av den svenska
marinens beställningar måste tidigareläggas för att varvet skall lyckas med sin
exportsatsning beträffande marina fartyg. Industriministern konstaterar
dock att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu beställa ytterligare
fartyg saknas.

I motionen 1979/80:2019 (s) hävdar motionärerna, bl. a. med hänvisning
till nyssnämnda uttalande av industriministern, att den sammantagna
behandlingen av Karlskronavarvets framtid i regeringens förslag är närmast
cynisk.

I motionen berörs bl. a. regeringens ställningstagande beträffande isbrytarunderhållet.
Detta fullgörs med dispens från upphandlingskungörelsen
f. n. vid Finnboda Varf nära Stockholm, Muskövarvet, Karlskronavarvet
och Lunde Varv i Kramfors. Kommissionen för de mindre och medelstora
varven anser att det underhållsarbete som f. n. utförs vid varven i Göteborg
och vid Finnboda Varf bör överföras till Karlskrona och också omfatta
isbrytarunderhållet med undantag av det isbrytarunderhåll som avses
komma att ske vid Lunde Varv. Enligt propositionen bedömer industriministern
efter samråd med kommunikationsministern att det i fråga om
isbrytarunderhållet inte längre finns anledning att lämna dispens från
upphandlingskungörelsen. När nu gällande avtal avseende isbrytarunderhållet
upphör bör alltså, anser industriministern, sedvanligt anbudsförfarande
ske för kommande avtalsperiod. I motionen 2019 uttalar motionärerna att av
såväl beredskaps- som beläggningsskäl bör isbrytarunderhållet även fortsättningsvis
ske inom landet och då i enlighet med kommissionens förslag. De
anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Motionärerna framhåller vidare att den allvarliga beläggningssituationen
för Karlskronavarvet kommer att kvarstå om inga särskilda åtgärder vidtas.
Enligt deras mening måste regeringen därför ansvara för att Karlskronavarvet
beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter. Varvet har,
framhåller de, genom sin marina inriktning begränsade möjligheter att
genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Till detta måste
självfallet, anser motionärerna, hänsyn tas när lönsamhetskrav ställs på
företaget. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen har anförts om beläggningen vid
Karlskronavarvet AB.

Försvarsutskottet vill särskilt understryka Karlskronavarvets betydelse för
den svenska marinen, inte minst vid mobilisering och i krig. För att den
inriktning av verksamheten vid varvet som anges i propositionen skall kunna
genomföras måste beställningarna vid varvet för den svenska marinen jämte
tillverkningen för export uppgå till viss nivå. För de närmaste åren är
situationen vid Karlskronavarvet i det avseendet bekymmersam.

Den svenska marinens beställningar av underhållsarbeten vid Karlskronavarvet
uppgår till ca 30 milj. kr. per år. Den marina nybyggnadsverksamhe -

FöU 1979/80:4 y

3

ten är enligt gällande planer starkt begränsad under 1980-talets första del.
För nybyggnadsarbeten finns medel inplanerade för minfartyget Carlskrona,
som beräknas levereras under budgetåret 1981/82. Härutöver har marinen
endast planerat in vissa moderniseringsarbeten på ett antal torpedbåtar och
några smärre arbeten som kan ge sysselsättning vid Karlskronavarvet. Dessa
marina beställningar är otillräckliga för att vid Karlskronavarvet kunna
upprätthålla sysselsättningen och behålla varvets kompetens som marint
nybyggnads- och underhållsvarv. Någon omfördelning av medel som avses
för marinens materielanskaffning för att tidigarelägga marina beställningar
anses - som framgår av propositionen - inte vara möjlig.

Försvarsutskottet anser mot denna bakgrund att det föreslagna anslaget av
75 milj. kr. för vidareutveckling inom det plastteknologiska området för
marina ändamål är angeläget. För att satsningen skall ge största möjliga
effekt anser utskottet att stödet bör utnyttjas på sådant sätt att det också får
positiv betydelse för marinen. Avgörande för att lyckas med exportansträngningarna
är enligt uppgift att produkterna först har prövats av och bedömts
vara användbara inom den svenska marinen.

Ytterligare åtgärder är emellertid enligt försvarsutskottets mening angelägna
för att upprätthålla verksamheten vid Karlskronavarvet, särskilt när
det gäller sysselsättningen vid företagets plåtverkstad.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1980/81-1984/85 ett
tilläggsyrkande om medel för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar.
Det återstår f. n. åtta motortorpedbåtar som är lämpade för sådan
ombyggnad. Fyra motortorpedbåtar har redan tidigare byggts om vid
Karlskronavarvet. Det finns därför vid varvet aktuellt konstruktionsunderlag
och en beställning kan läggas ut omgående. Erfarenheterna av de tidigare
ombyggda vedettbåtarna uppges vara goda. Sådana båtar kan bl. a. bidra till
övervakningen av landets utökade sjöterritorium. Kostnaderna för ombyggnad
inklusive vapenmateriel har beräknats till 4 milj. kr. per båt i prisläge
februari 1979. Ombyggnad av en båt beräknas ge 10 000 timmars sysselsättning
vid Karlskronavarvet.

Frågan om ombyggnad av ytterligare motortorpedbåtar till vedettbåtar har
berörts i försvarsutskottets yttrande 1978/79:3 y till näringsutskottet om
Finnboda Varfs betydelse förförsvarsberedskapen, m. m. Försvarsutskottet
ansåg sig inte kunna tillstyrka att sysselsättningsmedel förskotterades till
försvarsramen för sådana objekt. Marinens planeringssituation är alltjämt
sådan att utskottet inte kan förorda att medel för materielobjekt förskotteras
för senare återbetalning. För att trygga kapaciteten och stödja sysselsättningen
inom andra delar av Karlskronavarvet än plastavdelningen har
försvarsutskottet därför övervägt också andra lösningar för att finansiera den
önskvärda ombyggnaden av motortorpedbåtar till vedettbåtar.

Utskottet har inhämtat att ca 15 milj. kr. finns innestående hos förenade
fabriksverken av medel från försäljningen till republiken Chile av kryssaren
Göta Lejon. Ca 3 milj. kr. återstår för köparen att betala. Beloppen bör.

FöU 1979/80:4 y

4

jämte ca 15 milj. kr. av varvsstödet i sin helhet, enligt utskottets mening
kunna disponeras för ifrågavarande ombyggnad till vedettbåtar.

Beträffande isbrytarunderhållet vill utskottet understryka att det är viktigt
från beredskapssynpunkt att underhållet utförs vid varv inom landet. För att i
fred kunna upprätthålla kapacitet som behövs vid mobilisering och krig är det
angeläget att del av underhållet utförs vid Karlskronavarvet. Därigenom
förbättras också sysselsättningsläget vid varvet.

Stockholm den 20 maj 1980

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m). Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s),
Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla
Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg
(s), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Anita
Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

GOTAB 65212 Stockholm 1980