yttr 1979/80 fiu6y y

Yttrande 1979/80:fiu6y

FiU 1979/80:6 y

Finansutskottets yttrande
1979/80:6 y

över propositionen 1979/80:85 om skattelättnader vid lönsparande i
aktier jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 20 mars 1980 berett finansutskottet tillfälle att
inkomma med yttrande över propositionen 1979/80:85 om skattelättnader
vid lönsparande i aktier jämte de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1979/80:1911 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) och 1979/80:1912 av
Lars Werner m. fl. (vpk)

Utskottet vill anföra följande.

För att ytterligare stimulera det värdesäkra lönsparandet i aktier föreslås i
propositionen 85 att sparskattereduktionen för sådant sparande höjs från
20 % till 30 %.

I motionen 1911 (s) yrkas avslag på regeringens proposition. Motionärerna
föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
arbetet inom delegationen (E 1978:1) med uppdrag att följa de nya formerna
för lönsparande påskyndas.

I motionen 1912 (vpk) föreslås att skattelättnader vid sparande i s. k.
aktiesparfonder slopas i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer.

Utskottet vill, i likhet med föredraganden, betona det angelägna i att öka
tillgången på riskvilligt kapital i näringslivet. En förbättrad soliditet i
företagen är nödvändig för att få till stånd den önskvärda ökningen av
näringslivets investeringar. En av de åtgärder som under senare år vidtagits
för att stärka viljan att placera i aktier är införandet av skattefondsparandet.

Då de nya lönsparformerna - sparande på skattesparkonto resp. skattefondkonto
- infördes, utformades reglerna med den utgångspunkten att de
båda sparformerna i princip skulle ställa sig lika förmånliga för den som
sparar. Skattefondsparandet har emellertid fått en mindre gynnsam utveckling.
Det totala sparandet på skattesparkonton och skattefondkonton
uppgick vid utgången av år 1979 till drygt 2 miljarder kr. Skattefondsparandet
svarade för knappt 8'% av denna samlade behållning. Andelen visade
dessutom en fallande trend under 1979. Detta är enligt utskottets mening ett
uttryck för att banksparandet, vid en jämförelse mellan de båda sparformerna,
ställer sig både mindre riskfyllt och, speciellt vid nuvarande bankränta,
förmånligare från avkastningssynpunkt.

Mot denna bakgrund finner utskottet regeringens förslag att höja
sparskattereduktionen från 20 % till 30 % för aktiefondspararna väl

1 Riksdagen 1979180. 5 sami Yttr. nr 6

FiU 1979/80:6 y

2

motiverat. Förslaget bör ses som en åtgärd i syfte att göra de båda
sparformerna inom det värdesäkra lönsparandet mera likvärdiga för
spararna. Utskottet anser det därför inte nödvändigt att avvakta ytterligare
utredningar och utvärderingar innan åtgärder vidtas.

Med hänvisning till det anförda får finansutskottet från sina utgångspunkter
tillstyrka regeringens förslag i propositionen 85 och avstyrka motionerna
1911 och 1912.

Stockholm den 27 mars 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp). Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c).
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c).
Anita Gradin (s), Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Christer Nilsson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp) och
Mona S:t Cyr (m).

Avvikande mening

Kjell-Olof Feldt, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin. Roland
Sundgren och Christer Nilsson (alla s) anför:

Socialdemokraterna i riksdagen röstade emot införandet av de särskilda
skatteförmåner vid lönsparande som beslöts år 1978. De invändningar som vi
då riktade mot förslaget har som konstateras i motionen 1979/80:1911 i allt
väsentligt bekräftats. Statens kostnader för systemet i form av minskade
skatteinkomster förefaller inte stå i rimlig proportion till de uppnådda
resultaten.

Nu föreslås i propositionen att ytterligare skatteförmåner införs i syfte att
stimulera skattefondsparandet, som visat en svag utveckling. Enligt vår
mening är det emellertid inte förmånerna som är otillräckliga utan skälen till
den svaga utvecklingen av skattefondsparandet får sökas i de borgerliga
regeringarnas oförmåga att hantera den ekonomiska situationen i vårt land.
Den snabbt växande räntenivån är ett bland många uttryck härför. Så länge
människorna saknar förtroende för regeringspolitiken kommer ändrade
regler på det sätt som föreslås i propositionen endast att leda till ett högre
skatteavdrag för dem som ändå placerar pengar i aktier. Skattefondsparandet
ligger dessutom i sin nuvarande utformning enligt vår mening vid sidan av
den allmänna strävan att demokratisera den ekonomiska makten som bör
känneteckna reformerna på detta område.

En särskild delegation tillsattes år 1978 med uppgift att utvärdera

FiU 1979/80:6 y

3

resultatet av de nya förmånerna vid sparande på skattesparkonto och
skattefondkonto. Det är enligt vår mening märkligt att regeringen nu föreslår
ändrade förmåner vid skattefondsparande utan att någon utvärdering har
skett av systemet. Till saken hör vidare att kapitalvinstkommittén fått i
uppdrag att med förtur utarbeta förslag till lättnader i aktievinstbeskattningen
och att förslag är tänkt att föreläggas riksdagen redan under innevarande
år. Den skattelättnad för skattefondsparande som nu föreslås bör rimligen
ses i samband med de aviserade ändringarna och inte behandlas som en
separat fråga.

Riksdagen bör på denna grund avslå propositionen och begära att
utvärderingen av hela systemet med skattesparkonto och skattefondkonto
sker skyndsamt i enlighet med vad som förordas i motionen 1911.

I avvaktan på den begärda utvärderingen bör den omläggning av systemet
för skattesparande som föreslås i motionen 1912 inte heller genomföras.

GOTAB 64836 Stockholm 1980