yttr 1979/80 fiu1y y

Yttrande 1979/80:fiu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

FiU 1979/80:1 y

Finansutskottets yttrande
1979/80:1 y

med anledning av propositionen 1979/80:24 om de multilaterala
handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT), m. m.

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 13 november 1979 berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över det i propositionen 1979/80: 24 om de multilaterala
handelsförhandlingarna inom ramen för GATT framlagda förslaget om
anslutning till överenskommelse om statlig upphandling jämte de delar i
propositionen i övrigt som kan beröra finansutskottets verksamhetsområde.

Finansutskottet vill anföra följande.

Allmänna synpunkter på överenskommelserna

Det har sedan lång tid tillbaka varit en svensk strävan att medverka till
åtgärder som underlättar handeln mellan länderna. De överenskommelser
som nu träffats inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) om sänkta tullar och begränsningar av andra handelshinder måste
därför principiellt sett hälsas med tillfredsställelse för svenskt vidkommande.

Enligt redovisningen i propositionen skulle de viktigare industriländerna
under perioden fram till den 1 januari 1987 sänka sina tullar på industrivaror
med i genomsnitt 33 %. För Sverige skulle motsvarande tal vara
28%. Med det låga tullskydd Sverige har med tullfrihet för en mycket stor
andel av importen bör tullsänkningarna inte vålla några svårare omställningsproblem
för svensk industri. Till yttermera visso är för svensk del
vissa känsliga varor undantagna från tullsänkningen eller endast i ringa
mån berörda. Det gäller bl. a. teko och skor liksom järn och stål. För
svensk exportindustri bör de nu utlovade tullsänkningarna vid import till i
första hand Förenta staterna, Canada och Japan innebära vidgade möjligheter
till effektiv konkurrens. Till bilden hör att de önskemål man från
svensk sida haft om tullsänkningar i Spanien kunnat uppnås genom det
frihandelsavtal som slutits mellan EFTA-länderna och Spanien.

Utskottet tillstyrker från sina utgångspunkter förslaget i propositionen
att tullavvecklingen sker med två åttondelar redan den 1 januari 1980.

I fråga om den s. k. subventionskoclen anför departementschefen att
resultatet är tillfredsställande för svensk del. Genom överenskommelsen
åtar sig Förenta staterna att i framtiden underkasta sig en striktare disciplin
vid bruket av utjämningstullar. Det finns, anför departementschefen, för
ett litet, handelsberoende land som Sverige anledning att välkomna en
1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Yttr. nr I

FiU 1979/80:1 y

2

ökad internationell disciplin vid bruket av subventioner. Detta innebär
givetvis också att reglerna måste beaktas när svenska stödåtgärder utformas.
Enligt departementschefen kvarstår dock handlingsfriheten oförändrad
när det gäller att använda interna stödåtgärder för väsentliga sociala
och ekonomisk-politiska mål.

Den nya antidumpingkod varom överenskommelse träffats innebär, enligt
vad som anförs i propositionen, vissa uppmjukningar i förhållande till
den nu gällande. Det anses inte uteslutet att ändringarna kan leda till att
svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökat antal
antidumpingåtgärder på sina exportmarknader. De förbättringar, å andra
sidan, som skett i fråga om tillämpningen av koden överväger emellertid
enligt föredragandens mening så att överenskommelsen som helhet får
anses vara tillfredställande för Sverige.

Utskottet har i fråga om subventions- och antidumpingkoderna inga från
departementschefen avvikande uppfattningar utan tillstyrker att de godkänns
från svensk sida.

Överenskommelsen om statlig upphandling

Den kungörelse som gäller för svenska statsmyndigheters upphandling
innebär att myndigheterna skall iaktta affärsmässighet och behandla anbud
och anbudsgivare objektivt. Det innebär bl. a. att dessa myndigheter inte
får diskriminera mot utländska anbudsgivare. I den mån avsteg från affärsmässigheten
i visst fall bedöms önskvärt, t. ex. för att kunna behålla viss
industriell kapacitet inom landet, måste dessa beslut fattas av regeringen
och inte av myndigheten i fråga.

Sverige har inom ramen för EFTA åtagit sig att inte diskriminera gentemot
övriga EFTA-länders företag vid statlig upphandling.

Att överenskommelse nu träffats inom GATT om statlig upphandling får
allmänt sett anses gynnsamt för svensk del. Sverige har genom offentlighetsprincipen
redan tidigare medgett även utländska företag full insyn i
anbudsförfarandet vid statlig upphandling medan det för svenska exportörer
ofta förelegat betydande svårigheter att följa motsvarande
upphandlingsärenden i andra länder. Här bör överenskommelsen och det
till denna knutna rapportsystemet medföra en gynnsammare situation för
svensk industris möjligheter att konkurrera.

Överenskommelsen får - i vart fall tills vidare - emellertid begränsad
verkan. Stora upphandlingsområden har undantagits, bl. a. telemateriel
och stora delar av kommunikationssektorn. Vidare omfattas inte tjänster
och entreprenader. En beloppsgräns om 150000 SDR (f. n. ca 840000 kr.)
tillämpas.

Som understryks i propositionen har Sverige i likhet med övriga nordiska
länder och Schweiz förbehållit sig rätten att för enskilda upphandlingar
avvika från principen om nationell behandling när väsentliga ekonomiskpolitiska
målsättningar påverkas. I dessa fall skall även i fortsättningen

FiU 1979/80:1 y

3

besluten fattas på regeringsnivå. Även i övrigt synes överenskommelsen
för svensk del innebära att hittills använda principer vid statlig upphandling
kan tillämpas. I fråga om formerna kommer dock vissa ändringar att
behöva ske till följd av överenskommelsen.

Utskottet tillstyrker att Sverige ansluter sig till överenskommelsen.

Stockholm den 29 november 1979
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s),
Arne Pettersson (s), Bo Siegbahn (m), Arne Gadd (s), Rolf Rämgård (c),
Per-Axel Nilsson (s), Christina Rogestam (c), Roland Sundgren (s). Mona
S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s), Barbro Nilsson (m)
och Hadar Cars (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.