yttr 1979/80 cu7y y

Yttrande 1979/80:cu7y

CU 1979/80:7 y

Civilutskottets yttrande
1979/80:7 y

med anledning av proposition 1979/80:135 om organisation av försvarsmaktens
högre regionala ledning m. m. jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har genom beslut den 8 april 1980 berett civilutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1979/80: 135 om organisation av
försvarsmaktens högre regionala ledning m. m. jämte eventuella motioner.

I detta yttrande behandlas propositionen närmast såvitt rör avsnitten om
grundläggande krav på den civila högre regionala ledningen, militär- och
civilområdesgränser, antalet militär- och civilområden, ledningsorganisationen
i övre Norrland samt civilbefälhavarna (prop. s. 7—18).

I yttrandet behandlas vidare de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1979180:

1980 av Bernt Ekinge (fp) och Olle Grahn (fp) vari hemställs att riksdagen
uttalar att civilbefälhavarkanslierna i östra och västra civilområdena
lokaliseras till Strängnäs resp. Skövde,

1981 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) vari hemställs att
riksdagen uttalar att Karlstad bör bli ny stationeringsort för civilbefälhavarkansliet
i Bergslagens civilområde,

1982 av Yngve Nyquist m. fl. (s, m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna att Falun bör bibehållas som lokaliseringsort
för civilbefälhavarkansliet i Bergslagens civilområde,

1983 av Hans Lindblad (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

4. att riksdagen begär en belysning av frågan om övergång till heltidsanställda
civilbefälhavare,

1984 av Sven Aspling m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen måtte besluta
uttala att civilbefälhavarens kansli för Bergslagens civilområde lokaliseras
till Karlstad,

1985 av Göthe Knutson m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen uttalar
att Karlstad blir ny stationeringsort för civilbefälhavarens kansli i Bergslagens
civilområde,

1986 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med
ändring av proposition 1979/80: 135 beslutar att försvarets högre regionala
ledning organiseras i fyra militär- och civilområden, i enlighet med alternativ
4 SV i ledningsutredningens förslag,

1987 av Nils Erik Wååg (s) vari hemställs

1. att det fortsatta utredningsarbetet om civilbefälhavares uppgifter vidgas
till att omfatta även beredskap mot större olyckor, ej betingade av
militär verksamhet, t. ex. vid kärnkraftverk,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

1 Riksdagen 1979180. 19 samt. Yttr. nr 7

CU 1979/80:7 y

2

Utskottet

Enligt nuvarande praxis utses en av landshövdingarna inom ett civilområde
att vara civilbefälhavare (CB). Försvarsmaktens ledningsutredning
har i betänkandet Högre regional ledning (SOU 1978: 77) behandlat nuvarande
ordning. Utredningens majoritet har funnit denna ordning lämplig.
Bl. a. anför utredningen att starka motiv finns för att välja en landshövding
till CB. Så länge det med hänsyn till arbetsvolymen går att förena uppgiften
att vara landshövding med uppgiften att vara CB finns enligt utredningen
bara ett skäl för en ändrad ordning, nämligen att den som är landshövding i
fred också bör vara det i krig. Som chef i krig för den länsstyrelse vars
landshövding samtidigt är CB förordnas en särskild krigslandshövding.
Dock anser utredningen att värdet av att ha en landshövding som CB är så
stort att nuvarande principer inte bör ändras. Emellertid bör regeringen
enligt utredningen behålla handlingsfriheten i denna fråga.

Föredragande statsrådet delar ledningsutredningens uppfattning och finner
inte anledning att föreslå någon förändring i nuvarande ordning. I
propositionen erinras även om att åt civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde
uppdragits att närmare utreda CB:s uppgifter främst i fråga om den
operativa krigsplanläggningen. Av propositionen framgår att förslag om
civilbefälhavarnas uppgifter och befogenheter m. m. avses lämnas i 1981
års budgetproposition.

Enligt vad utskottet erfarit har den nämnda utredningen nyligen avlämnats.
Betänkandet är delvis sekretessbelagt. Av de delar av betänkandet
som inte är sekretessbelagda framgår bl. a. att CB:s roll beträffande bl. a.
den civila krigsplanläggningen bör förstärkas och att den högre regionala
ledningsnivån på civil sida under krigsförhållanden kommer att ställas
inför avsevärt större problem än man tidigare haft anledning att räkna med.

I motionen 1979/80: 1983 begärs en belysning av frågan om övergång till
heltidsanställda CB.

Som framgått ovan kommer förslag att lämnas riksdagen nästa år om
CB:s uppgifter m. m. Utskottet utgår ifrån att som en naturlig del därvid
kommer att övervägas om därmed tillförs nya skäl för att ändra nuvarande
praxis. Någon särskild belysning så som begärs i motionen anser utskottet
inte erforderlig. Civilutskottet föreslår därför att försvarsutskottet avstyrker
motion 1979/80:1983 (fp) såvitt nu är i fråga.

I landet finns f. n. sex militärområden och sex civilområden. Gränserna
militär- och civilområde sammanfaller helt. CB biträds i fred av ett kansli
vars storlek i dag varierar mellan fyra och nio tjänster. Vid mobilisering
utökas CB-kansliet kraftigt.

Ledningsutredningen hade att pröva möjligheterna av att minska antalet
militärområden från sex. Om förslag lämnades om ändring i militärområdesindelningen
borde även indelning i civilområden övervägas. Indelningen
i militär- och civilområden borde enligt utredningens direktiv samman -

CU 1979/80:7 y

3

falla om inte mycket starka skäl talade däremot. Utredningens majoritet
har vid sina överväganden kommit fram till att nuvarande sex militär- och
civilområden bör behållas. Därigenom anges att goda ledningsförutsättningar
finns såväl i krig som fred. Såväl flertalet remissinstanser som
föredragande statsrådet delar ledningsutredningens majoritets förslag.

Även civilutskottet anser att nuvarande områdesindelning bör behållas.
Förslaget i motion 1979/80: 1986 (vpk) om en organisation med fyra militäroch
civilområden avstyrks med hänvisning till vad i propositionen anförts.

Av nedanstående uppställning framgår nuvarande och föreslagen lokalisering
av civilbefälhavare, civilbefälhavarkansli samt av militärbefälhavare
och militärområdesstab.

Civilområde/ Militärområde	Lokalisering av
civil- befälhavare	civil- befälhavar- kansli	militärbefälhavare och militärområdes-stab
Södra	Malmö	Malmö	Kristianstad
Västra	Mariestad	Göteborg	Skövde
Bergslagens	Falun	Falun	Karlstad
Ostra	Uppsala	Stockholm	Strängnäs
Nedre Norrlands	Ostersund	Ostersund	Ostersund
Ovre Norrlands	Luleå	Luleå	Boden

Ledningsutredningen föreslog att CB-kansli och militärområdesstab i
princip skulle lokaliseras till samma ort. Med hänsyn till storleken på stab
resp. CB-kansli ansåg utredningen det naturligt att kansliet flyttade till
milostabens lokaliseringsort.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att det enligt hans mening
varken är meningsfullt eller lämpligt att försöka avgöra vilken del av
civilbefälhavarens verksamhet som bör anses vara viktigast — den som
omfattar samordning, utbildning m. m. av de civila delarna av totalförsvaret
eller den som avser samverkan och samordning med det militära
försvaret.

I propositionen anförs vidare att inga remissinstanser som yttrat sig över
ledningsutredningens förslag haft några allvarligare invändningar mot den
nuvarande ordningen. Sålunda anförs att samverkan med CB:s kanslier
som regel fungerar tillfredställande men att en lokalisering av resp. kansli
till samma ort som militärområdesstaben givetvis ytterligare skulle förbättra
samverkansförhållandena. Om denna princip accepteras innebär den att
det inte blir möjligt att samlokalisera CB med sina kanslier på två orter —
Strängnäs och Skövde - som inte är residensstäder. För kanslierna i
Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå anges i propositionen att närheten
till alla viktigare civila totalförsvarsmyndigheter och organisationer är
ett avgörande argument för att behålla kanslierna på dessa orter.

Frågan om lokaliseringen av CB-kanslierna tas upp i några motioner. I

CU 1979/80: 7 y

4

motion 1979/80: 1980 (fp) föreslås riksdagen uttala att civilbefälhavarkanslierna
i Östra och Västra civilområdena lokaliseras till Strängnäs resp.
Skövde.

Civilutskottet delar - från sina utgångspunkter - den uppfattning i
frågan som vunnit stöd i propositionen, nämligen att närheten till viktigare
civila totalförsvarsmyndigheter i Göteborg och Stockholm bör väga tyngre
än den i och för sig obestridliga fördel som kan ligga i att milostaben och
CB-kansliet i Västra resp. Östra militär- och civilområdet finns på samma
ort. Det bör även beaktas att med nuvarande lokalisering av CB-kanslierna
i dessa civilområden det finns möjlighet att lokalisera CB och CB-kansli till
samma ort. Vid ett bifall till motionen finns inte denna möjlighet. Civilutskottet
förordar därför att försvarsutskottet avstyrker bifall till motion
1979/80: 1980 (fp).

I motionerna 1979/80: 1981 (fp), 1979/80: 1984 (s) och 1979/80:1985 (m, c)
begärs ett riksdagens uttalande om att Karlstad bör bli ny stationeringsort
för CB-kansliet i Bergslagens civilområde medan i motion 1979/80:1982 (s,
m, c, fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att Falun
bör behållas som lokaliseringsort för kansliet.

Av propositionen framgår bl. a. att civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde
i sitt remissyttrande på ledningsutredningens betänkande ansett att
nuvarande förläggning av kansliet skall behållas.

Beträffande Bergslagens civilområde anförs i propositionen att kansliets
lokalisering till Falun huvudsakligen tycks bero på att landshövdingen i
Kopparbergs län utsetts till CB sedan den nuvarande CB-organisationen
fastställdes. Kontakterna med militärbefälhavaren och med de civila totalförsvarsmyndigheterna
m. fl. talar enligt föredragande statsrådets uppfattning
för att kansliet omlokaliseras till Karlstad. Eftersom några allvarligare
invändningar mot den nuvarande ordningen inte gjorts bör enligt föredraganden
frågan om kansliets lokalisering prövas i samband med att ny CB
skall utses för Bergslagens civilområde.

Även enligt civilutskottets uppfattning bör frågan om lokalisering av det
nämnda CB-kansliet prövas i samband med att ny CB skall utses. Enligt
vad utskottet erfarit kommer regeringen att besluta i ärendet inom de
närmaste månaderna. Utskottet förordar att försvarsutskottet avstyrker
bifall även till motionerna 1979/80: 1981 (fp), 1979/80: 1982 (s, m, c, fp),
1979/80: 1984 (s) och 1979/80: 1985 (m, c).

I motion 1979/80: 1987 (s) anförs att konkreta förslag om CB:s uppgifter
uppskjutits i avvaktan på att den utredning som görs av civilbefälhavaren i
Bergslagens civilområden skall avslutas. Motionären anför att i utredningsarbetet
bör beaktas att vissa fredsbetingade uppgifter lämpligen bör
handhas av CB. Som exempel på en sådan uppgift nämns skyddet mot en
kärnkraftsolycka. Hemställan i motionen innebär att arbetet i utredningen
skall vidgas till att omfatta även beredskapen mot större olyckor t. ex. vid
kärnkraftverk samt att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts.

CU 1979/80:7 y

5

Som framgått ovan har utredningen om CB:s uppgifter m. m. nyligen
slutfört sitt arbete. Någon möjlighet att vidga utredningsuppdraget enligt
förslaget i motionen finns sålunda inte. Redan på denna grund föreslår
civilutskottet att försvarsutskottet avstyrker bifall till motionen. Därutöver
vill utskottet anföra följande. Som även framgår av motionen har statens
strålskyddsinstitut i december 1979 avgivit rapporten Effektivare beredskap.
1 rapporten som överlämnats till chefen för jordbruksdepartementet
behandlas beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor. Bl. a. har i utredningen
tagits upp förslag till beredskapsplanering i län som gränsar till
sådana län i vilka kärnkraftsanläggningar finns samt om behov finns av
planläggning emot kärnkraftsolyckor i flera län än f. n. Strålskyddsinstitutets
rapport som har remissbehandlats övervägs f. n. i regeringens kansli.
Utskottet förutsätter att vid dessa överväganden även tas upp frågan om
civilbefälhavarna skall tilldelas uppgifter beträffande skyddet mot kärnkraftsolyckor.
Enligt civilutskottets uppfattning bör försvarsutskottet avstyrka
bifall till motion 1979/80: 1987 (s).

Vad i propositionen i övrigt föreslagits och anförts har såvitt rör civilutskottets
beredningsområde inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

Stockholm den 24 april 1980
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s),
Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s). Thure Jadestig (s), Elvy Olsson
(c). Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c).
Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Jan Eric Virgin (m), Per Olof
Håkansson (s) och Erik Olsson (m).

Avvikande meningar

beträffande lokaliseringen av civilbefälhavarkansliet för Bergslagens civilområde a.

av Magnus Persson (s) som anser att det stycke i utskottets yttrande
på s. 4 som börjar ”Även enligt” och slutar ”och 1979/80: 1985 (m, c)”
bort lyda:

Försvarsmaktens ledningsutredning har framhållit att behovet av samverkan
mellan militärområdesstaberna och CB-kanslierna är omfattande
och av avgörande betydelse för totalförsvarsplaneringen för verksamheten
inom militär- och civilområdena gemensamt. Ledningsutredningen anser
bl. a. mot denna bakgrund att principen bör vara att staber och CB-kanslier
lokaliseras till samma orter. I propositionen framhålls — som angivits ovan

CU 1979/80:7 y

6

- alt kontakterna mellan militärbefälhavaren och de civila totalförsvarsmyndigheterna
talar för att CB-kansliet i Bergslagens civilområde bör
flyttas från Falun till Karlstad, en flyttning som kan ske utan några särskilda
investeringar i nya lokaler.

Vidare bör framhållas att de ursprungliga motiven för en lokalisering till
Falun huvudsakligen tyckts bero på att landshövdingen i Kopparbergs län
har utsetts till CB sedan nuvarande CB-organisation fastställdes. Övervägande
skäl talar sålunda för en omlokalisering av CB-kansliet från Falun
till Karlstad. Ett uttalande med denna innebörd föreslås i motionerna 1979/
80: 1981 (fp), 1979/80: 1984 (s) och 1979/80: 1985 (m, c). Civilutskottet
förordar därför att försvarsutskottet föreslår riksdagen att uttala sig i
enlighet med vad i motionerna hemställs. Det finns starka skäl för en
lokalisering av CB-kansliet till Karlstad i samband med att regeringen
fattar beslut om ny CB för Bergslagens civilområde. Motion 1979/80: 1982
(s, m, c, fp) bör avstyrkas.

b. av Bertil Dahlén (fp) som anser att det stycke i utskottets yttrande på
s. 4 som börjar ”Även enligt” och slutar ”och 1979/80: 1985 (m, c)” bort
lyda:

Av propositionen framgår att några allvarligare invändningar inte gjorts
mot att CB-kansliet för Bergslagens civilområde ligger i Falun. Utskottet
kan inte finna att några påtagliga fördelar skulle stå att vinna med en
flyttning av kansliet till Karlstad för att därmed uppnå en lokalisering till
samma ort som militärområdesstaben i området. Som framgår ovan ligger
CB-kanslierna f. n. på andra orter än militärområdesstaberna för fem av de
sex civilområdena/militärområdena. Som också framhålls i propositionen
har CB-kanslierna kontakter även med civila totalförsvarsmyndigheter.
Kanslierna har sålunda inte endast eller ens till övervägande del kontakter
med militärområdesstaberna. Det bör erinras om att samtliga CB som har
kansliet på annan ort än militärområdesstaben i remissyttrande över ledningsutredningens
förslag anfört att nuvarande förläggningsarbete för CBkanslierna
skall behållas. Ett tillkännagivande till regeringen enligt förslaget
i motion 1979/80: 1982 (s, m, c, fp) om att Falun skall behållas som
lokaliseringsort för CB-kansliet i Bergslagens civilområde bör därför enligt
civilutskottets mening göras genom att försvarsutskottet tillstyrker motionen.
Några övertygande motiv för en lokalisering till Karlstad har inte
påvisats varken av ledningsutredningen eller i motionerna 1979/80: 1981
(fp), 1979/80: 1984 (s) och 1979/80: 1985 (m, c). Civilutskottet föreslår därför
att försvarsutskottet avstyrker bifall till dessa tre motioner.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980