yttr 1979/80 cu6y y
Yttrande 1979/80:cu6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
CU 1979/80:6 y
Civilutskottets yttrande
1979/80:6 y
över motion om inskränkning i rätten att överlåta bostadsfastighet
m. m.
Till lagutskottet
Lagutskottet har hemställt om civilutskottets yttrande över motion
1979/80:339 av Lars-Erik Lövdén (s) och Kurt Ove Johansson (s).
Motionärerna föreslår att riksdagen skall begära förslag som skingrar rättslig
oklarhet och ger kommunerna uttryckligt lagligt stöd att använda överlåtelseförbud
vid försäljning av bostadsfastigheter och som gör det möjligt att
begränsa en tomträttshavares rätt att överlåta tomträtten. Med begreppet
överlåtelseförbud synes motionärerna ha avsett klausuler såväl om att
fastigheten inte får säljas eller i vart fall inte säljas utan överlåtarens
medgivande (direkta överlåtelseförbud) som om förbud vid visst vite att sälja
fastigheten (indirekta överlåtelseförbud).
Jordabalken förutsätter att överlåtelseförbud kan förekomma vid fastighetsöverlåtelser.
Sådana förbud används också i många kommuner. Det är
obestritt att oklarhet råder bl. a. om i vilka fall nämnda överlåtelseförbud är
rättsligen giltiga och därmed bindande för köparen och tredje man. Däremot
gäller ett uttryckligt förbud mot inskränkningar i tomträttshavarens rätt att
överlåta tomträtten. De remissinstanser som yttrat sig över bostadsstyrelsens
i motionen nämnda kartläggning anges (prop. 1979/80:100 bilaga 16 s. 63)
överlag framhålla att det är angeläget att rättsverkningarna av de olika
avtalskonstruktionerna om överlåtelseförbud vid fastighetsförsäljning kartläggs.
Flera remissinstanser har också föreslagit att överlåtelseförbud skall få
användas även vid tomträttsupplåtelse.
Frågorna om inskränkningar i rätten att överlåta en bostadsfastighet med
hänsyn till bostadspolitiskt grundade bedömningar av överlåtelsepriset har
aktualiserats i första hand när det gäller småhus som bebos av ägaren. Syftet
har där ytterst varit att motverka en oskälig prisstegring på bostäderna och
därmed sänka boendekostnaderna. När det gäller statligt belånade småhus
finns också i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) låneregler vilkas
innehåll knyter an till en typ av köpeskillingskontroll. Denna kontroll
innebär att det statliga bostadslånet under viss tid inte får övertas av en
köpare om överlåtelsepriset anses för högt. Till väsentlig del får detta system
anses motiverat av det allmänt omfattade syftet att hindra att värdet av de
framtida statliga räntesubventionerna kapitaliseras i säljarens hand utan
någon motprestation från denne och att subventionerna därmed mister sin
grundläggande boendekostnadssänkande funktion. Inbyggt i systemet har
emellertid också varit ett mer allmänt syfte att hålla boendekostnaderna nere
1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Yttr. nr 6
CU 1979/80:6 y
2
och motverka spekulativa tendenser som kan utlösas genom utnyttjande av
ett bristande samband mellan utbud av och efterfrågan på bostäder med vissa
egenskaper. Detta senare motiv har bekräftats genom de förslag som
regeringen lagt fram i den senaste budgetpropositionen (bilaga 16 s. 57-63).
Där läggs fast en kommunernas rätt att - genom borgensvägran eller eljest
genom sitt yttrande över en ansökan att få överta ett statligt bostadslån - ta en
avgörande ställning till om lånet får övertas. Denna rätt gäller under hela
lånets löptid och sålunda även då subventionerna upphört. Hithörande
frågor har behandlats i betänkande CU 1979/80:22. Effekten av sådana
åtgärder är naturligen beroende på det kvarvarande lånets storlek och
möjligheterna att lösa in det eller ersätta det med andra krediter.
Det bör noteras att bostadsstyrelsens nämnda kartläggning inte utgår från
prisstegring i allmänhet utan från ett specifikt spekulationsbegrepp.
Vid förvärv av hyreshus kan krävas tillstånd enligt lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. Frågan om tillståndsförutsättningarna. bl. a.
när det gäller spekulativa överpriser, har behandlats i betänkande CU
1979/80:13 (s. 9-11).
Frågan om beskattning av realisationsvinst och därav följande effekter på
prisbildningen faller inte inom civilutskottets beredningsområde.
Den principen är sålunda accepterad, att kommunernas ansvar för
bostadsförsörjningen kan få uttryck även genom åtgärder som syftar till att
begränsa köpeskillingen vid överlåtelse av småhus som bebos av ägaren.
Genom motionen har väckts frågan huruvida, utöver den till bostadslångivningen
knutna köpeskillingskontrollen, klara rättsregler bör skapas som
tillåter att detta syfte hävdas av kommunerna även genom överlåtelseförbud i
skilda former och därmed undanröjer nuvarande ovisshet i denna del. Det
kan då visserligen hävdas att oklarheter i gällande ordning får lösas i
tillämpningen. Detta är emellertid knappast rationellt och i vart fall
olämpligt med hänsyn till såväl de enskilda avtalsparternas som kommunens
berättigade intressen. Det kan också hävdas att det inte heller är lämpligt att
riksdagen påkallar förslag i ämnet från regeringens sida utan att det önskade
förslagets närmare innebörd och konsekvenser preciserats. Enligt civilutskottets
mening skulle den bästa lösningen vara att överväganden i lämplig
form gjordes om och i så fall hur lagregler om överlåtelseförbud vid
fastighetsförsäljning skulle kunna utformas så att de tillgodoser avsett syfte
utan att medföra oavsedda och inte godtagbara inskränkningar för fastighetens
ägare. Den praktiska användbarheten av sådana regler bör härvid
bedömas bl. a. mot bakgrund även av bestämmelserna om jämkning av
avtalsvillkor i 36 § avtalslagen. Vad som sålunda anförts om överlåtelseförbuden
i äganderättsfallen bör gälla även för överväganden om tillåtligheten
av förbud mot att överlåta tomträtt. Angivna överväganden och remissynpunkter
på dem får därefter bilda utgångspunkt för ytterligare bedömningar
av innehållet i de yrkanden som ställts i motionen. Civilutskottet förordar
CU 1979/80:6 y
3
därför att lagutskottet föreslår riksdagen att med anledning av motionen
påkalla överväganden enligt vad ovan anförts.
Stockholm den 8 maj 1980
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s).
Karin Ahrland (fp). Lars Henrikson (s). Thure Jadestig (s). Elvy Olsson (c).
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s). Sven Eric Åkerfeldt (c). Magnus
Persson (s). Bertil Dahlén (fp). Jan Eric Virgin (m). Per Olof Håkansson (s)
och Erik Olsson (m).
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.