yttr 1979/80 cu4y y

Yttrande 1979/80:cu4y

CU 1979/80:4 y

Civilutskottets yttrande
1979/80:4y

med anledning av motion om en ökad prisövervakning på boendeområdet Till

näringsutskottet

1 Motionsyrkande t m. m.

Till civilutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1507 av Essen Lindahl
(s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om behovet av snara initiativ från regeringens sida för att
möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet samordnad
med annan prisövervakning och skött av statens pris- och kartellnämnd
(SPK).

Motionären anser att en mer aktiv prisövervakning när det gäller byggande
och bostäder behövs och att privsövervakningen på boendeområdet bör ske
efter samma principer som för övriga varu- och tjänsteområden. Verksamheten
bör därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten, SPK, som
därvid bör samarbeta med andra myndigheter, främst med bostadsstyrelsen
och statistiska centralbyrån (SCB).

Civilutskottet har i syfte att åstadkomma en enhetlig och samordnad
behandling beslutat att, under förutsättning av näringsutskottets medgivande,
överlämna motionen till näringsutskottets fortsatta beredning. Yttrandet
utgår från de bedömningar som kan falla inom civilutskottets beredning.
Civilutskottet avger följande yttrande.

2 Uppgifter i anslutning till motionsförslaget

2.1 Nuvarande övervakning av priser på boendeområdet m. m.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning.
Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa
utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet.
SPK:s verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats
på byggmaterialområdet och där koncentrerats till sektorer där olika former
av konkurrensbegränsningar har konstaterats. Inom SPK har t. ex. undersökts
marknaden för isolermaterial, gipsskivor och armeringsstål. En
undersökning av konkurrensförhållandena inom byggmaterialhandeln har
också gjorts år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och
prissättningsprinciper inom byggmaterialindustrins olika delar. Parallellt
med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på byggmate -

1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Yttr. nr 4

CU 1979/80:4 y

2

rialområdet. SPK har bl. a. mot bakgrund av de ökande byggnadskostnaderna
under senare år i samarbete med bostadsstyrelsen påbörjat en
utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet.
Denna utredning som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpriserna
beräknas föreligga i en preliminär rapport under våren 1980.
Utredningsarbetet har försenats, bl. a. beroende på att statistiska centralbyrån
(SCB) inte ansett det möjligt att till SPK lämna ut visst utredningsmaterial
som av SCB bedömts vara sekretessbelagt. Regeringen har den 13
december 1979 beslutat att SCB skall till SPK lämna ut det för SPK:s
undersökning nödvändiga materialet. SPK undersöker även utformningen
av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna. Däremot har
SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat boendekostnaderna för
konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller
egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade undersökningar på
boendeområdet har begränsats, bl. a. därför att lagen (1956:245) (ändrad
senast 1975:705) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom.

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande
sektoransvar som avser hela bostadssektorn. Enligt sin instruktion
(1965:669) har styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga
om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt
att på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida
bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå
kommuner, byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt
främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat
kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen.
Bostadsstyrelsen och de 23 länsbostadsnämnderna samt länsstyrelsen i
Gotlands län, som där fullgör uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd,
får i ansökningar om statliga bostadslån vissa uppgifter avseende
boendekostnaderna. Sålunda skall i ansökan av sökanden lämnas uppgifter
bl. a. om produktionskostnadernas storlek och hur de skall finansieras.
Styrelsen beräknar dessutom årligen driftkostnaderna för en typfastighet,
som förutsätts bli färdigställd inom exploateringsområde respektive år.
Beräkningarna av driftkostnaderna baseras bl. a. på medelvärden från 16
kommuner för produktionskostnader, skatter och taxor samt kollektivavtal
för fastighetsarbete. I ansökan om statligt bostadslån skall vidare uppgift om
driftkostnaderna det första året ingå liksom uppgift om erforderliga hyror
och årsavgifter för det första året. Styrelsen har ingen egen insamling av
uppgifter om hyrornas storlek.

Den som söker ett bostadslån har att lämna länsbostadsnämnden en
fullständig kostnadsredovisning om nämnden så begär. Uppgiftsskyldigheten
gäller sålunda lånesökanden. Inom styrelsen analyseras även det material
om boendekostnaderna som SCB samlar in,

SCB.s statistik på boendeområdet omfattar uppgifter om hyror, drift- och

CU 1979/80:4y

3

kapitalkostnader, om priser och kostnader i nyuppförda hus, samt om priser
för omsatta hus.

2.1.1 Hyror, drift- och kapitalkostnader

Hyrorna mäts löpande i konsumentprisindex och i särskilda bostads- och
hyresundersökningar (BHU). Bostadsposten i konsumentprisindex är hyror
i hyreshus, egnahemskostnader samt kostnader för bränsle och lyse. BHU
ger en bild av boendekostnaderna för olika kategorier i lägenheter i
flerbostadshus. Med hyra avses boendekostnaden inklusive alla obligatoriska
tillägg såsom bränsle och varmvatten. I statistiken över bostadshyror i
statsbelånade flerbostadshus ges uppgifter om totalhyra och insatser för olika
lägenhetsstorlekar inom nyproduktionen i olika delar av landet. I statistiken
över intäkter och kostnader för flerbostadshus mäts bl. a. inbetalda
hyresbelopp och hyresförluster samt driftkostnader.

2.1.2 Priser och kostnader i nyuppförda hus

Byggnadsprisindex mäter förändringar i de priser byggherren faktiskt får
betala för nybyggda hus, medan faktorprisindex mäter förändringarna i
faktorpriserna (materialpriser, löner m. m.). Ur beräkningsunderlag för
byggnadsprisindex görs beräkningar av funktionsprisindex och kvalitetsindex.
Funktionsprisindex visar förändringen mellan två tidpunkter av
egentliga prisförändringar och värdet av inträffade kvalitetsförändringar.
Kvalitetsindex visar utvecklingen av de sammantagna kvalitetsförändringarna
mellan jämförelseperioderna. Låneobjektsstatistiken, som bygger på
ansökningshandlingarna för statliga bostadslån, används bl. a. av bostadsstyrelsen
som underlag för förslag till regeringen om tids- och ortskoefficienternas
storlek.

2.1.3 Priser för omsatta hus (fastighetsprisstatistiken)

Denna statistik redovisar köp, köpeskillingar och taxeringsvärden samt
förhållandet mellan köpeskilling och taxeringsvärde för omsatta hus.

SCB:s kostnader för att producera statistik med anknytning till boendeområdet
uppgick till ca 14 milj. kr. i 1979 års prisläge.

2.2 Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på
byggnadsområdet har tidigare behandlats av civilutskottet (se CU 1977/78:3,
CU 1977/78:27, CU 1978/79:1 y, CU 1978/79:26 och CU 1979/80: 3 y) med
anledning av motioner (s) i vilka bl. a. yrkats att åtgärder skulle vidtas för att
öka kunskapen om orsakerna till kostnadsutvecklingen inom bostadsbygg -

CU 1979/80:4 y

4

nadssektorn samt att undersökningar om skärpt kontroll av entreprenadpriserna
på byggnadsområdet skulle göras.

Utskottets majoritet (c, m. fp) anförde i november 1977 (CU 1977/78:3) att
SPK borde kunna utföra nödvändiga undersökningar i fråga om anbudsnivåerna
på byggnadsområdet. Reservanter (s) underströk behovet av aktiva
åtgärder på området. En redovisning till riksdagen i förening med
regeringens bedömningar borde enligt reservanternas mening göras, och
konkreta förslag om prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av
bostadssektorn borde lämnas.

Vid de följande behandlingarna av frågan i civilutskottet har majoriteten
(c, m, fp) i huvudsak ansett att resultatet av SPK:s arbete angående bl. a.
entreprenadpriserna borde avvaktas innan ställning togs till ytterligare
åtgärder beträffande prisfrågorna på byggmaterialområdet och om prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet. Reservanter (s) har hävdat att SPK:s
arbete snabbt borde färdigställas, och de förutsatte vid den senaste
behandlingen av frågan i civilutskottet i november 1979 att regeringen i
budgetpropositionen 1980 skulle lämna riksdagen en redovisning om hur
prisövervakningen på boendeområdet skall utformas och organiseras.
Speciellt angeläget ansågs det vara att förslag lämnades som gör det möjligt
att studera entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet.

Vid samtliga tillfällen har riksdagen beslutat i enlighet med utskottsmajoritetens
förslag.

2.3 Promemorian Prisövervakning på boendeområdet m. m.

I april 1979 förordnade dåvarande handelsministern en sakkunnig att
utreda frågan om prisövervakning på boendeområdet. Den sakkunnige har
avgivit promemorian Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2). I
promemorian föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdet - någon
förändring av det nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror
anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angeläget anses det vara att
bostadsstyrelsen, SPK och SCB samordnar och därmed effektiviserar resp.
myndighets verksamhet på området. I promemorian görs en genomgång av
de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser på boendeområdet.
Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdet främst
bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för
de slutliga boendekostnaderna samt att förse boende och myndigheter inom
den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig
bakom statistik på boendeområdet m. m.

Systemet för bestämmande av hyror mellan parter på hyresmarknaden
innebär emellertid att prisövervakning på boendeområdet inte skall omfatta
hur bostäder finansieras, hur boendekostnaderna betalas eller hur höga
hyror eller årsavgifter som är acceptabla. Kapitalkostnaderna bestäms ytterst
genom statsmakternas beslut, och de faktiska hyrorna konkretiseras vid

CU 1979/80:4 y

5

förhandlingar mellan hyresmarknadens parter.

En ökad prisövervakning på boendeområdet bör sålunda enligt promemorian
främst ägnas bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna
vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation,
projektstorlek, hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget
vara den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen
på boendeområdet. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen
förordas.

Som ovan (s. 2) nämnts omfattar inte lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden nyttjanderätt till fast
egendom. Ett förslag till ändring av lagen så att den skulle omfatta även
denna fråga bereds enligt promemorian inom handelsdepartementet.

Promemorian har remissbehandlats. SPK hänvisar i sitt remissvar till att
nämnden i sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslagit att en
särskild enhet för pris- och konkurrensövervakning av byggande och
boendekostnader inrättas samt att nämnden tilldelas ökade personella
resurser för verksamheten.

I årets budgetproposition (bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministern att
en särskild utredare kommer att få i uppgift att pröva frågor om
byggnadspriserna och utvecklingen av byggkostnaderna inom bostadsbyggandet.

3 Utskottet

Som framgått ovan (s. 3-4) har civilutskottet vid flera tidigare tillfällen
behandlat motioner om ytterligare prisövervakning på byggnadsområdet
med särskild betoning på kostnadsutveckligen inom bostadsbyggnadssektorn.
Utskottet framhöll i november 1977 att statens pris- och kartellnämnd
(SPK) borde kunna utföra undersökningar bl. a. beträffande anbudsnivåerna
på byggnadsområdet. En undersökning om pris- och konkurrensförhållandena
inom bostadsbyggandet görs f. n. av SPK i samarbete med
bostadsstyrelsen. Undersökningen som tidigare beräknades vara klar under
år 1979 kommer nu enligt vad som erfarits att föreligga i en preliminär
rapport våren 1980. En bidragande orsak till förseningen är att statistiska
centralbyrån (SCB) i mars 1979 avslagit en framställning från SPK om att få
ta del av visst statistiskt material avseende bostadsproduktionen 1974-1978.
Regeringen har emellertid genom beslut den 13 december 1979 förordnat att
materialet skall lämnas ut till SPK.

I den nu behandlade motionen 1979/80:1507 (s) hemställs om snara
initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning
på boendeområdet samordnad med annan prisövervakning och
administrerad av SPK.

I en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria Prisövervakning
på boendeområdet (Ds H 1979:2) behandlas frågan om prisövervakning av

CU 1979/80:4y

6

boendekostnaderna. Ovan (s. 4-5) har sammanfattningsvis redogjorts för
promemorians innehåll. I promemorian förordas en ökad prisövervakning på
boendeområdet, varvid bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna
vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation,
projektstorlek, hustyp och region m. m. bör uppmärksammas. SPK bör
enligt promemorieförslaget bedriva den utvidgade prisövervakningen på
boendeområdet, varvid ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.
En ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden så att lagen omfattar även nyttjanderätt till fast
egendom anses önskvärd. Promemorian som har remissbehandlats bereds i
regeringens kansli.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 3 och 52) anmäler
bostadsministern sin avsikt att begära regeringens bemyndigande att bl. a.
låta utreda orsakerna till den snabba utvecklingen av byggnadspriserna inom
bostadsbyggandet. Därvid bör det enligt bostadsministerns mening vara
möjligt för utredaren att nyttja och vidareutveckla resultatet av det arbete
som redan gjorts eller som pågår i olika sammanhang.

Utskottet vidhåller sin tidigare - och senast i november 1979 - redovisade
uppfattning att det inom SPK pågående arbetet om entreprenadpriserna
avseende byggande och boendekostnaderna bör avvaktas. Även resultatet av
de pågående övervägandena inom regeringens kansli om hur en ytterligare
prisövervakning på boendeområdet skall utformas bör slutföras före ett
ställningstagande i frågan. Vidare kan det finnas anledning att vid dessa
överväganden även beakta den utredning om byggnadsprisernas utveckling
som enligt bostadsministern bör tillkallas.

Från de utgångspunkter civilutskottet har att beakta avstyrker utskottet
sålunda bifall till motionen 1979/80:1507 (s). Frågan i motionen om en
eventuell intensifierad prisövervakning bör administreras av SPK faller
närmast under näringsutskottets beredning. Emellertid bör - oavsett den
närmare organisatoriska utformningen - de bostadspolitiska organen ha en
betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Stockholm den 21 februari 1980

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars
Henrikson (s), Knut Billing (m), Elvy Olsson (c), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus
Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Margareta
Palmqvist (s) och Kerstin Ekman (fp).

CU 1979/80:4y

7

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att
den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet vidhåller” och
slutar ”i sammanhanget” bort lyda:

Byggpriserna har stigit starkt under de senaste åren. Detta konstaterar
även bostadsministern i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s.
52). Större delen av prisstegringen beror enligt hennes uppfattning på andra
faktorer än standardförändringar.

Den redovisning av orsakerna till byggprisutvecklingen som f. n. görs
inom SPK bör i förening med regeringens bedömningar snarast redovisas för
riksdagen. Speciellt viktigt är det därvid att förslag presenteras som gör det
möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet.
Förslag bör även snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad
prisövervakning på boendeområdet skall organiseras. Utan att här ta
ställning till om en ökad prisövervakning skall administreras av SPK - en
fråga som närmast faller under näringsutskottets bedömning - bör erinras om
att såväl utskottsmajoriteten (m, c, fp) som reservanter (s) ansett (CU
1977/78:3 s. 14 och 18) att SPK torde - beträffande anbudsnivåerna inom
bostadsbyggandet - ha möjligheter att utföra vissa undersökningar.

I den ovan (s. 4-5) redovisade promemorian ges exempel på inriktningen
av ytterligare prisövervakning inom boendeområdet. Bl. a. bör enligt
promemorian ökad uppmärksamhet ägnas de faktiska entreprenad- eller
byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på
konkurrenssituation, projektstorlek m. m. Vidare bör undersökningar
utföras som gör det möjligt att bättre än f. n. analysera boendekostnaderna
för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller
egnahemsägare. Den ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden som erfordras för att lagen skall
omfatta även nyttjanderätt till fast egendom bör genomföras. Härigenom blir
det sålunda möjligt att i framtiden få ökad kunskap om boendekostnaderna
för bostadskonsumenterna.

Sammanfattningsvis finner utskottet det mycket angeläget att åtgärder
snabbt vidtas enligt förslaget i motionen 1979/80:1507 (s) så att en
intensifierad prisövervakning på boendeområdet kommer till stånd. Den
även i motionen upptagna frågan om att denna prisövervakning skall skötas
av SPK faller närmast inom näringsutskottets beredning. Civilutskottet har
dock tidigare uttalat att SPK bör kunna utföra vissa undersökningar
beträffande anbudsnivåerna m. m. SPK bör göra dessa undersökningar
tillsammans med de bostadspolitiska organen. Från de utgångspunkter
civilutskottet har att beakta tillstyrker utskottet motionen.

Slutligen bör erinras om att i den socialdemokratiska partimotionen
1979/80:1833 förordats en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på

CU 1979/80:4y

bostadsmarknaden och att SPK:s arbete intensifieras. Den av bostadsministern
i årets budgetproposition aviserade enmansutredningen är inte tillräcklig.
I stället bör enligt motionärerna en parlamentarisk utredning tillsättas.
Den socialdemokratiska partimotionen kommer att behandlas av civilutskottet
senare under våren i samband med frågor om anslag till bostadsbyggandet
m. m.

GOTAB 64632 Stockholm 1980