yttr 1979/80 cu2y y

Yttrande 1979/80:cu2y

CU 1979/80:2 y

Civilutskottets yttrande
1979/80:2 y

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen,
m. m., såvitt avser räntebidrag, jämte motioner

Till skatteutskottet

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 (budgetdepartementet), såvitt
nu är i fråga, föreslagit riksdagen att

1. (delvis) godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus.

Härtill knyter an förslagen i motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari, såvitt nu är i fråga,
hemställs

1. att riksdagen beslutar att en enskild får möjlighet att välja bostadslån för
ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås
att riksdagen avslår propositionen 1978/79:209 i fråga om räntebidrag och
begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209, i vad avser räntebidrag.

De ovan angivna propositions- och motionsförslagen har hänvisats till
civilutskottets beredning. Förslagen har emellertid ett sådant samband med
till skatteutskottet hänvisade förslag i propositionen 1978/79:209 att ett
avgörande vid samma beslutstillfälle framstår som mest lämpligt. Civilutskottet
har därför, efter samråd under hand med företrädare för skatteutskottet,
besluta överlämna de ovan angivna förslagen till skatteutskottets slutliga
beredning.

Civilutskottet avger i anslutning därtill följande yttrande över de överlämnade
förslagen.

Räntebidrag utgår i princip med skillnaden mellan å ena sidan faktiska
räntekostnaden för bostadslån (år 1979 10 96) och bottenlån och å andra sidan
en garanterad ränta. Den beräknas efter en räntesats om 5,0 % när lånet avser
ombyggnad av flerbostadshus som ägs av annan än kommun eller landstingskommun,
intäkten beskattas enligt s. k. konventionell metod samt
kostnad för mark ingår i låneunderlaget eller räntebidrag eljest utgår för
motsvarande kostnad. Regeringen kan för visst fall även under angivna
förutsättningar dock besluta om en lägre garanterad ränta, lägst 3,4 %. Vid
ombyggnad av konventionellt beskattade småhus för yrkesmässig uthyrning

1 Riksdagen 1979/80. 19 sami. Yttr. nr 2

CU 1979/80:2 y

2

är den garanterade räntan nu 3,4 %. Differentieringen av den garanterade
räntesatsen med hänsyn till beskattningsform beslöts(prop. 1975/76:144, CU
1975/76:22 s. 39-42) som en temporär reform. Civilutskottet uttalade dock att
det var naturligt att sträva efter ändringar inom skattesystemets ram för att
åstadkomma jämlikhet mellan olika ägarkategorier. Den tidigare gällande
räntesatsen för här aktuella ombyggnadsfall var 3,9 %. Beslutet att för de
konventionellt beskattade ägarna av flerbostadshus sätta räntesatsen till
5,0 % motiverades med syftet att därmed utjämna de ekonomiska skillnaderna
med hänsyn till beräknad avkastning på skattereduktionen. Utskottet
fann att skillnaden i räntenivåer (1,1 96) var lämpligt avvägd med hänsyn till
de krav på noggrannhet som kunde ställas när det gällde att beräkna värdet av
den nämnda avkastningen på skatteminskningen. Räntesatsen 3,9 % har
sedermera sänkts till 3,4 % utan ändring i räntesatsen för de konventionellt
beskattade.

Enligt det anförda har skillnaden i garanterad ränta lagts fast efter en
jämförelse mellan kapitalkostnader där hänsyn tagits till avkastningen på
skattereduktionen enligt nu gällande avdragssystern. Om detta system
ändras enligt propositionsförslaget bortfaller i väsentliga delar de skäl som
tidigare åberopats för att sätta den garanterade räntan 1,1 % högre för de
konventionellt beskattade än för allmännyttiga bostadsföretag m. fl. Vidare
har skillnaden mellan räntenivåerna efter beslutet ökat med 0,5 96. De
skillnader som kan kvarstå vid jämförelse enligt tidigare använda grunder får
anses ha den storleksordningen att de, med hänsyn till de schablonartade
bedömningarna, inte bör leda till differentierade räntesatser.

Det anförda innebär att riksdagens beslut i fråga om den garanterade
räntenivån blir avhängigt av ställningstagandet i motsvarande skattefråga.
En skatteutskottets tillstyrkan i huvudsak av den av regeringen föreslagna
ändringen i 25 § 2 mom. b) kommunalskattelagen börsålunda förenas med en
tillstyrkan av förslaget i propositionen angående räntebidrag - och omvänt.
Motsvarande gäller då även motionerna 1978/79:2697 (vpk) och 1979/80:36
(s) i här upptagna delar.

Det till civilutskottet hänvisade yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 (m)
innebär isolerat att låntagaren skall få möjlighet att välja den högre
garanterade räntesatsen 5 96 i stället för förordade 3,4 96. Yrkandet blir
praktiskt meningsfullt först vid bifall till det till skatteutskottet hänvisade
yrkandet 2, nämligen att låntagaren också skall få välja mellan nuvarande och
i propositionen föreslaget avdragssystem. Av rent hanteringsmässiga skäl har
utskottet stannat föratt låta sakfrågan avgöras i skattesammanhanget. Vid en
avstyrkan av motionens yrkande 2 bör sålunda även yrkandet 1 avstyrkas.

Stockholm den 8 november 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1979/80:2 y

3

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar
Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus
Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och
Kerstin Ekman (fp).