yttr 1979/80 au1y y

Yttrande 1979/80:au1y

AU 1979/80:1 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1979/80:1 y

över motionen 1979/80:4 såvitt angår förslag till åtgärder för att
förbättra ungdomars möjligheter till utbildning och arbete

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 23 oktober 1979 beslutat bereda arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionen 1979/80:4 av Olof Palme
m. fl. (s) i vad avser yrkandet 5.

Motionen

I den aktuella delen av motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär
skyndsamma förslag till åtgärder på arbetsmarknadsområdet i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som anförts i motionen. Härmed avser motionärerna
åtgärder för att förbättra ungdomarnas möjligheter till utbildning och
arbete.

Motionärerna anför att under det borgerliga regeringsinnehavet har
ungdomarnas möjligheter att få ett fast arbete kraftigt försämrats. Den
utvecklingen måste brytas. Detta bör i första hand ske genom en fast
ekonomisk politik i enlighet med de riktlinjer som angivits i övriga delar av
motionen. Därutöver förordas följande tre slag av åtgärder.

För att stimulera ungdomar att skaffa sig utbildning utöver grundskolan
bör man kraftigt bygga ut en varvad utbildning, där utbildning genom
praktiskt yrkesarbete ute på arbetsplatserna kombineras med teoretiska inslag
som förläggs till skolan. Skolstyrelserna avses bli ansvariga för utbildningen.

Motionärerna tänker sig att den praktiska delen av utbildningen skall
förläggas till näringslivet och den offentliga sektorn. De förutsätter att
arbetsmarknadens parter skall medverka till att nödvändiga platser tas fram.
Därutöver anser motionärerna att det är nödvändigt med lagstiftningsåtgärder.
Tillämpningsområdet för lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
(främjandelagen) bör vidgas, så att samhället får rätt att disponera dokumenterat
tillgängliga utbildningsplatser i företag och förvaltningar. Staten bör
täcka de eventuellt ökade kostnader för arbetsgivaren som utbildningen
föranleder.

Riktlinjerna för utbildningens innehåll och genomförande bör utarbetas i
nära samråd med de anställdas organisationer.

Som en ytterligare väg att stimulera ungdomar till fortsatt utbildning efter
grundskolan föreslår motionärerna att studiestödet förbättras. Motionärerna
noterar att det ekonomiska stödet till ungdomar i gymnasieåldern varierar

1 Riksdagen 1979/81). 18 sami. Yttr. nr 1

AU 1979/80:1 y

2

kraftigt beroende bl. a. på vem som anordnar utbildningen. En översyn av
stödformerna till dessa ungdomar bör omedelbart komma till stånd. Utgångspunkten
bör vara att öka studiebidragen till 16-19-åringarna genom att
utnyttja de finansiella resurser som frigörs vid en successiv övergång från
beredskapsarbeten till varvad utbildning. Studiestödsutredningen bör få i
uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag härom.

Slutligen förordas åtgärder för att öka möjligheterna till fast anställning för
ungdomar i beredskapsarbete. Motionärerna avser med sitt förslag ungdomar
under 20 år. De tänker sig att arbetsgivare som erbjuder sådana ungdomar fast
anställning sedan tiden för beredskapsarbetet har löpt ut skall kunna erhålla
fortsatt statsbidrag, exempelvis under ytterligare tolv månader. Bidraget skall
därvid utgå med fallande procentsatser, under den första sexmånadersperioden
efter det att beredskapsarbetet har upphört med 50 % av den totala
lönekostnaden och under den avslutande sexmånadersperioden med
25 %.

Statistiska uppgifter om ungdomsarbetslösheten

Nedanstående diagram visar omfattningen av arbetslösheten bland ungdomar
sedan slutet av 1960-talet. Av diagrammet framgår att arbetslösheten
bland ungdomar är väsentligt högre än bland arbetslösa i allmänhet. Särskilt
utsatta är tonåringarna.

Arbetslösa i procent av arbetskraften

% Åldersgrupper

16-74 år
20-24 år
16-19 år

9

8

7

6

5

V

4

3

2

O

75

1968 69 70 71 72 73

76 77 78 79*

74

"första halvåret

AU 1979/80:1 y

3

Under hela 1970-talet har gjorts stora ansträngningar för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten. Omfattande åtgärder av både utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiskt slag har vidtagits. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska
insatserna under senare år framgår av följande sammanställning.
Siffrorna är medeltal för månad under andra kvartalet resp. år.

A rbetsmarknadspolitiska åtgärder

	1976	1977	1978	1979
Arbetslösa 16-24 år	23 000	23 000	34 000	34 000
(därav 16-19 år	12000	13 000	17 000	19 000)
I arbetsmarknadsutbildning	8 500	15 600	15 900	17 300
I beredskapsarbeten	14 400	16 400	29 200	39 000
Summa	45 900	55 000	79100	90 300

Antalet arbetslösa ungdomar (16-24 år) var i oktober i år 33 000 mot 38 000 i
oktober 1978. Antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning var i oktober i år
25 000 mot 22 800 i oktober 1978. Sysselsättningen i beredskapsarbeten var
under samma månad i år betydligt lägre än i fjol, 21 000 mot 30 700.

Planerad reform av yrkesutbildningen i företag

Utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen remitterade i augusti i år
till arbetsmarknadens parter en promemoria, ”Yrkesutbildning i företag för
lediga jobb”. Samtidigt inbjöds parterna till överläggningar i frågan.

I promemorian skisseras nya former för inbyggd utbildning och lärlingsutbildning
för arbetslös ungdom. Utbildning skall kunna anordnas i företag
eller hos hantverkare inom i princip hela den privata arbetsmarknaden.
Kompletterande undervisning i t. ex. allmänna ämnen skall ges i gymnasieskolor
eller på AMU-centra. Utbildningstidens längd bedöms vara minst ett
och högst tre år.

För genomförandet av utbildningen avses företagen fl ett statsbidrag som i
promemorian anges till 250 kr. per elev och vecka. Eleverna föreslås få ett
särskilt studiebidrag i den mån de inte som anställda lärlingar uppbär lön från
företaget. I det senare fallet skall bidrag till lönekostnaderna utgå till företaget
med samma belopp som det särskilda studiebidraget.

Tillsynsansvaret skall åvila skolstyrelserna och de lokala skolledningarna.

De nya formerna för gymnasial företagsutbildning förutskickas få en
omfattning motsvarande ca 15 000 elever per årsklass. Reformen förutsätter
att arbetsmarknadens parter kan enas om att ett motsvarande antal utbildningsplatser
ställs till förfogande.

Det förordade nya bidragssystemet är tänkt att ersätta de gällande bidragen

AU 1979/80:1 y

4

till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning. Vidare räknar man med att de
enskilda beredskapsarbetena för ungdom i företag och hos organisationer
skall avvecklas och att behovet av statliga och kommunala beredskapsarbeten
för ungdom skall minska väsentligt. De nuvarande möjligheterna till
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 20 år anses också kunna
begränsas.

Svenska arbetsgivareföreningen, Sverige hantverks- och industriorganisation
- Familjeföretagen, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen
i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation har i oktober avgett
preliminära remissyttranden över promemorian. Inom utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen arbetar man vidare med reformförslaget som
underlag för de kommande överläggningarna med arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén har i en interpellationsdebatt den 5
november sagt att han räknar med att riksdagen under vintern eller våren
1980 skall föreläggas förslag i ämnet med sikte på att reformen skall börja
genomföras under läsåret 1980/81.

Enskilda beredskapsarbeten för ungdomar

Enskilda beredskapsarbeten kan anordnas för ungdomar i åldrarna 16-19 år
hos företag och organisationer. Statsbidrag utgår därvid i regel med 75 % av
den totala lönekostnaden. Sådant beredskapsarbete får normalt pågå i högst
sex månader. Förlängning ken ske med någon eller några månader om
obligatorisk praktik därigenom blir fullgjord. Antalet sysselsatta i de enskilda
beredskapsarbetena varierar över året. Under första kvartalet 1979 var antalet
i genomsnitt per månad 10 300.

Även vid kommunala beredskapsarbeten för ungdom är statsbidraget
75 %. Beredskapsarbeten i praktiksyfte hos statliga myndigheter betalas helt
över arbetsmarknadsverkets budget. Kommunala och statliga beredskapsarbeten
står öppna även för ungdomar i åldrarna 20-24 år.

Studiestödsutredningens uppdrag

Studiestödsutredningen erhöll i augusti 1978 tilläggsdirektiv. I dessa
understryks att utredningen i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet till de
yngre eleverna i gymnasial utbildning. Därefter har riksdagen i maj 1979 på
förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1978/79:20 s. 10) som sin mening
gett regeringen till känna att ”prioriteringen bör påbörjas redan i budgetarbetet
rörande budgetåret 1980/81”.

Utskottet

Ungdomsarbetslösheten har legat högt under hela 1970-talet. Stora
resurser har satts in för att komma till rätta med detta förhållande, och

AU 1979/80:1 y

5

riksdagen har vid flera tillfällen haft att ta ställning till förslag som rör
ungdomarnas sysselsättning. Här kan hänvisas till betänkandena AU
1977/78:40 med anledning av propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet, AU 1978/79:15, AU 1978/79:21 och - i fråga om
handikappade ungdomar - AU 1978/79:20. Mot bakgrund av vad som
redovisas i dessa betänkanden finner utskottet inte skäl att nu ta upp en
allmän diskussion om ungdomsarbetslöshetsproblemet utan begränsar sig till
att behandla de konkreta förslagen i den föreliggande motionen.

Motionärernas förslag avser ungdomar i åldrarna 16-19 år. Framfor allt är
det fråga om ungdomar som av olika skäl inte vill fortsätta sin utbildning
sedan de har genomgått grundskolan. Förslagen går ut på att stimulera dessa
ungdomar till fortsatt utbildning dels genom en kraftig utbyggnad av en
varvad utbildning, dels genom ett förbättrat studiestöd. Dessutom vill
motionärerna infora en ny typ av statsbidrag för att stimulera arbetsgivare att
erbjuda fast anställning åt ungdomar som har sysselsatts i beredskapsarbete
hos dem.

Som framgår av den föregående redovisningen pågår överväganden inom
utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen om nya former för gymnasial
utbildning i företag. En diskussionspromemoria förelädes i augusti i år
arbetsmarknadens parter för preliminära yttranden och samtidigt inbjöds
parterna till överläggningar i ämnet. Förslagen i promemorian går ut på att
praktisk utbildning i företagen skall kombineras med teoretisk utbildning
genom gymnasieskolans försorg och under dess ansvar. Syftet med dessa
förslag är med andra ord att åstadkomma en varvad utbildning. Avsikten är
att förslagen efter fortsatt överarbetning i anslutning till de nämnda
överläggningarna med parterna på arbetsmarknaden skall föreläggas riksdagen
senare under riksmötet. Det kan tilläggas att viss försöksverksamhet med
varvad utbildning för högst 400 elever redan pågår. Motionärernas önskemål
om att regeringen snarast skall framlägga förslag om åtgärder för en snabb
utbyggnad av en varvad utbildning får därmed anses vara i allt väsentligt
tillgodosedda.

Ett genomförande av promemorians förslag väntas leda till att beredskapsarbeten
för ungdomar i enskilda företag kan avvecklas och att motsvarande
arbeten inom den statliga och kommunala sektorn kan nedbringas väsentligt.
Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att helt slopa möjligheten att
ge ungdomar arbetslivserfarenhet genom beredskapsarbete. Frågan hur dessa
arbeten skall utformas så att de så långt möjligt ger grund för fortsatt
yrkesverksamhet bör lämpligen prövas i samband med den slutliga utformningen
av det föreslagna systemet med gymnasial utbildning i företag. Därvid
får man också överväga vilken omfattning utbildningen skall ha och hur man
skall ordna övergången till fast anställning. Utskottet utgår från att den i
motionen framförda tanken att genom ett särskilt bidrag stimulera arbetsgivare
att ge beredskapsarbetande ungdomar fast anställning kommer att tas
upp vid dessa överväganden.

AU 1979/80:1 y

6

Mot bakgrund av dessa uttalanden från utskottets sida finns det inte
anledning att föreslå någon åtgärd på grund av motionen i den nu behandlade
delen.

Utskottet tar slutligen upp motionens yrkande om att studiestödsutredninger.
skall fl i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om förbättrat
studiestöd för 16-19-åringar. Utskottet hänvisar till dels att utredningen
genom tilläggsdirektiv redan har ålagts att i sitt fortsatta arbete prioritera
frågan om stödet till de yngre eleverna i gymnasial utbildning, dels att
riksdagen i våras fattade beslut (SfU 1978/79:20 s. 10, rskr 1978/79:319) att
frågan bör tas upp redan i budgetarbetet för nästa budgetår. Resultatet härav
bör avvaktas, och utskottet avstyrker därför även detta krav i motionen.

De ovan redovisade ställningstagandena innebär att utskottet avstyrker
motionen 1979/80:4 yrkandet 5.

Stockholm den 20 november 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Alf Wennerfors (m),
Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c),
Margit Odelsparr(c), Marianne Stålberg(s), Eva Winther(fp), Sune Johansson
(s), Börje Hörnlund (c), Lahja Exner (s), Nils-Olof Grönhagen (s) och Görel
Bohlin (m).

Avvikande mening

Anna-Greta leijon, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg, Sune
Johansson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Sorn framgår” och på s. 6 slutar
”yrkandet 5.” bort ha följande lydelse:

De år som gått med borgerliga regeringar vid makten kännetecknas av bl. a.
en hög ungdomsarbetslöshet. Tonåringarna är särskilt drabbade. Som
framgår av den tidigare redovisningen övervägs i höst inom utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementet att för dessa ungdomar tillskapa vissa nya
former för gymnasial utbildning i företag. Enligt utskottets mening är det
nödvändigt att ta ett mer samlat grepp än departementens initiativ syftar
till.

Förslagen i den socialdemokratiska motionen har detta vidare syfte.
Motionärerna vill uppnå en kraftig utbyggnad av en varvad yrkesutbildning,
förstärkt studiestöd på gymnasial nivå och anordningar för att underlätta
övergången från beredskapsarbete till fast anställning. Utskottet anser att

AU 1979/80:1 y

7

regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till åtgärder efter de i motionen
angivna riktlinjerna som ett viktigt led i samhällets åtgärder för att komma till
rätta med ungdomsarbetslösheten.

Det anförda innebär att utskottet för sin del tillstyrker motionen 1979/80:4
yrkandet 5.