yttr 1978/79 ubu1y y

Yttrande 1978/79:ubu1y

UbU 1978/79: ly

Utbildningsutskottets yttrande
1978/79:1 y

över vissa delar av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala
ekonomin jämte motioner

Till finansutskottet

Genom beslut den 20 mars 1979 har finansutskottet hemställt om
utbildningsutskottets yttrande över vad som anförts i Bilaga 4 (utbildningsdepartementet)
till propositionen 1978/79: 95 om den kommunala
ekonomin.

Fyra under den allmänna motionstiden väckta och till utbildningsutskottet
remitterade motioner, nämligen 1978/79: 805, 1380, 1385 och
1900 har utbildningsutskottet behandlat i detta sammanhang. Med överlämnande
av nämnda fyra motioner vill utskottet anföra följande.

1. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Enligt propositionen bör de nuvarande utbetalningsreglerna för grundskolebidraget
bibehållas oförändrade. Detsamma gäller bestämmelserna
om statsbidrag till kommunernas kostnader för arbetsgivaravgifter på
lärarnas löner. Utbildningsutskottet finner ingen anledning till erinran
häremot.

Utskottet tillstyrker att statsbidragen till kommunernas kostnader för
ersättning till lärare för förrättning, tjänsteresa, flyttningskostnader och
vissa sjukvårdskostnader enligt förordningen (1962: 626) om bestridande
av vissa kostnader på skolväsendets område slopas.

Enligt motionen 1978/79: 1900 bör (yrkandet 1) staten helt överta det
ekonomiska ansvaret för grundskolan och grundskolans resurser förstärkas
så att utbildningsmässig skiktning av eleverna upphör (yrkandet
2).

I motionen 1978/79: 805 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att staten bör ikläda sig kostnaderna för den kommunala
skolverksamheten (yrkandet 1) eller, om detta yrkande inte bifalles,
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ett nytt
statsbidragssystem så att kommunerna ekonomiskt kan förverkliga SIAskolan
(yrkandet 2).

Riksdagen antog våren 1978 ett nytt system för statsbidrag till grundskolan
(prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260). Statsbidraget
är anpassat till reformeringen av skolans inre arbete. Utgångspunkten
har varit att man inom en i stort sett oförändrad kostnadsram
för staten skall öka det lokala inflytandet på användningen av stats 1

Riksdagen 1978/79.14 sami. Yttr. nr 1

UbU 1978/79:1 y

2

bidraget samt att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall
bibehållas oförändrad (UbU 1977/78: 21 s. 11). Riksdagen har således
nyligen beslutat om ett nytt statsbidragssystem och därvid tagit ställning
till frågan om fördelningen av kostnaderna för skolväsendet mellan stat
och kommun. Utskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motionerna
1978/79: 805 yrkandet 1 och 1978/79: 1900 yrkandet 1.

Det nya statsbidragssystemet skall följas upp och utvärderas av skolöverstyrelsen
(SÖ). I avvaktan på denna utvärdering bör några förändringar
av bidragssystemet inte beslutas. Finansutskottet bör därför avstyrka
även yrkandet 2 i motionen 1978/79: 805.

Kommunerna har genom det nya statsbidragssystemet fått större
möjligheter att disponera resurser för stöd och stimulans till de elever
som har svårigheter i skolarbetet. Det ankommer på skolmyndigheterna
att uppmärksamma hur kommunerna använder sin nyvunna frihet att
disponera statsbidragen och se till att en utbildningsmässig skiktning av
eleverna inte förekommer. Utskottet föreslår att finansutskottet avstyrker
yrkandet 2 i motionen 1978/79: 1900.

I motionen 1978/79: 1900 yrkas vidare att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som i övrigt framhålls i motionen.
Utskottet anser för sin del att det saknas anledning att bifalla yrkandet.
Finansutskottet bör därför avstyrka yrkandet 3 i motionen 1978/79: 1900.

Ett nytt specialdestinerat statsbidrag, nämligen till bestridande av
kostnader för skolkuratorer och skolpsykologer, föreslås i motionen
1978/79: 805 (yrkandet 3).

Utskottet delar regeringens uppfattning att nya specialdestinerade
statsbidrag inte bör införas. Finansutskottet bör därför avstyrka även
yrkandet 3 i motionen 1978/79: 805.

Utbildningsutskottet framhöll år 1973 att kommunerna i sin egenskap
av huvudman för skolväsendet har samma arbetsgivaransvar beträffande
kommunalt anställda lärare som beträffande övriga arbetstagare i
kommunens tjänst (jfr UbU 1973: 44 s. 5, rskr 1973: 311). Kommunerna
måste därför, såsom Svenska kommunförbundet i yttrande över 1969
års personalvårdsutredning har uttalat, sörja för erforderliga personalvårdsinsatser
även för lärarpersonalen. .. .

Riksdagen har, sorn tidigare nämnts, beslutat om ett nytt statsbidrag
till grundskolan (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78:
260). Därvid uttalade utbildningsutskottet bl. a. att inga principiella
hinder torde föreligga att -täcka arbetsvårdsåtgärder och omplaceringar
för lärare och skolledare via det s. k. tilläggsbidraget sorn är en del av
det nya statsbidraget till grundskolan. Detta förutsätter dock enligt utskottet
att bidragsschablonen höjs samtidigt sorn möjligheten att utnytt -

UbU 1978/79:1 y

3

ja anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering under
åttonde huvudtiteln begränsas i motsvarande mån. Från detta senare
anslag bekostas i dag viss arbetsvårdsverksamhet för bl. a. lärare. Enligt
utskottet krävs överläggningar mellan staten och Svenska kommunförbundet.
SÖ har med anledning av riksdagens uttalande fått i uppdrag
att efter samråd med statens personalnämnd och överläggningar med
Svenska kommunförbundet inkomma med förslag till bestämmelser i
den aktuella frågan. SÖ har i skrivelse den 15 november 1978 inkommit
med förslag till bestämmelser i anledning av uppdraget. Både SÖ och
Svenska kommunförbundet ställer sig tveksamma till att tilläggsbidraget
skulle nyttjas för att täcka vissa kostnader för omplaceringsåtgärder för
lärare. Enligt propositionen 1978/79: 95 bör alternativa förslag till finansieringen
av arbetsvårdsåtgärder för lärare övervägas. Resultatet av
dessa överväganden skall redovisas senare.

I motionen 1978/79: 1380 hävdas att det måste skapas större klarhet
om statens och kommunernas ansvar för den samlade personalpolitiken
på skolområdet i syfte att få ett åtgärdsprogram. Utskottet har som nyss
påpekats tidigare framhållit att primärkommunen i sin egenskap av
huvudman för skolväsendet i kommunen har samma arbetsgivaransvar
beträffande sina anställda lärare som beträffande övriga arbetstagare
i kommunens tjänst (UbU 1977/78: 21, s. 20). Kommunerna har således
ansvaret för den samlade personalpolitiken på skolområdet. Staten medverkar
f. n. dels genom att bekosta viss arbetsvårdsverksamhet, dels genom
administrativa insatser för arbetsvärd och omplaceringar. Utskottet
har erfarit att frågor om finansiering och administration av arbetsvårdsåtgärder
för lärare bereds inom regeringskansliet i samarbete med
Svenska kommunförbundet. Med anledning av vad utskottet här anfört
anser utskottet att finansutskottet bör avstyrka motionen 1978/79: 1380.

2. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

Regeringen hemställer om bemyndigande att meddela nya bestämmelser
om statsbidrag till kostnader för uppförande äv elevhem. Utskottet
tillstyrker att regeringen får detta bemyndigande.

f > 't ; ■ : ,1 -■! ... f Ar<v • ' i) : j

De nya bestämmelserna innebär att Statsbidrag fr. o. m. den 1 juli
1979 skall utgå med 50 % av de beräknade kostnaderna för anskaffande
eller förhyrande av elevhem avsett för elever i grundskola och gymnasieskola
samt för studerande i kommunal högskoleutbildning. När
särskilda skäl föreligger bör emellertid — efter beslut av regeringen i
varje särskilt fall — bidrag kunna utgå med 75 % av de beräknade
kostnaderna. Bidrag till förhyrande av elevhem begränsas liksom hittills
till gymnasieskola och kommunal högskoleutbildning.

Utbildningsutskottet anser att riksdagen i enlighet med förslag i propositionen
1978/79: 95 bör besluta om avveckling av statsbidragen till

UbU 1978/79:1 y

4

bostäder för lärare, audivisuell utrustning och inventarier i teknikverkstad.

3. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Regeringen föreslår i fråga om statsbidraget till första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan och kommunal
högskoleutbildning den ändringen att bidrag i fortsättningen endast bör
utgå för naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje och närliggande
specialkurser, tvååriga yrkesinriktade linjer samt yrkesinriktade specialkurser
och kommunal högskoleutbildning i vad avser tekniska yrken och
vårdyrken.

I motionen 1978/79:1385 yrkas den ändringen av nuvarande bestämmelser
att statsbidrag också skall utgå för återanskaffning av undervisningsmateriel.

Regeringen föreslår förstärkningar av skatteutjämningssystemet som
till en mindre del skall finansieras genom avveckling av ett antal speciella
bidrag. Utskottet, som i likhet med föredragande statsrådet finner
att statsbidraget till stadigvarande undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
utgör en stimulansfaktor och därför ej helt bör avskaffas, kan för
sin del acceptera förslaget till ändrade statsbidragsregler med hänsyn till
att skatteutjämningsbidragen reformeras.

Den i motionen 1978/79: 1385 yrkade ändringen, som innebär en betydande
utvidgning av statsbidragstilldelningen, avstyrker utskottet.

Stockholm den 5 april 1979
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam
(c), Jörgen Ullenhag (fp), Iris Mårtensson (s) och Torsten Karlsson (s).