yttr 1978/79 sou5y y

Yttrande 1978/79:sou5y

SoU 1978/79:5 y

Socialutskottets yttrande
1978/79:5 y

över vissa delar av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala
ekonomin jämte motioner

Till finansutskottet

Finansutskottet har hemställt om yttrande från socialutskottet över
propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin i vad avser de
delar av propositionen som hänför sig till utskottets beredningsområde
jämte motionsyrkanden i anslutning härtill.

Med anledning av finansutskottets begäran yttrar sig socialutskottet
över

dels förslag i propositionen om beräkning av den tillförsäkrade skattekraften,
såvitt avser hänsynstagande till åldersstrukturens inverkan på
landstingskommunernas och kommunernas kostnader (prop. s. 59 ff. och
prop. bil. 3 främst såvitt avser del av 7 § förslaget till lag om skatteutjämningsbidrag),

dels övriga förslag i propositionen som avser socialdepartementets
verksamhetsområde utom statsbidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension (prop. s. 79 ff. och s. 86 ff. samt prop. bil. 2 s. 5 ff.),

dels motionen 1978/79: 2369 (yrkandet 1) av Nils Carlshamre (m)
och Ingegerd Troedsson (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att
statsbidrag enligt hittillsvarande grunder även fortsättningsvis skall utgå
till kommunerna för alkoholpolikliniker samt för vårdcentraler för alkoholmissbrukare
och nytillkommande akoholpolikliniker,

dels ock motionen 1978/79: 2371 (yrkandena 2, 3 och 5) av Olof
Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

2. godkänner de riktlinjer för skatteutjämningsbidragen som anförts i
fråga om behandlingen av barnomsorgen,

3. beslutar uttala att statsbidrag för daghem, fritidshem och familjedaghem
höjs med 10 % fr. o. m. den 1 juli 1980,

5. beslutar avslå propositionens förslag att statsbidragen till alkoholpolikliniker
och vårdcentraler för narkotikamissbrukare skall upphöra
fr. o. m. 1980.

Utskottet

Åldersstrukturfaktorn inom skatteutjämningssystemet

Det förslag till reformering av skatteutjämningssystemet som föreslås
i propositionen och som nära ansluter till förslag av kommunalekonomiska
utredningen (KEU 76) innebär att kommuner och landstingskom 1

Riksdagen 1978/79.12 sami. Yttr. nr 5

SoU 1978/79: 5 y

2

muner indelas i tolv skattekraftsklasser, därvid för varje klass fastställs
en grundgaranti. Denna uppgår från 103 % upp till 136 % av
medelskattekraften. Grundgarantin föreslås bli kompletterad bl. a. med
tillägg eller avdrag för kommuninvånarnas åldersstruktur. Ingen kommun
eller landstingskommun får lägre total garanti än 100 % av medelskattekraften.

Beträffande tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på
landstingskommunernas och kommunernas kostnader stadgas i 7 § förslaget
till lag om skatteutjämningsbidrag följande. För landstingskommuner
och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall hänsyn tas
till skillnader i fråga om kostnader för sjukvård. För kommuner skall
hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för service till pensionärer,
grundskola, förskolans deltidsgrupper, daghem, fritidshem och familjedaghem,
statskommunala bostadsbidrag samt kommunala bostadstillägg
till folkpension. I fråga om kommun vars folkmängd senaste tioårsperiod
har minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning
som överstigit 5 %. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
skall meddela närmare föreskrifter om beräkningen av den
skattekraft som i enlighet med det sagda skall tillförsäkras kommuner
och landstingskommuner.

Då det gäller frågan om hänsynstagande till barnomsorgens utbyggnad
vid den beräkning som sålunda skall göras för bestämmande av
åldersstrukturfaktorn råder olika uppfattningar. KEU 76 har föreslagit
att kostnaderna för barnomsorgen skall utjämnas utifrån en sammanvägning
av antalet barn och det faktiska antalet platser i kommunen.
Regeringen har i propositionen anslutit sig till detta förslag.

I motionen 1978/79: 2371 (yrkandet 2) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås
att en metod för utjämning av kommunernas nettokostnader för
daghem, fritidshem och familjedaghem skall väljas som uteslutande anknyter
till det faktiskt utnyttjade antalet platser i barnomsorgen. I enlighet
härmed föreslår motionärerna att i stället för regeringens förslag
kommunernas kostnader för barnomsog skall utjämnas enligt ett alternativt
förslag som utarbetats av KEU 76 (alt. 2 i avsnittet 4.5.3 i bilaga 5
till SOU 1977: 78).

En av huvudprinciperna i det föreslagna skatteutjämningssystemet
är att endast sådana kostnader bör utjämnas som kommunerna själva
inte kan påverka. Såväl förslaget i propositionen som — och i än högre
grad — förslaget i motionen innebär ett avsteg från denna princip. Betydande
nettokostnader för barnomsorgen finns för kommunerna, trots
att jämförelsevis höga statsbidrag utgår till verksamheten. Nettokostnaderna
är dessutom som framhålls i såväl propositionen som motionen
ojämnt fördelade mellan kommunerna. Utskottet anser med hänsyn härtill
att vid sidan av de direkta stimulansbidrag som utgår för barnomsorgen
hänsyn inom skatteutjämningssystemet bör tas till kommunernas

SoU 1978/79: 5 y

3

nettokostnad för barnomsorgen. Utskottet är dock inte berett att förorda
ett så långtgående avsteg från den ovan angivna huvudprincipen att man
då det gäller barnomsorgen skulle ta hänsyn uteslutande till det utnyttjade
antalet barnomsorgsplatser. Utskottet — som vill erinra om att
motionsförslaget inte innebär att kommunerna sammantaget skulle tillföras
större bidrag till barnomsorgen än enligt förslaget i propositionen
— ansluter sig därför till regeringsförslaget och avstyrker således motionsyrkandet
(yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2371). Utskottet har inte
heller i övrigt något att erinra mot regeringsförslaget i här aktuell del.

I ett följande avsnitt tar utskottet upp till behandling frågan om storleken
av stimulansbidragen till kommunernas barnomsorg.

Bidragsförskott

Utskottet biträder det förslag som läggs fram i propositionen (prop.
s. 79 ff. och bil. 2 s. 5 ff. och 15 ff.) om ändring i lagen om bidragsförskott.
Förslaget innebär i huvudsak att finansieringen av bidragsförskott
i sin helhet övertas av staten fr. o. m. den 1 januari 1980. Kommunerna
svarar f. n. för 25 % av kostnaden för bidragsförskotten i den mån ersättning
inte kan tas ut av den underhållsskyldige. Vidare betalar kommunerna
viss ersättning för administrationskostnaderna.

Specialdestinerade statsbidrag

I propositionen uttalas i enlighet med vad KEU 76 förordat att en
successiv förskjutning av tyngdpunkten i statsbidragsgivningen till kommuner
och landstingskommuner bör ske och att skatteutjämningssystemet
därvid bör svara för en ökad andel på de speciella statsbidragens
bekostnad (prop. s. 86 ff.). Samtidigt understryks det emellertid att det
finns anledning att även i fortsättningen stimulera utbyggnaden av angelägen
kommunal verksamhet via specialdestinerade bidrag. Budgetministern
uttalar i sammanhanget att statsmakterna måste ha möjlighet
att ge bidrag till viss verksamhet, exempelvis den kommunala barnomsorgen,
i de fall mycket starka skäl att stimulera utbyggnaden av verksamheten
bedöms föreligga. Samtidigt betonas på skäl som närmare
utvecklas att stor restriktivitet bör iakttas i fråga om bidrag av stimulanskaraktär
(prop. s. 89). Här kan också nämnas att budgetministern
ansluter sig till förslag av KEU 76 att stimulansbidragen skall omprövas
regelbundet, t. ex. vart femte år. Som skäl härför anförs att bidragens
stimulerande effekt kan beräknas avta när verksamheten har
byggts ut och övergått till att vara en permanent del i kommunernas
och landstingskommunernas utbud av service.

Mot bakgrund av de allmänna överväganden som sålunda görs i propositionen
redovisas ställningstaganden till vilka speciella bidrag som
bör upphöra.

Även socialutskottet anser att de redovisade övervägandena bör ut -

SoU 1978/79: 5 y

4

göra en utgångspunkt för den omprövning av vissa specialdestinerade
bidrag, som aktualiserats genom propositionen. I fråga om dessa bidrag
gör utskottet följande bedömning.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om slopande fr. o. m. den
1 januari 1980 av nuvarande statsbidrag dels för ferievistelse för barn,
dels till försöksvis anordnad familjerådgivning (bil. 2 p. 3 och p. 4).
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner vad föredragande
statsrådet anfört om finansieringen av de offentliga skyddsympningarna
fr. o. m. den 1 januari 1980 och till Skyddsympningar för budgetåret
1979/80 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
14 100 000 kr. (bil. 2 p. 5). Likaledes tillstyrker utskottet att riksdagen
godkänner vad föredragande statsrådet anfört om slopande av statsbidrag
till omsorgen om vissa psykiskt utvecklingsstörda och till Bidrag
till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för
budgetåret 1979/80 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr. (bil. 2 p. 8).

Under femte huvudtiteln finns fr. o. m. nästa budgetåret ett anslag
benämnt Ersättning till kommunerna för hjälp till utländska medborgare,
flyktingar m. m. I propositionen (bil. 2 p. 6) föreslås att vissa av
de bidrag som utgår från anslaget skall slopas fr. o. m. den 1 januari
1980, nämligen bidrag avseende svenska zigenare, renskötande samer,
utländska medborgare i allmänhet och finska zigenare samt svenska
medborgare, som inte är mantalsskrivna i riket eller vilkas mantalsskrivningsort
inte har kunnat utrönas.

Detta innebär samtidigt att det f. n. inte föreslås någon ändring i
fråga om de bidrag som avser flyktingar samt organiserat överförda
utländska medborgare i vissa fall.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget i denna
del. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner vad föredragande
statsrådet anfört om slopande av nuvarande statsbidrag för socialhjälpskostnader
m. m. för vissa grupper och antar inom socialdepartementet
upprättade förslag till ändringar av lagen (1956: 2) om
socialhjälp och barnavårdslagen (1960: 97).

Utskottet vill tillägga följande. I propositionen erinras om att såväl socialutredningen
som arbetsgruppen för flyktingfrågor inom arbetsmarknadsdepartementet
föreslår att kommunerna i fortsättningen skall få ersättning
för socialhjälp till utländska medborgare under den tid deras
ansökningar om uppehållstillstånd behandlas. Socialministern uttalar att
även han anser att statsbidrag bör utgå till kommunerna för denna socialhjälp.
Utskottet, som i princip ansluter sig till denna uppfattning,
förutsätter att förslag i ämnet kommer att föreläggas riksdagen i sådan
tid att bestämmelser på området kan träda i kraft den 1 januari 1980.

Från anslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. under
femte huvudtiteln utgår främst bidrag till olika kostnader som kommu -

SoU 1978/79: 5 y

5

nema har för nykterhetsvård och narkomanvård. Beträffande de olika
delposter som f. n. ingår i anslaget hänvisar utskottet till en översiktlig
tablå, som finns i propositionen 1978/79: 100 (bil. 8 s. 183).

I den nu aktuella propositionen föreslås att de bidrag som från anslaget
utgår till administrativa kostnader och till förebyggande och eftervårdande
åtgärder m. m. skall avvecklas. Med hänsyn till vad ovan
anförts om avveckling av specialdestinerade bidrag tillstyrker utskottet
förslaget i propositionen (bil. 2 p. 7 delvis). Kommunernas inkomstbortfall
för helt år kan beräknas till 123 milj. kr. Enligt propositionen
skall kommunerna tillföras bl. a. medel motsvarande detta belopp genom
skatteutjämningssystemet.

Bidrag från det angivna anslaget utgår vidare bl. a. till alkoholpolikliniker
och vårdcentraler för narkotikamissbrukare samt till försöksverksamhet
med nytillkommande alkoholpolikliniker. Kostnaderna för
helt år kan beräknas till 69 milj. kr. I propositionen föreslås att även
de särskilda bidragen till dessa verksamheter skall avvecklas och att
kommunerna skall tillföras motsvarande belopp genom skatteutjämningssystemet.

Utskottet kan inte dela uppfattningen att dessa bidrag bör avvecklas.
Bidragen utgör enligt utskottets uppfattning fortfarande en stimulans
för kommunerna till utveckling av nykterhets- och narkomanvården.
Det bör framhållas att i kommuner där det under någon tid funnits väl
fungerande alkoholpolikliniker goda effekter av verksamheten vid poliklinikerna
visat sig. Motsvarande gäller i fråga om vårdcentraler för
narkotikamissbrukare. Med hänsyn till det anförda och då utskottet
anser att ett bibehållande av bidragen står väl i överensstämmelse med
de principer som i det föregående angivits för bibehållande av specialdestinerade
statsbidrag avstyrker utskottet propositionen i motsvarande
del (bil. 2 p. 7 delvis) och tillstyrker förslag i motionerna 1978/79: 2369
(yrkandet 1) av Nils Carlshamre (m) och Ingegerd Troedsson (m) och
1978/79: 2371 (yrkandet 5) av Olof Palme m. fl. (s) om bibehållande
av bidragen.

Det ankommer inte på socialutskottet att uttala sig i frågan om man
med anledning av utskottets ställningstagande i sist angivna hänseende
i det nu aktuella riksdagsärendet skall göra någon justering i något eller
några av de övriga förslag som avser statsbidrag till kommunerna eller
om man skall begära att regeringen lägger fram förslag i saken. Utskottet
avger därför inget yttrande över yrkandet 2 i motionen 1978/
79: 2369 av Nils Carlshamre (m) och Ingegerd Troedsson (m), vari
denna fråga tas upp.

Det råder full enighet om att det även i fortsättningen bör utgå specialdestinerade
statsbidrag till den kommunala barnomsorgen. I propositionen
föreslås inte någon ändring i bidragsgrunderna. I motionen
1978/79: 2371 (yrkandet 3) av Olof Palme m. fl. (s) hemställs emeller -

SoU 1978/79: 5 y

6

tid att riksdagen skall uttala att statsbidragen för daghem, fritidshem
och familjedaghem skall höjas med 10 % fr. o. m. den 1 juli 1980.

Det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen antogs av riksdagen
våren 1976. Beträffande det närmare innehållet i bidragsreglerna
hänvisar utskottet till sitt betänkande SoU 1978/79: 1 och till budgetpropositionen
(bil. 8 s. 60 f.). Statsbidragen skall årligen anpassas till löneutvecklingen
för anställda i offentlig tjänst (beträffande senaste uppräkning
se SFS 1979: 136).

Genom införandet av en åldersstrukturfaktor inom skatteutjämningssystemet
av det slag som föreslås i propositionen och som utskottet tillstyrkt
får en kommun med en mer än genomsnittligt utbyggd barnomsorg
ett visst extra tillskott till de nettokostnader som kvarstår för kommunen
sedan de specialdestinerade statsbidragen utgått. Utskottet kan
inte finna det påkallat att riksdagen i förevarande sammanhang skulle
uttala sig i frågan huruvida det härutöver bör ske en höjning av de
specialdestinerade bidragen fr. o. m. ingången av budgetåret 1980/81.
I finansutskottets betänkande 1978/79: 20, vari behandlades bl. a. regeringens
budgetförslag, anfördes såväl av utskottsmajoriteten (bet. s. 55)
som av de socialdemokratiska reservanterna (bet. s. 77) bl. a. att några
uttalanden, som binder regeringen inför budgetarbeten inför kommande
budgetår, inte bör göras. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla
att socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU
1978/79: 28 (s. 12) anfört bl. a. att regeringen har för avsikt att i år ta
upp överläggningar med Svenska kommunförbundet om ett nytt utbyggnadsprogram
för barnomsorgen för perioden efter 1980 samt att
det torde finnas anledning att — sedan riksdagen tagit ställning till
förslagen i propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin
— diskutera huruvida vid överläggningarna några förändringar i fråga
om de specialdestinerade statsbidragen på barnomsorgsområdet behöver
ske.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 3 i motionen
1978/79: 2371.

Stockholm den 19 april 1979
På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c), Nils Carlshamre (m),
John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Britt Wigenfeldt
(c), Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tillander (c), Stig Alftin (s), Lena
Öhrsvik (s), Stig Olsson (s), Margot Håkansson (fp), Ingegerd Troedsson
(m) och John Johansson (s).

SoU 1978/79: 5 y

7

Avvikande mening

av John Johnsson, Ivar Nordberg, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin, Lena
Öhrsvik, Stig Olsson och John Johansson (samtliga s) som anser

dels beträffande åldersstrukturfaktorn inom skatteutjämningssystemet
att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”En av” och
på s. 3 slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör skatteutjämningssystemet utformas så
att det bidrar till en utjämning av kostnaderna för barnomsorgen och
också så långt möjligt stimulerar kommunerna till en fortsatt utbyggnad
av denna verksamhet. Endast delvis tillgodoses dessa önskemål i propositionen.
Genom att också ta hänsyn till det faktiska antalet barn i
de ifrågavarande åldersgrupperna kan kommuner via skatteutjämningssystemet
erhålla tillskott av skatteunderlag oavsett i vilken utsträckning
man faktiskt byggt ut barnomsorgen. Enligt utskottets mening bör man
i stället välja en metod för utjämning av kommunernas nettokostnader
för daghem, fritidshem och familjedaghem som direkt anknyter till det
faktiskt utnyttjade antalet platser i barnomsorgen. Utskottet ansluter
sig därför till motionsyrkandet (yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2371)
och avstyrker således regeringsförslaget.

dels beträffande specialdestinerade statsbidrag till den kommunala
barnomsorgen att det avsnitt på s. 6 i utskottets yttrande som börjar
med ”Genom införandet” och slutar med ”motionen 1978/79: 2371”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare tillstyrkt förslaget i motionen 1978/79:
2371 att endast den faktiska utbyggnaden av barnomsorgen och inte
jämväl antalet barn skall beaktas i skatteutjämningssystemet. Detta innebär
ett verksamt stöd till kommunerna i deras strävanden att fullfölja
den överenskomna utbyggnaden av barnomsorgen. Enligt utskottets
mening behövs därutöver ytterligare insatser om man skall kunna
genomföra den ambitiösa utbyggnadsplan som beslöts under 1975/76
års riksmöte. Kommunernas kostnader för den planerade utbyggnaden
utgör en betydande belastning på den kommunala ekonomin. Utskottet
anser därför att en höjning av statsbidragen är befogad. Ett beslut härom
med den innebörd som föreslås i motionen 1978/79: 2371 skulle
också redan nu kunna påverka komunerna att skynda på utbyggnaden
av barnomsorgens olika former. Utskottet tillstyrker därför yrkandet 3
i motionen 1978/79: 2371.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 19T9

■'

■■ - - ? ■

. . ... ■

; ■

I

I

'

.

|

,