yttr 1978/79 sou3y y
Yttrande 1978/79:sou3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SoU 1978/79:3 y
Socialutskottets yttrande
1978/79:3 y
över propositionen 1978/79: 41 om tandläkarnas utbildning in. m.
jämte motion
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79: 41 om tandläkarnas utbildning m. m. jämte den
med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79: 1346 av Lars
Gustafsson (s) och Karin Andersson (c).
Utskottet
Den grundläggande utbildningen för tandläkare sker på tandläkarlinjen
i högskolan och omfattar tio terminer (200 poäng). Tandläkarutbildningen
avslutas med tandläkarexamen som utgör krav för legitimation
som tandläkare.
Tandläkarutbildning bedrivs vid karolinska institutet (220 intagningsplatser
per år), universitetet i Lund (100 intagningsplatser per år), universitetet
i Göteborg (120 intagningsplatser per år) samt universitetet i
Umeå (60 intagningsplatser per år).
Tandläkarutbildningen vid karolinska institutet sker dels i lokaler i
anslutning till det kommunala undervisningssjukhuset Huddinge sjukhus
(120 intagningsplatser per år), dels i äldre lokaler vid Holländargatan i
Stockholm (100 intagningsplatser per år). Tandläkarutbildningen vid de
övriga lärosätena sker också i lokaler i anslutning till kommunala undervisningssjukhus,
nämligen Malmö allmänna sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg och regionsjukhuset i Umeå. En stor del av utbildningen
på tandläkarlinjen består av klinisk verksamhet. De studerande utför
därvid under lärares inseende tandvård på patienter. Lärarna som också
är tandläkare utför sådan tandvård som de studerande inte kan utföra.
Den statliga tandvården vid enheterna för klinisk utbildning är genom
avtal med folktandvårdshuvudmännen på utbildningsorterna samordnad
med huvudmännens tandvård.
I samband med att statsmakterna fattade beslut om inrättande av
Huddinge-enheten år 1970 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970:
309) beslöts det att enheten vid Holländargatan skulle finnas kvar under
en övergångstid.
Efter föredragning av statsråden Wikström och Lindahl föreslås i
propositionen att den allmänna utbildningslinjen för utbildning av tandläkare
moderniseras och förkortas från tio till nio terminer (180 poäng)
1 Riksdagen 1978/79. 12 sami. Yttr. nr 3
SoU 1978/79: 3 y
2
fr. o. m. den 1 juli 1979. Vidare föreslås att en ettårig allmäntjänstgöring
för tandläkare införs den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen
förläggs till folktandvården och avslutas med kunskapsprov. Godkänt
prov blir ett krav för legitimation som tandläkare.
I propositionen föreslås även att riksdagen fattar principbeslut om att
den tandvård som staten bedriver i anslutning till odontologisk utbildning
och forskning skall föras över till landstingskommunalt, i förekommande
fall kommunalt huvudmannaskap, med undantag för verksamheten
vid karolinska institutets enhet vid Holländargatan, som föreslås
kvarstå under statligt huvudmannaskap. Vidare föreslås att ett principbeslut
från år 1970 — fattat i samband med bl. a. beslutet om inrättande
av Huddinge-enheten — om att avveckla de statliga tandsköterske- och
tandteknikerskolorna genomförs. Överföringen av huvudmannaskap förutsätter
förhandlingar mellan staten och berörda folktandvårdshuvudmän.
En ny specialistutbildning för tandläkare föreslås. Den innebär dels
tjänstgöring, dels systematisk kursundervisning med kunskapsprov.
Specialistutbildningen föreslås komma att införas när huvudmannaskapet
för tandvården i anslutning till odontologisk utbildning och forskning
förs över till folktandvårdshuvudmännen.
Härjämte föreslås i propositionen att staten anordnar en särskild
handledarutbildning (klinikchefsutbildning) för klinikchefer och andra
lämpliga handledare inom folktandvården, vilka skall handleda tandläkarna
under allmäntjänstgöringen.
Förslagen i propositionen grundar sig på bl. a. förslag i betänkandet
(Ds S 1975: 14) Tandläkarnas specialistutbildning, vilket avgavs år 1975
av en av socialstyrelsen och dåvarande universitetskanslersämbetet tillsatt
utredningsgrupp, 1971 års utredning om tandläkarnas specialistutbildning
m. m. (specialistutredningen).
Med anledning av motionen 1978/79: 1346 av Lars Gustafsson (s) och
Karin Andersson (c) samt en uppvaktning inför utskottet av företrädare
för Sveriges tandläkarförbund tar utskottet till närmare behandling upp
följande frågor, nämligen fråga om ändrat huvudmannaskap för karolinska
institutets tandvårdsenheter, fråga om klinikchefsutbildningen och
fråga om inrättande av en nämnd för tandläkares vidareutbildning.
Ändrat huvudmannaskap för karolinska institutets tandvårdsenheter
I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslog universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att tandläkarutbildningen vid Holländargatan
skulle avvecklas stegvis med en sista antagning våren 1979.
I propositionen anför statsrådet Wikström att han ännu inte är beredd
att ta ställning till UHÄ:s förslag utan avser att återkomma till frågan
i 1980 års budgetproposition.
I motionen 1978/79: 1346 framhålls bl. a. att möjligheterna att behålla
och att skaffa tandvårdspersonal till enheten vid Holländargatan under
SoU 1978/79: 3 y
3
den tid den avvecklas enligt personalens mening försvåras i hög grad
inför utsikten att det blir olika huvudmän för denna enhet och Huddinge-enheten.
Motionärerna anser att det i propositionen föreslagna
principbeslutet om att tandvården i anslutning till odontologisk utbildning
och forskning skall föras över till landstingskommunalt eller kommunalt
huvudmannaskap bör kompletteras med en föreskrift om att det i Stockholm
bibehålls ett enhetligt statligt huvudmannaskap för de båda enheterna
hela den period under vilken enheten vid Holländargatan avvecklas.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen
och anser att, intill dess enheten vid Holländargatan avvecklats, denna
enhet och Huddinge-enheten bör ha samma huvudman. Frågan om ett
enhetligt huvudmannaskap för de båda enheterna bör vara statligt eller
ändras till landstingskommunalt bör emellertid lämpligen övervägas i
anslutning till de förhandlingar med tandvårdshuvudmännen som förutskickats
i propositionen. Utskottet förutsätter att man vid dessa förhandlingar
tar hänsyn till personalens berättigade önskemål.
Klinikchefsutbildningen
För att de nyutexaminerade tandläkarna skall få erforderlig handledning
under allmäntjänstgöringen har specialistutredningen föreslagit
en organiserad efterutbildning för klinikchefer inom folktandvården.
Enligt specialistutredningen skulle denna utbildning omfatta totalt ca
25 veckors heltidsstudier vid koncentrerad kursgivning, vartill skulle
komma litteraturstudier och klinisk träning vid hemmaklinikerna. Förslaget
innebar att genomgång av fullständig klinikchefsutbildning skulle
ta fem och ett halvt år.
I yttrande över specialistutredningens förslag ansåg socialstyrelsen att
klinikchefsutbildningen kunde komprimeras och genomföras på tre och
ett halvt år och omfatta bl. a. 23 veckors heltidsstudier.
I propositionen anför statsrådet Lindahl att hon — efter överläggningar
med Landstingsförbundet — anser att utbildningen bör omfatta
14 veckor.
Vid uppvaktningen inför utskottet har representanterna för Tandläkarförbundet
uttalat att Förbundet förordar att utbildningen omfattar
23 veckor med hänsyn till de stora krav handledningen av tandläkare
under allmäntjänstgöring kommer att ställa.
Med hänsyn till syftet med allmäntjänstgöringen, nämligen att den
skulle ge tandläkarna möjlighet att komplettera under grundutbildningen
inhämtade teoretiska och kliniska färdigheter med erfarenheter av de
dagliga problem som möter en i allmän praxis verksam tandläkare,
är det av vikt att handledarna är väl utbildade för sin uppgift. Utskottet
anser med beaktande bl. a. av vad representanterna för Tandläkarförbundet
anfört att det finns anledning att ytterligare överväga
vilken längd klinikchefsutbildningen bör ha.
SoU 1978/79: 3 y
4
Inrättande av en nämnd för tandläkares vidareutbildning
Specialistutredningen föreslog att en särskild nämnd, kallad nämnden
för tandläkares vidareutbildning, skulle inrättas med uppgift att handlägga
frågor angående allmäntjänstgöringen för tandläkare, specialistutbildningen
och klinikchefsutbildningen.
Statsrådet Lindahl framhåller i propositionen att den föreslagna
nämnden har stora likheter med den nämnd som redan finns för läkarutbildningen,
nämligen nämnden för läkares vidareutbildning (NLV).
Då frågan om NLV:s arbetsuppgifter och organisation övervägs i samband
med pågående översyn av socialstyrelsens verksamhet, är hon ännu
inte beredd att ta ställning till frågan om vilka arbetsuppgifter som en
nämnd för tandläkares vidareutbildning bör ha. Hon framhåller emellertid
att en nämnd i vart fall behövs för att organisera kunskapsprov och
att det bör ankomma på regeringen att inrätta en sådan nämnd.
Representanterna för Tandläkarförbundet har inför utskottet framhållit
att det är angeläget att en nämnd för tandläkares vidareutbildning
snarast inrättas. De har därvid anfört bl. a. att klinikchefsutbildningen
bör komma till stånd så snart som möjligt och att nämnden behövs för
handläggning av frågor beträffande denna utbildning.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att förberedelserna för
införandet av vidareutbildningen för tandläkare m. m. vidtas i god tid.
Med hänsyn till att socialstyrelsens framtida organisation är föremål för
utredning kan det visserligen vara svårt att redan nu ta slutlig ställning
till frågan om vilka arbetsuppgifter som en nämnd för tandläkarnas
vidareutbildning bör ha. Denna omständighet bör emellertid inte utgöra
hinder för att man snabbt inrättar en nämnd och att man först
senare i detalj bestämmer vilka uppgifter en sådan nämnd bör ha efter
den tidpunkt då en ny socialstyrelseorganisation genomförts.
Propositionen i övrigt
Förslagen i propositionen i övrigt föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.
Stockholm den 13 februari 1979
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c),
Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Bengt
Bengtsson (c)*, Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt
(c), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s), Iris Mårtensson
(s)*, Marianne Lundqvist (fp)* och Blenda Littmarck (m).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 7900S2
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.