yttr 1978/79 sku6y y

Yttrande 1978/79:sku6y

SkU 1978/79:6 y

Skatteutskottets yttrande
1978/79:6 y

över propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse,
m. m. jämte motioner

777/ näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79:124 om statens förvärv av Kockums varvsrörelse,
m. m., samt de med anledning av propositionen väckta motionerna 2265,
2286 och 2287 får skatteutskottet anföra följande.

Kockums är en industrigrupp med tonvikt på produktion av fartyg,
maskiner, system för skogsbruk och skogsindustri, fordon för tunga transporter
samt elektronikprodukter. Moderbolag är Kockums AB i Malmö och
verksamheten bedrivs huvudsakligen genom dotterbolag i olika rörelsegrenar.
Moderbolaget har karaktär av förvaltningsföretag, men riksskatteverket
har genom dispens enligt 54 § kommunalskattelagen (1928:370) förklarat att
bolaget icke skall behandlas som ett sådant företag i beskattningshänseende.

I propositionen hemställs bl. a. att riksdagen bemyndigar regeringen att
godkänna ett avtal mellan staten och Kockums AB. Avtalet innebär att staten
förvärvar samtliga dotterbolag och övriga tillgångar i Kockums AB med
undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB. Köpeskillingen är 20 milj. kr.
samt ett belopp som motsvarar Kockums AB:s skulder på tillträdesdagen,
beräknade till 1 103 milj. kr. De tillgångar som Kockums AB förvaltar efter
överlåtelsen uppgår enligt uppgift till 23 milj. kr.

I de aktuella motionerna tar motionärerna upp den kritik som från skilda
håll riktats mot formen för statens övertagande av Kockums industrier.
Kritiken har framför allt gällt att moderföretaget kvarstår i enskild ägo och att
företaget inte genom avtalet eller på annat sätt har förhindrats att i framtiden
utnyttja möjligheterna till avdrag för de förluster som uppstått i dess tidigare
verksamhet och i samband med överlåtelsen. Detta kan enligt motionärerna
leda till ett avsevärt skattebortfall för stat och kommun och till ej önskvärda
effekter av annat slag. Den angivna kritiken har också föranlett debatt i
riksdagen i samband med svar från budgetministern och industriministern på
enkla frågor i riksdagen den 1 och 9 mars i år. Budgetmiministem har i sitt
svar bl. a. anfört, att han inom kort kommer att ta initiativ till översyn av den
spärr som gäller mot förlustavdrag i fåmansbolag, där en mindre del av
aktierna bytt ägare, och att det enligt hans mening är lämpligt att man i det
sammanhanget också överväger om det behövs särskilda regler för att hindra
missbruk av möjligheterna till förlustutjämning i börsnoterade och andra
större företag. Industriministern har i sitt svar bl. a. lämnat en allmän
bakgrund till det träffade avtalet.

1 Riksdagen 1978/79. 6 samt. Yttr. nr 6

SkU 1978/79:6 y

2

Yrkandet i motionen 2265 går ut på att regeringen skall överväga att i
avtalet mellan staten och Kockums föreskriva skyldighet för Kockums att till
staten efter hand inleverera belopp motsvarande de eventuella skattelättnaderna
på grund av förlustavdrag. I motionen 2286 yrkas - i syfte bl. a. att
eliminera möjligheterna till förlustavdrag - att staten skall överta samtliga
Kockumskoncernens verksamheter. 1 motionen 2287 förordas att möjligheterna
till förlustavdrag i samband med fusioner och företagsöverlåtelser
begränsas genom omedelbara ändringar i skattereglerna.

Reglerna om förlustutjämning innebär bl. a. att ett aktiebolag som går med
förlust har rätt att genom förlustavdrag räkna av denna förlust från inkomster
under den följande 1 O-årsperioden. För fåmansbolag gäller särskilda regler
som syftar till att hindra försäljning av företag utan andra ”tillgångar” än rätt
till förlustavdrag. Dessa regler innebär att rätten till förlustavdrag går förlorad
om mer än en obetydlig del av aktierna i fåmansbolaget övergår till ny ägare.
Någon motsvarande spärr finns inte i fråga om andra bolag än fåmansbolag.
När bestämmelserna infördes ansåg man nämligen att det var liten risk för att
reglerna här skulle missbrukas.

Förlustavdrag får i princip inte omfatta realisationsförluster. Förluster av
detta slag, som inte kunnat dras av under förluståret, får i stället utnyttjas
under en sexårsperiod efter förluståret i form av avdrag från realisationsvinster
m. m. enligt särskilda regler i kommunalskattelagen (1928:370). Avdragsmöjligheterna
för realisationsförluster är begränsade även i andra hänseenden.

Någon redovisning av frågan om förlustavdrag lämnas inte i propositionen.
Enligt vad utskottet inhämtat från industridepartementet torde Kockums AB
vara berättigat till förlustavdrag med uppskattningsvis 84,2 milj. kr. vid
taxering till statlig inkomstskatt och med 28,1 milj. kr. vid taxering till
kommunal inkomstskatt, avseende förluster under åren 1972-1977. Härtill
kommer förluster på verksamheten under åren 1978 och 1979 med ännu ej
angivna belopp samt skattemässiga förluster i samband med överlåtelsen till
staten på ca 230 milj. kr. Beträffande sistnämnda belopp är rättsläget oklart så
till vida att det är tveksamt om rätt föreligger att utnyttja förlusten i form av
förlustavdrag eller om avdrag endast får göras för en del av beloppet enligt de
regler som gäller för realisationsförluster.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i den kritik som motionärerna
riktar mot avtalet i angivna hänseenden. Enligt avtalets ordalydelse övertar
staten samtliga tillgångar i Kockums AB med undantag av fastighetsförvaltningsföretaget.
Trots detta lägger avtalet inte något hinder i vägen för
Kockums AB eller dess intressenter att i framtiden tillgodogöra sig det
betydande värde som möjligheterna till förlustavdrag representerar. Hur
förlusterna skall bedömas från skattesynpunkt är som nämnts delvis oklart.
Det är också osäkert i vilken utsträckning avdragsmöjligheterna kan
utnyttjas. Dessa förhållanden inbjuder givetvis till ej önskvärda ekonomiska
spekulationer av skilda slag och gör också att det inte är möjligt att nu bedöma

SkU 1978/79:6 y

3

avtalets ekonomiska konsekvenser i alla delar. Utskottet finner också att
berättigad kritik kan riktas mot att avdrag medges för förluster som
uppkommit före och i samband med överlåtelser av denna storleksordning.
Enligt utskottets uppfattning tillgodoser reglerna om förlustavdrag ett
angeläget behov framförallt förden som driver verksamhet med resultat som
växlar från år till år. I andra situationer - t. ex. vid fusion, nedläggning eller
överlåtelse av företag - kan ett förlustavdrag många gånger te sig mindre
angeläget eller - som i det nu aktuella exemplet - stötande, och reglerna kan
också inbjuda till missbruk.

Enligt utskottets uppfattning är det av flera skäl angeläget att vidta åtgärder
för att eliminera den berättigade kritik som kan riktas mot avtalet i här
angivna hänseenden. Med hänsyn inte minst till storleken av de förluster som
det här är fråga om finner utskottet att det inte är tillräckligt att avvakta
resultatet av kommande överväganden inom den av budgetministern
aviserade utredningen. Såvitt utskottet kan bedöma utgör den komplettering
av avtalet som föreslås i motionen 2265 en från olika synpunkter enkel och
acceptabel lösning på det aktuella problemet. Ett åtagande av Kockums AB
att efter hand inbetala ett belopp till staten som motsvarar framtida
skattelättnader på grund av förlustavdrag förutsätter fortsatta förhandlingar
mellan staten och Kockums AB. Utskottet förordar att staten tar upp sådana
förhandlingar. Skulle dessa förhandlingar inte leda till det av utskottet
avsedda resultatet, är utskottet berett att pröva frågan om lagstiftning rörande
sådana begränsningar i avdragsrätten, att de kritiserade effekterna av
nuvarande regler i det aktuella fallet elimineras fr. o. m. 1980 års taxering.

1 den mån motionerna i här behandlade delar inte kan anses tillgodosedda
genom vad utskottet anfört avstyrker utskottet desamma.

1 enlighet med det anförda finner utskottet att näringsutskottet bör förorda
att regeringen får i uppdrag att ta upp förhandlingar med Kockums AB om
komplettering av avtalet om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. i
huvudsaklig överensstämmelse med vad skatteutskottet anfört.

Stockholm den 5 april 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp).
Rune Carlstein* (s), Tage Sundkvist (c), Kurt Söderström (m), Hagar
Normark (s), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Holger Bergqvist (fp), Bo
Forslund (s) och Eric Marcusson (s).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

GOT AB 61927 Stockholm 1979