yttr 1978/79 sku5y y

Yttrande 1978/79:sku5y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1978/79: 5 y

Skatteutskottets yttrande
1978/79: 5 y

över propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin
jämte motioner

Till finansutskottet

Finansutskottet har begärt yttrande från skatteutskottet över propositionen
1978/79: 95 om den kommunala ekonomin jämte motioner.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna torde endast
två yrkanden beröra utskottets ämnesområde, nämligen yrkandet 3 i
motionen 1978/79: 2351 av Alvar Andersson m. fl. (c) och yrkandet 2
i motionen 1978/79: 2373 av Lars Werner m. fl. (vpk). Det förstnämnda
yrkandet innehåller en begäran om riksdagsskrivelse angående fortsatt
utredning beträffande beskattningen av juridiska personer medan
det senare yrkandet avser en begäran om en parlamentarisk utredning
om övergång till en progressiv statskommunal enhetsskatt.

Det nämnda yrkandet i motionen 2351 motiveras med att företagsskatteberedningen
föreslog en fast enhetlig statsskattesats för juridiska
personer och därmed slopande av den kommunala utdebiteringen men
att budgetministern med hänvisning till de komplikationer som redovisas
i propositionen anser att förslaget i denna del tills vidare bör lämnas
utan ställningstagande.

Frågan om de juridiska personernas beskattning inrymmer betydande
problem, vilket framgår av såväl kommunalekonomiska utredningens
och företagsskatteberedningens slutbetänkanden som de till dessa betänkanden
fogade reservationerna. Enighet föreligger i stort sett om att
de nu gällande reglerna medför olämpliga effekter från regionalpolitisk
synpunkt, orättvisor kommunerna emellan och administrativa problem.

De förslag till lösningar som diskuterats erbjuder både fördelar och
nackdelar. Utan att ta ställning till de föreliggande förslagen anser utskottet
frågan vara av sådan vikt att den inte bör förbigås vid prövningen
av de kommunala beskattningsfrågoma. I enlighet härmed förordar
utskottet att finansutskottet hemställer att frågan om de juridiska
personernas beskattning blir föremål för fortsatt utredning. Därmed
skulle yrkandet 3 i motionen 2351 i huvudsak vara tillgodosett.

Beträffande yrkandet 2 i vpk-motionen om utredning rörande en
progressiv statskommunal enhetsskatt har utskottet tidigare uttalat att
frågor av denna art bör prövas i samband med övriga förslag om beskattningens
framtida utformning. Utskottet, som återkommer till denna
fråga vid behandlingen av prop. 1978/79: 160 om fortsatt reformering
av inkomstskatten, m. m. jämte motioner, finner att riksdagen inte bör

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Yttr. nr 5

SkU 1978/79: 5 y

2

ta ställning till denna fråga i förevarande sammanhang utan avstyrker
bifall till yrkandet 2 i motionen 2373.

I fråga om de i propositionen framlagda förslagen inom beskattningsområdet
finner utskottet att de huvudsakligen berör principfrågor utan
omedelbar anknytning till skattelagstiftningen. Utskottet avstår från att
i detta sammanhang gå in på frågor om den kommunala beskattningsrätten
och vad därmed sammanhänger. I enlighet härmed begränsar utskottet
sitt yttrande över propositionen till förslaget om slopande av
statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala taxeringsrevisorer
i punkten 2 av bilaga 3, avseende budgetdepartementets verksamhetsområde.
Medel för sådana statsbidrag är beräknade inom det under
åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Kostnader för årlig taxering
m. m., en anslagspost som regelmässigt hänvisats till skatteutskottet
för beredning.

Förslaget i propositionen innebär att bidrag inte skall utgå fr. o. m.
1980 års taxering. Bidrag utgick för budgetåret 1977/78 med 472 800
kr. till åtta kommuner. Slopandet av bidragen innebär inte att kommunerna
fråntas dessa medel, utan att pengarna överförs till det allmänna
skatteutjämningssystemet. Möjligheten att förordna kommunala taxeringsrevisorer
skall kvarstå.

Det föreslagna slopandet av statsbidraget för kommunala taxeringsrevisorer
utgör ett led i den avveckling av en detaljreglerad bidragsgivning
till kommunerna som kommunalekonomiska utredningen förordat.
Då åtgärden inte kan anses begränsa kommunernas möjligheter att —
om de finner det vara av värde — ändå förordna egna revisorer, anser
skatteutskottet övervägande skäl tala för bifall till propositionen i denna
del. Skatteutskottet förordar därför att finansutskottet hemställer att
riksdagen godkänner vad budgetministern förordat i fråga om slopande
av den särskilda statsbidragsgivningen för kommunala taxeringsrevisorer.

Stockholm den 3 april 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson
(m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Nils
Hörberg (fp), Rune Carlstein* (s), Tage Sundkvist (c), Kurt Söderström
(m), Hagar Normark (s), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Holger
Bergqvist (fp) och Bo Forslund (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 »79

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.