yttr 1978/79 sku4y y
Yttrande 1978/79:sku4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SkU 1978/79:4 y
Skatteutskottets yttrande
1978/79:4 y
över bilaga 18 till budgetpropositionen 1979 i vad avser personalsituationen
hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter och motionen
1978/79:1630 rörande samma fråga
Till civilutskottet
Sedan civilutskottet berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande
beträffande personalsituationen hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter,
får skatteutskottet anföra följande.
Som framgår av propositionen har skatteutskottet tidigare uttalat sig för en
förstärkning av mervärdeskattekontrollen och med anledning härav har
riksskatteverket (RSV) fått regeringens uppdrag att skyndsamt kartlägga
arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna och föreslå de åtgärder som
fordrades.
I den med anledning härav framlagda promemorian föreslås att den akuta
bristsituation som uppkommit på mervärdeskatteenheterna löses kortsiktigt
genom
att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom i A-,
M- och O-län för förstärkning av lednings- och beslutsfunktionen,
att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i M-län och tre i O-län samt att sex
gruppchefstjänster inrättas i A-län i utbyte mot sex befintliga tjänster,
att en ny tjänst inrättas i varje län utom i Män för kvalificerad
registreringskontroll,
att i den mån handläggartjänster i lönegraderna F 6 och F 7 blir vakanta
tillfälliga tjänster får inrättas i lönegrad F 10 samt
att länsstyrelserna verkar för att mervärdeskatteenheterna har en sådan
bemanning att de kan fullgöra sina åligganden enligt ML. Detta kan t. ex.
lösas genom tillfällig omdisponering så att tjänstemän som fått tjänst på
annan enhet övergångvis får fortsätta sin tjänstgöring på mervärdeskatteenhet.
Med hänsyn till planeringen av 1979 års inkomsttaxering är det angeläget
att de nya tjänsterna inrättas fr. o. m. den 1 januari 1979.
Vidare understryks vikten av att en mera allsidig utredning rörande den
framtida organisationen av mervärdeskatteenheterna kommer till stånd utan
dröjsmål.
Föredragande departementschefen uttalar i propositionen att han delar den
av RSV framförda uppfattningen att organisationen och bemanningen av
länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter bör ses över och att han avser att i
annat sammanhang föreslå regeringen att vidta åtgärder fören sådan översyn.
Han finner att arbetssituationen vid enheterna emellertid är sådan att
1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Ytrr. nr 4
SkU 1978/79:4 v
2
åtgärder inte kan anstå till dess resultatet av översynen föreligger utan anser
det nödvändigt att förstärka registreringskontrollen samt lednings- och
beslutsfunktionerna hos mervärdeskatteenheterna. Förstärkningen kan
enligt departementschefen behöver göras redan under innevarande budgetår.
Förslaget innebär att länsstyrelserna tillförs28 nya tjänster för dessa ändamål,
vilket i huvudsak kan anses täcka det personalbehov som anges i de två första
att-satserna i den återgivna delen av RSV:s promemoria.
Fördelningen av de nya tjänsterna innebär främst förstärkningar av
ledningsfunktionerna i andra län än de tre största, av vilka emellertid två får
nytillskott av tjänster. I Stockholms län föreslås inga nya tjänster utan endast
det utbyte av lägre tjänster mot högre som föreslagits i promemorian. Med
anledning härav har skattechefen i länet i skrivelse till utskottet förordat att
mervärdeskatteenheten i Stockholms län får sex nya gruppchefstjänster för
att få parallellitet med de granskningsgrupper som skall svara för kontrollen
av självdeklarationer i första instans. Han betonar också vikten av den
förstärkning av registreringskontrollen som RSV föreslagit.
Sistnämnda fråga tas också upp i motionen 1630 där motionärerna föreslår
en ökad medelstilldelning till länsstyrelserna för inrättande av en ny tjänst i
varje län för registreringskontroll. Förslaget går alltså något längre än vad
RSV förordat genom att det vill ge även Gotlands län en sådan tjänst.
Skatteutskottet vill i den här behandlade frågan vidhålla sin tidigare
uttalade uppfattning att en förstärkning av medvärdeskattekontrollen framstår
som nödvändig. Personalsituationen är på många mervärdeskatteenheter
otillfredsställande. Enligt utskottets mening är det också angeläget att
betona att kontrollproblemen uppenbarligen tenderar att öka i de tre största
länen, där de skattskyldiga som vill undandra sig kontrollåtgärder anser sig ha
de största möjligheterna att inte bli observerade. Härigenom kommer
registreringskontrollen också att framstå som en åtgärd av särskild vikt i dessa
län. Det bör i sammanhanget observeras att registreringskontrollen i fråga om
mervärdeskatten normalt är den första kontakten som en nystartad rörelse får
med skattemyndigheterna och att åtskilliga problem i fråga om såväl direkt
som indirekt beskattning liksom vad det gäller arbetsgivaravgifterna kan
undvikas om registreringen blir grunden för ett korrekt informationsutbyte
mellan myndigheterna och de skattskyldiga. Med hänsyn härtill kan det
finnas skäl att på längre sikt överväga förstärkningar av registreringskontrollen.
Den utbyggnad av i första hand ledningsfunktionerna som regeringen
föreslår bör i förening med möjligheterna att omdisponera personal i enlighet
med RSV:s förslag enligt utskottets mening eliminera de mest överhängande
personalproblemen.
Vad gäller frågan om gruppchefstjänster i Stockholms län finner utskottet
att den av RSV föreslagna åtgärden att sex sådana tjänster inrättas i utbyte
mot sex befintliga tjänster måste medföra en förbättring av arbetssituationen
även om åtgärden kan innebära temporära problem för enskilda tjänstemän.
Förutsättningen för att de i budgetpropositionen nu föreslagna åtgärderna
SkU 1978/79:4 y
3
skall kunna anses tillräckliga för att möta de aktuella personalproblemen är
enligt utskottets mening att en översyn med uppdrag att mera långsiktigt
fastställa mervärdeskatteenheternas organisation kommer till stånd utan
dröjsmål och att detta utredningsarbete bedrivs skyndsamt.
Med det anförda förordar skatteutskottet att civilutskottet avstyrker
motionen 1630 och tillstyrker budgetpropositionen i här behandlad del.
Stockholm den 1 mars 1979
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson* (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c). Nils Hörberg
(fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt
Söderström* (m), Hagar Normark (s), Margit Odelsparr (c), Wilhelm Gustafsson*
(fp), Eric Marcusson* (s) och Catarina Rönnung* (s).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina Rönnung (samtliga
s):
Skatteutskottet har starkt understrukit behovet av en förbättrad mervärdeskattekontroll
och med anledning härav har en arbetsgrupp inom RSV
förordat vissa förstärkningar av personalen vid länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter,
ett förslag som enligt verkets mening utgör ett minimibehov för
att bemästra arbetssituationen i nuläget. Samtidigt föreslås fortsatt utredning
rörande den mera långsiktiga organisationen av dessa enheter. I förslaget
ingår utöver vad som föreslås i budgetpropositionen bl. a. inrättandet av 23
nya tjänster för registreringskontroll. Ett i huvudsak därmed överensstämmande
yrkande framförs i motionen 1630. Vi delar motionärernas uppfattning
att en sådan förstärkning framstår som nödvändig om man vill skapa en
förbättrad mervärdeskattekontroll. Enligt vår mening är vidgade kontrollinsatser
på detta område av betydelse för skattekontrollen i sin helhet, en
uppfattning som f. ö. bestyrks av utskottets yttrande i frågan och erfarenheterna
visar att ökade kontrollinsatser leder till ökad skatteuppbörd. Vi anser
därför att skatteutskottet borde förordat att civilutskottet med bifall till
motionen 1630 tillstyrker den där angivna medelsuppräkningen av anslagen
till länsstyrelserna.
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.