yttr 1978/79 sku1y y

Yttrande 1978/79:sku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1978/79:1 y

Skatteutskottets yttrande
1978/79:1 y

över propositionen 1978/79: 20 om förbud mot automatspel jämte
motioner

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79: 20 om förbud mot automatspel, m. m., jämte
eventuella motioner, får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås i överensstämmelse med riksdagsbeslut i december
1977 att anordnande av spel på s. k. enarmade banditer och
andra jämförliga utbetalningsautomater förbjuds från och med den 1
januari 1979. Spel på utbetalningsautomater på fartyg skall dock under
vissa förutsättningar kunna förekomma, när medgivande härtill lämnas
i anslutning till internationellt avtal om begränsning av fartygsspel. I
syfte att motverka möjligheterna till olagligt automatspel föreslås att förbudet
mot anordnande av spel på utbetalningsautomater kompletteras
med bestämmelser om förbud mot innehav och införsel av sådana apparater.
Vidare föreslås justeringar av vissa värdegränser i lotteriförordningen.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79: 21
och 24 yrkas att nuvarande spel på 25-öresautomater, som i huvudsak
äger rum i folkparker och därmed jämförliga anläggningar eller på tivolin,
inte skall omfattas av spelförbudet, medan motionärerna i motionerna
1978/79: 22 och 23 vill skjuta ikraftträdandet av förbudet till
den 1 januari 1980.

Den fråga i propositionen som närmast berör skatteutskottets sakområde
avser de konsekvensändringar som med anledning av förbudsåtgärdema
föreslås i lagen (1972: 820) om skatt på spel. Med hänsyn
till den begränsade omfattning som det återstående automatspelet på
fartyg och på andra skattepliktiga spelautomater än utbetalningsautomater
kan väntas få och med hänvisning till administrationskostnaderna
och kontrollproblemen vid en bibehållen beskattning förordas i propositionen
att bestämmelserna om skatt på automatspel utmönstras ur
spelskattelagen. Skatteutskottet ansluter sig till denna bedömning och
tillstyrker följaktligen bifall till de föreslagna ändringarna i lagen om
skatt på spel.

De förevarande motionerna berör i första hand frågor som faller utanför
skatteutskottets ämnesområde. Utskottet vill framhålla att ett bifall
till yrkandena om fortsatt spel på 25-öresautomater i folkparker och
på tivolin enligt utskottets mening inte motiverar att beskattningen av

1 Riksdagen 1978/79. 6 sami. Yttr. nr 1

SkU 1978/79:1 y

2

sådant spel bibehålls. Om man även i detta fall väger kostnaderna mot
inkomsterna framstår inte en beskattning som meningsfull.

En fråga som i propositionen redovisas som en av inflationen påkallad
åtgärd men som enligt utskottets uppfattning också måste bedömas
från beskattningssynpunkt, är förslaget att höja högsta insats vid roulettspel
från 50 öre till 1 kr. Man kan enligt utskottets mening i detta fall
knappast bortse från att en fördubbling av insatserna vid en i huvudsak
oförändrad omfattning av roulettspelet bör leda till en inte oväsentlig
ökning av nettobehållningen av spelverksamheten. Eftersom skatten utgår
med vissa fasta månadsbelopp som graderats efter bl. a. spelfrekvensen,
innebär den höjda insatsen med all sannolikhet att skattens andel
av behållningen kommer att sjunka. Det kan till stöd för en höjning
hävdas att roulettspelet visat förhållandevis dålig lönsamhet, framför
allt jämfört med automatspelet. En höjning av insatsen torde emellertid
främst gynna de företag som har minst problem med lönsamheten och
i stället bidra till att förstärka den olikhet i fråga om beskattningens
tyngd som uppkommer genom att de nu gällande månadsskattesatserna
utgår utan hänsyn till nettot på verksamheten. Frågan om en nettobeskattning
i stället för fasta månadsbelopp var aktuell redan vid spelskattens
införande men stupade då främst på svårigheterna att kontrollera
behållningen i spelautomatema. Om automatspelet nu förbjuds bör det
finnas bättre förutsättningar att få till stånd ett rättvisare beskattningssystem
för roulettspelet. Enligt vad utskottet erfarit kommer 1972 års
lotteriutredning att i sitt slutbetänkande, som väntas i början av nästa
år, även redovisa förslag på spelskatteområdet. Under sådana förutsättningar
finner utskottet det inte motiverat att nu ändra reglerna för roulettspelet.
Frågan om insatsens storlek bör i stället prövas i samband med
att man tar ställning till lotteriutredningens förslag. Samma skäl kan enligt
utskottets mening också anföras mot förslaget i propositionen att nu
upphäva de gällande tillsvidaretillstånden för roulettspel. I enlighet härmed
förordar utskottet att de föreslagna ändringarna i 1 b § i förslaget
till lag om ändring i lotteriförordningen utgår och att ingressen och
ikraftträdandebestämmelserna ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att de skäl som åberopades
för att restaurangbranschen skulle få möjligheter att anordna
automatspel knappast kan anses motivera att restaurangerna i fortsättningen
skall få anordna automatspel med varuvinster. Sådant automatspel
synes mera höra hemma i nöjesparker eller på tivolin, och en korrigering
i enlighet härmed av 1 a § lotteriförordningen bör därför kunna
övervägas.

Stockholm den 26 oktober 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1978/79:1 y

3

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson*
(s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg* (fp), Tage
Sundkvist* (c), Olle Westberg i Hofors* (s), Kurt Söderström* (m),
Hagar Normark (s), Johan Olsson* (c), Curt Boström (s), Bo Lundgren*
(m), Bo Forslund (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780046

t

.... - . t

...

■ Sr 1:

. " .. .. . •• ■

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.