yttr 1978/79 sfu1y y

Yttrande 1978/79:sfu1y

SfU 1978/79:1 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1978/79:1 y

över viss del av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala
ekonomin jämte motioner

Till finansutskottet

Genom beslut den 20 mars 1979 har finansutskottet hemställt om socialförsäkringsutskottets
yttrande över propositionen 1978/79: 95 om den
kommunala ekonomin i vad avser de delar av propositionen som hänför
sig till utskottets beredningsområde jämte ev. motionsyrkanden i anslutning
härtill.

Den del av propositionen som direkt berör socialförsäkringsutskottets
ämnesområde behandlar frågan om statsbidrag till kommunala bostadstillägg
till folkpension. Förslag om ändrade regler härför återfinns i
bilaga 2 (Socialdepartementets verksamhetsområde) p. 1. Utskottet har
ansett att yrkandena 3 och 4 i den med anledning av propositionen
väckta motionen 1978/79: 2309 av Bo Turesson (m) har samband med
den fråga utskottet skall yttra sig över. Vidare har under den allmänna
motionstiden vid innevarande riksmöte väckts två motioner som rör
kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer och som har hänvisats
till socialförsäkringsutskottet, nämligen motionen 1978/79: 313 av Lars
Werner m. fl. (vpk) och motionen 1978/79: 399 av Rolf Hagel (apk) och
Alf Lövenborg (apk), sistnämnda motion såvitt avser yrkandet 3. Med
hänsyn till att motionsyrkandena avser frågor med direkt anknytning
till ovannämnda förslag i propositionen har socialförsäkringsutskottet
beslutat överlämna dem till finansutskottet. Yttrandet omfattar därför
även dessa motionsyrkanden.

Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som uppbär folkpension i
form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och till kvinna
som uppbär hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna
för utgivande av bostadstillägg men är bundna av vissa bestämmelser
om inkomstprövning. Dessa innebär att bostadstillägget minskas med en
tredjedel av pensionärens årsinkomst vid sidan av folkpensionen (inkl.
pensionstillskott) i den mån sidoinkomsten överstiger 1 500 kr. för den
som är gift (3 000 kr. för makar tillhopa) och 2 000 kr. för ensamstående.
För förtidspensionärer med partiell förtidspension gäller vissa särregler.

Samtliga kommuner i landet utger kommunalt bostadstillägg. Genom
att kommunerna tillämpar olika grunder för beräkningen av bostadstilläggen,
uppvisar tilläggen beloppsmässigt betydande variationer mellan
kommunerna.

1 Riksdagen 1978/79.11 sami. Yttr. nr 1

SfU 1978/79:1 y

2

Av kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen finansieras ca
85—90 % av kommunerna och återstoden av staten.

Fr. o. m. den 1 januari 1978 har folkpensionärer fått möjlighet att
erhålla statskommunalt bostadsbidrag om detta ger högre bidrag än det
kommunala bostadstillägget.

De kommunala bostadstilläggen och de statskommunala bostadsbidragen
till folkpensionärer administreras av riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna.

1976 års kommunalekonomiska utredning ansåg i sitt slutbetänkande
(SOU 1977: 78) — liksom tidigare boende- och bostadsfinansieringsutredningama
i SOU 1975: 51—52 — att det var angeläget att på sikt
nå en mer fullständig samordning mellan reglerna för kommunalt bostadstillägg
och statskommunalt bostadsbidrag. I propositionen uttalar
sig också chefen för budgetdepartementet för en sådan samordning och
uppger att han kommer att ta initiativ till att en interdepartemental arbetsgrupp
tillsätts med uppgift att utreda de tekniska förutsättningarna
att inom en rimlig kostnadsram samordna systemen. Förslag till vissa
omedelbara ändringar läggs emellertid fram i propositionen. Dessa är
enligt uttalande i propositionen utformade så att de inte minskar möjligheterna
till samordning i framtiden.

Avsikten med förslaget såvitt avser de kommunala bostadstilläggen är
att tilläggen skall kunna höjas i kommuner som nu utger låga tilläggsbelopp
och att man därmed skall kunna nå en större enhetlighet mellan
kommunerna. Enligt förslaget bör detta åstadkommas genom att ett
statsbidrag införs till kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen
enligt motsvarande regler som gäller för de statskommunala bostadsbidragen.
Som villkor för statsbidrag bör gälla att kommunen genom
kommunalt bostadstillägg täcker minst 80 % av bostadskostnaden upp
till en övre hyresgräns som är densamma som gäller för statskommunala
bostadsbidrag. I enlighet med förslag i årets budgetproposition skulle
detta innebära 700 kr. per månad för ensamstående pensionär och 800
kr. per månad för makar fr. o. m. år 1980. Efter denna tidpunkt skall
hyresgränsema för statsbidrag till kommunala bostadstillägg följa övre
gränserna för statskommunalt bostadsbidrag. Statsbidrag bör således
enligt förslaget utgå för kommunalt bostadstillägg som före inkomstavdrag
täcker 80 till 100 % av bostadskostnaderna upp till nämnda
hyresnivåer. Kommunerna skall också i fortsättningen ha möjlighet att
låta kommunalt bostadstillägg utgå även för bostadskostnader som
överstiger dessa nivåer, men dessa kostnader blir inte statsbidragsgrundande.
I propositionen föreslås dessutom vissa riktlinjer för statsbidragsberäkningen
och för vad som bör inräknas i statsbidragsunderlaget.
Inkomstprövningsreglema för de kommunala bostadstilläggen föreslås
oförändrade.

För kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg och statskommunala
bostadsbidrag bör enligt propositionen införas en enhetlig

SfU 1978/79:1 y

3

statsbidragsnivå. Denna nivå bör bestämmas till 43 % av kommunernas
statsbidragsberättigade kostnader för att merkostnaderna totalt sett för
en höjning av de nuvarande beloppen inom de kommunala bostadstilläggen
skall falla på staten. Merkostnaderna beräknas uppgå till ca
300 milj. kr. för år räknat. De nya statsbidragsreglerna bör enligt förslaget
gälla fr. o. m. den 1 januari 1980.

De föreslagna nya reglerna för statsbidrag för kommunala bostadstillägg
innebär i vissa avseenden avvikelser från vad som gäller för statskommunala
bostadsbidrag. Dessa avvikelser, liksom andra skillnader
mellan systemen, bl. a. metoderna för inkomstprövning och reglerna för
gift pensionär vars make inte uppbär folkpension, bör enligt propositionen
behandlas av den tidigare nämnda interdepartementala arbetsgruppen.

I motionen 313 av Lars Werner m. fl. föreslås att följande åtgärder
vidtas för att tillförsäkra pensionärerna ett bättre och enhetligare bostadsstöd.
För det första bör riksdagen besluta om ett statligt grundbidrag
till kommunerna för att täcka kostnaderna för kommunala bostadstillägg
upp till ett belopp av 600 kr. per månad och bidragsberättigad
pensionär. Ett villkor för att erhålla sådant grundbidrag skall dock
vara att kommunerna iakttar av bostadsstyrelsen och Kommunförbundet
antagna rekommendationer om bostadssociala normer för utrymmes-
och utrustningsstandard. För det andra vill motionärerna att riksdagen
skall fatta beslut om en höjning av gränsen för avdragsfria sidoinkomster
till 4 000 kr. för ensamstående pensionär och till 6 000 kr.
för makar. Slutligen begär motionärerna en översyn av nuvarande regler
för bostadsstöd åt pensionärer så att förslag skyndsamt kan föreläggas
riksdagen om ett i huvudsak statligt kostnadsansvar med möjlighet för
kommunerna att fatta beslut om kompletterande stöd.

Motionärerna i motionen 399, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, begär
att riksdagen uttalar att bostadsbidragen skall betalas helt av staten enligt
de normer som gäller för Stockholms kommun samt vara skattefria.

Förslaget om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg och de uttalanden
om hyresnivåer m. m. som görs i propositionen tillgodoser i väsentliga
delar yrkandena i motionerna 313 och 399. Utskottet anser inte
att det nu finns skäl för riksdagen att uttala sig för en längre gående
statlig finansiering eller att föreskriva ytterligare villkor eller normer för
rätt till statsbidrag. I avvaktan på den aviserade interdepartementala
arbetsgruppens översyn av bl. a. metoderna för inkomstprövning är utskottet
inte berett att förorda någon ändring av inkomstprövningsreglerna
för de kommunala bostadstilläggen.

Med det anförda anser sig utskottet — från de synpunkter utskottet
har att företräda — böra förorda att finansutskottet tillstyrker bifall till
propositionen i berörd del och avstyrker bifall till motionen 313 och
motionen 399, yrkandet 3.

SfU 1978/79:1 y

4

I motionen 2309 av Bo Turesson hemställs under yrkandet 3 att riksdagen
bör ge regeringen till känna ”att den hittills rådande misshushållningen
att riksförsäkringsverkets dataadministrationskostnader överstiger
det genomsnittligt utbetalda utfyllnadsbidraget till pensionärernas
bostäder i första hand bör lösas så att kommunerna omhänderhar alla
behövliga datarutiner för kommunala och/eller statliga bostadsbidrag”.
Under yrkandet 4 i samma motion begärs en skyndsam redovisning av
möjligheterna att därutöver avlasta riksförsäkringsverkets överbelastade
centraliserade datasystem genom en kommunalisering av i första hand
barnbidrags- och folkpensionsadministrationen och i andra hand bidragsförskottsadministrationen.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandena erinra om att utredningen
om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. (ALLFA) enligt
sina direktiv bl. a. skall inrikta sitt arbete på frågorna om och i så
fall i vilken utsträckning det kan vara lämpligt att dela upp och sprida
datorbearbetningarna och databaserna genom att komplettera riksförsäkringsverkets
centrala datoranläggning med regionala anläggningar
eller mindre datorutrustningar vid försäkringskassornas central- och
lokalkontor. Enligt vad utskottet har erfarit avser ALLFA-utredningen
att avge en rapport i juni i år, vari bl. a. kommer att redovisas det aktuella
läget inom riksförsäkringsverkets datasystem och vilka databehandlingsuppgifter
som utredningen funnit lämpligen bör ligga hos verket.
Vidare kommer kapacitetsbehovet för de närmaste åren att redovisas
och eventuella behov av avlastning av systemet. Det kan också
nämnas att socialpolitiska samordningsutredningen behandlar frågor
som rör samtliga former av bostadsstöd och administrationen härav.
Utredningen avser att avlämna ett betänkande under andra halvåret 1979
vari bl. a. nämnda frågor kommer att tas upp.

Med hänsyn till att de i motionen 2309, yrkandena 3 och 4, aktualiserade
frågorna är föremål för utredning anser utskottet att finansutskottet
bör avstyrka bifall till motionsyrkandena i fråga.

Stockholm den 6 april 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Gillis Augustsson
(s), Arne Magnusson (c), Britta Bergström (fp), Maj Pehrsson (c), Eric
Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson
(c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Börje
Hörnlund* (c) och Lars-Åke Larsson (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1»7»