yttr 1978/79 nu4y y
Yttrande 1978/79:nu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
NU 1978/79:4 y
Näringsutskottets yttrande
1978/79:4 y
över propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande
försvaret jämte motioner
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor ni. m. rörande försvaret,
såvitt avser framtida anskaffning av attack- och skolflygplan (s. 26-35), jämte
motioner. Hemställan i den nämnda delen av propositionen avser uteslutande
beställningsbemyndigande och medelsanvisning med hänsyn till flygvapenförbandens
materielbehov. Näringsutskottet har funnit anledning att
yttra sig över de motioner som gäller omställning till ökad civil produktion
inom flygindustrin, utredningsarbete i övrigt beträffande denna industri,
anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB och robotindustriell
verksamhet. Härvid utgår näringsutskottet från förutsättningen att de
militära flygplansbeställningarna kommer att minska, i huvudsak på det sätt
som anges i propositionen. I de angivna ämnena får näringsutskottet anföra
följande.
Plan för omställning till ökad civil produktion inom flvgindustrin
1 tre motioner föreslås upprättande av en plan eller ett program för
omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin eller inom krigsmaterielindustrin
i dess helhet.
I motionen 1978/79:2254 av Olof Palme m. f). (s) är yrkandet att riksdagen
hos regeringen skall begära en plan för omställning till civil produktion i
enlighet med vad samma motionärer har anfört i motionen 1978/79:2253. I
denna kritiseras att regeringen, när det gäller alternativ till nuvarande
produktion inom flygindustrin, "som enda alternativ tar upp delegationen
[I 1978:09] för att bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella
resurser". Motionärerna kräver mera vittgående näringspolitiska insatser i
anslutning till statsmakternas beslut beträffande försvarets flygplansanskaffning.
De förespråkar också utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete och
föreslår därvid att man prövar möjligheten att bilda utvecklingsbolag för
satsningar på projekt som inte kommer till utförande vid nu verksamma
företag. Det omställningsprogram som motionärerna efterlyser skall syfta till
att klara sysselsättningen för de anställda i flygindustrin.
Eftersom Saab-Scania AB:s flygdivision och Volvo Flygmotor AB utgör
delar av stora koncerner bör egna satsningar av företagen kombinerade med
statliga stödåtgärder kunna leda fram till en gradvis ökad civil produktion.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami Ytfr. nr 4
NU 1978/79:4 y
2
sägs i motionen 1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c). Motionärerna
vill att riksdagen skall begära att regeringen inom ramen för en statlig
flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt för svensk
flygindustri med sikte på att få till stånd ökad produktion av flygplan,
flygplansdelar och närbesläktade produkter för civilt bruk och på så sätt
bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen.
Tillsättandet av den nyssnämnda delegationen (I 1978:09) är ett steg i rätt
riktning, anförs i motionen 1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Detsamma gäller den utredning om samordning av resurserna för utveckling,
produktion och drift av flygplanssystem som försvarsministern aviserar i
propositionen. Ingendera av dessa åtgärder är dock, menar motionärerna,
tillräcklig för att åstadkomma den snabba omställning från militär till civil
produktion som är nödvändig inom flygindustrin. Motionärernas yrkande i
detta sammanhang är att riksdagen hos regeringen begär att ett program för
omställning från militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin
snarast utarbetas.
De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad
innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd.
Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt
frågan till att gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Det nyss återgivna
yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskottet. Likaså avstyrker
näringsutskottet motionen 1978/79:2297 (c) i angiven del. Den nya verksamhet
som behövs inom flygindustrin tycks där sökas helt på de civila
flygprodukternas område. En sådan inskränkning ter sig inte rimlig. I stället
måste, som närmare anges i motionen 1978/79:2253 (s), forskning, utveckling
och produktion inriktas på ett brett register av tekniskt kvalificerade
produkter. Endast därigenom kan de stora mänskliga och materiella resurser
som flygindustrin förfogar över tillvaratas fullt ut och säker sysselsättning
skapas för framtiden. Fackklubbarna vid Saab-Scanias flygdivision i Linköping
har den 2 april 1979 vid en uppvaktning för regeringen framlagt förslag
till produktområden där satsningar borde göras. Sådana områden är bl. a.
rymdteknik, undervattensteknik, civil elektronik inkl. system för datorstödd
konstruktion, energisystem och materialforskning. Näringsutskottet vill
understryka betydelsen av att det fortsatta utredningsarbetet rörande flygindustrin
läggs upp efter riktlinjer som tillgodoser de anställdas väl underbyggda
önskemål. Sysselsättningen inom branschen måste tryggas på lång sikt.
Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att undersöka möjligheterna
till alternativ sysselsättning inom flygindustrin är enligt näringsutskottets
mening otillräcklig. Endast en sådan planering som begärs i motionen
1978/79:2254 (s) svarar mot de krav som måste ställas. Näringsutskottet
tillstyrker således denna motion.
NU 1978/79:4 y
3
Visst utredningsarbete rörande flygindustrin
Försvarsministern anmäler i propositionen att han avser att ta initiativ till
en utredning om samordning av industrins, förvaltningens och de militära
verkstädernas resurser för utveckling, produktion och drift av flygplanssystenr.
Till detta meddelande anknyter ett yrkande i motionen 1978/79:2253
(s), enligt vilket riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredningsarbetet beträffande flygplansindustrins
m. m. framtida struktur. Motionärerna kritiserar regeringen för dröjsmål med
att ta upp frågan. Vad som nu behöver utredas är, säger de, inte om en
samordning skall äga rum utan hur den skall genomföras. Arbetet, som
förutom flygindustrin berör ett stort antal statliga organ, måste, säger
motionärerna, utföras under medverkan av företrädare för såväl företagen
och de anställdas organisationer som allmänna intressen. Motionärerna
räknar också med parlamentarisk medverkan i utredningen. De uttalar
slutligen att arbetet måste bedrivas snabbt, så att riksdagen under nästa
riksmöte kan fl ta ställning till riktlinjer för den avsedda samordningen.
Näringsutskottet noterar med tillfredsställelse vad som i propositionen
anförs om den tillämnade utredningen. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning för riksdagen att nu, som föreslås i motionen 1978/79:2253 (s),
ge regeringen närmare anvisningar om hur detta utredningsarbete skall
bedrivas. Näringsutskottet utgår från att regeringen och försvarsministern
vid sina beslut rörande utredningen på sedvanligt sätt tar skälig hänsyn till de
olika intressentgrupperna och att ett snabbt resultat av utredningsarbetet
eftersträvas. Det berörda motionsyrkandet avstyrks.
Anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB
Näringsutskottet har i det föregående uttalat sig om det i motionen
1978/79:2242 (vpk) framförda kravet på ett program för omställning från
militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin. Ett anslutande
yrkande i samma motion är att riksdagen skall uttala att personalen vid
Saab-Scania skall garanteras anställning vid företaget under omställningsprocessen.
Detta yrkande avstyrker näringsutskottet med hänvisning till vad arbetsmarknadsutskottet
nyligen (AU 1978/79:21 s. 22) enhälligt och med riksdagens
gillande har uttalat om ett förslag av vänsterpartiet kommunisterna om
att en sysselsättningsgaranti skulle införas för anställda inom gruv- och
stålbranscherna. Arbetsmarknadsutskottet åberopade principiella skäl mot
garantier av detta slag. De nödvändiga omställningar som måste ske i vissa
branscher bör givetvis genomföras i socialt acceptabla former, fortsatte
arbetsmarknadsutskottet och pekade på att flera stödformer, t. ex. 75-procentsbidråget, har introducerats för att möjliggöra en sådan politik. Inom
ramen för ett sådant stöd kan det vara möjligt att ge de anställda en viss
NU 1978/79:4 y
4
garanti av åsyftat slag, sade arbetsmarknadsutskottet.
Näringsutskottet vill i detta sammanhang också erinra om det utredningsarbete
med sikte på alternativ sysselsättning för personal inom flygindustrin
som har berörts i det föregående. Ett självklart mål för detta arbete är att de
anställdas krav på anställningstrygghet skall kunna tillgodoses inte genom
statliga stödåtgärder utan genom lönsam ny produktion.
Robotindustriell verksamhet
En del av försvarsmaterielindustrin bör, anförs det i propositionen, inriktas
mot utveckling och produktion av vissa av de mera kvalificerade robotar som
planeras ingå i försvaret. Detta uttalande gjordes kort före det att flygindustrikommittén
i mars framlade del 2 (Ds Fö 1979:1) av sitt betänkande, ägnad
åt robotindustrin.
Den robotindustriella verksamheten diskuteras i motionen 1978/79:2253
(s). Motionärerna - som räknar med att robotar framgent kommer att spela en
viktig roll i försvaret - betecknar det som väsentligt att den framtida
robotanskaffningen bedöms samlat för hela försvaret. De anför också att en
robotindustriell verksamhet bör kunna kombineras med de resurser som
fordras för den framtida verksamheten inom flygplansområdet. Det är
rimligt, säger motionärerna, att förslag om den robotindustriella kompetensen
på sikt föreläggs riksdagen sedan flygindustrikommitténs betänkande har
redovisats. De vill att riksdagen skall ge regeringen detta till känna som sin
mening.
Näringsutskottet delar uppfattningen att robotindustriell verksamhet
utgör en intressant del av det program för vidgade aktiviteter inom
flygplansindustrin som nu förbereds. Militära och försvarsekonomiska
bedömningar kommer naturligtvis att ha avgörande betydelse för flygindustrins
möjligheter att belägga en del av sin kapacitet med robottillverkning.
Sedan flygindustrikommitténs betänkande i ämnet nu har framlagts utgår
näringsutskottet från att frågan om svensk robottillverkning snarast prövas
och att regeringen därefter förelägger riksdagen resultaten av denna prövning.
Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskottet från sin
utgångspunkt inte skäl att föreslå något särskilt uttalande av riksdagen i
enlighet med det senast återgivna yrkandet i motionen 1978/79:2253 (s).
Stockholm den 23 april 1979
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1978/79:4 y
5
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s). Fritz
Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp). Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s). Ingegärd
Oskarsson (c). Lennart Pettersson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johansson i
Ljungby (s).
Avvikande meningar
1. beträffande plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin
av Sven Andersson i Örebro (fp). Margaretha af Ugglas (m). Olle Wästberg i
Stockholm (fp) och Sven Eric Lorentzon (m) som anser att den del av
yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med ”De tre” och slutar med
”denna motion” bort ha följande lydelse:
De tre motionerna tycks, såvitt nu är i fråga, ha väsentligen likartad
innebörd. Förespråkare inom näringsutskottet för motionerna 1978/79:2254
(s)och 1978/79:2297(c)har visserligen hävdat att de nyss angivna yrkandena i
dessa är helt oförenliga och likaså oförenliga med det angivna yrkandet i
motionen 1978/79:2242 (vpk), men utskottet Finner inte deras resonemang
övertygande. Vad det gäller är uppenbarligen i alla tre fallen att riksdagen
skall göra en särskild framställning till regeringen om att en plan skall
upprättas för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin. Att
yrkandet i motionen 1978/79:2242 (vpk) talar om krigsmaterielindustrin, inte
speciellt om flygindustrin, synes mot bakgrund av yrkandets motivering inte
ha någon avgörande betydelse.
Isittden 13mars 1979 avgivna betänkande NU 1978/79:29 med anledning
av motioner om krigsmaterielindustrin har näringsutskottet behandlat bl. a.
en motion enligt vilken riksdagen skulle hos regeringen begära att ett
program skyndsamt skulle utarbetas för civilt utnyttjande av de resurser som
kan frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. Denna
motion tog särskilt sikte på flygindustrins situation. Det önskade programmet
var enligt motionärerna motiverat bl. a. för att trygga sysselsättningen för
arbetare och tjänstemän inom denna industri. Näringsutskottet påpekade att
regeringen i december 1978 hade tillkallat den ovannämnda delegationen
(I 1978:09) för beredning av frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella
resurser och att den vidare i februari i år hade beslutat att en särskild utredare
(I 1979:02) skulle tillkallas med uppgift att ge förslag till alternativ produktions-
och sysselsättningsplanering inom försvarsmaterielindustrin i övrigt.
Utskottets slutsats var att statsmakterna med uppmärksamhet följde utvecklingen
inom försvarsmaterielindustrin och att med hänsyn härtill en sådan
begäran om utredning som motionärerna föreslog inte var påkallad. Med
denna motivering avstyrkte utskottet enhälligt motionen. Riksdagen avslog
motionen den 28 mars. Näringsutskottet kan inte finna att det därefter har
NU 1978/79:4 y
6
inträffat någonting som ger anledning till en annan bedömning. Den 19 april
har näringsutskottet i sitt betänkande 1978/79:36 enhälligt tillstyrkt en
väsentligt ökad statlig satsning på rymdverksamheten, vilken blir av särskilt
stor betydelse för Saab-Scania AB. Det nämnda utredningsarbetet, vilket
också presenteras i propositionen 1978/79:138, bör i övrigt - så mycket mer
när det kompletteras med den i propositionen aviserade utredningen om
samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem-vara
helt till fyllest när det gäller statliga åtgärder för att tillgodose de
berättigade önskemålen om planering för ökad civil produktion inom
flygindustrin. Näringsutskottet avstyrker alltså de tre nu berörda
motionsyrkandena.
2. beträffande plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin
av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Ingegärd Oskarsson
(alla c) som anser att den del av yttrandet under nu angiven rubrik som
börjar med ”De tre” och slutar med ”denna motion” bort ha följande
lydelse:
De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad
innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd.
Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt
frågan till att gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Det nyss återgivna
yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskottet. Likaså avstyrker
näringsutskottet motionen 1978/79:2254 (s). Den tycks syfta till en långtgående
diversifiering av flygindustrins verksamhet. Den ger emellertid ingen
anvisning om hur denna utveckling skall finansieras och berör inte alls de
problem som genom flygindustrins inbrytning på nya områden kan skapas för
företag som redan är verksamma inom dessa. En strategi på lång sikt för den
svenska flygindustrin bör i stället, såsom anförs i motionen 1978/79:2297 (c), i
första hand ta sikte på att utveckla produktionen av flygplan och flygplansdelar
för civilt bruk. Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att
undersöka möjligheterna till alternativ sysselsättning inom flygindustrin är
enligt näringsutskottets mening otillräcklig. En särskild statlig flygkommission
bör få i uppdrag att dra upp riktlinjer för flygindustrins framtid. Det
program som den utarbetar skall ha till syfte att bevara den utvecklade
teknologi som flygindustrin förfogar över och att trygga sysselsättningen
inom branschen. Näringsutskottet tillstyrker således motionen 1978/79:2297
(c) i den del som här är aktuell.
3. beträffande visst utredningsarbete rörande flygindustrin av Ingvar Svanberg,
Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att den
del av yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med ”Näringsutskottet
noterar” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:
NU 1978/79:4 y
7
Näringsutskottet instämmer i den kritik som i motionen 1978/79:2253 (s)
på denna punkt riktas mot regeringen. Närén utredning om samordning av
resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem nu
äntligen kommer till stånd är det angeläget att motionärernas krav beträffande
utredningens sammansättning och direktiv blir beaktade. Därför
tillstyrker näringsutskottet att riksdagen gör ett sådant uttalande om
utredningsarbetet som föreslås i motionen.
Särskilt yttrande
av Margaretha af Ugglas (m) och Sven Eric Lorentzon (m):
Näringsutskottet har som en förutsättning för sitt yttrande haft att det
gäller att kompensera flygindustrin för ett stort bortfall av militära flygplansbeställningar.
Med denna förutsättning given gör vi de bedömningar som
framgår av det föregående. Förutsättningen är emellertid enligt vår mening
felaktig. Som framhålls i motionen 1978/79:2241 (m) bör riksdagens beslut i
flygplansfrågan bli att arbetet på att utveckla SK 38/A 38-projektet skall
fortsätta. Härigenom ändras flygindustrins villkor radikalt jämfört med vad
som följer av propositionens förslag. En ökad satsning på civil produktion kan
ändå vara motiverad, men den framtvingas inte av ett beslut som, förutom att
det i försvarspolitiskt avseende är oklokt, innebär att viktiga industripolitiska
hänsyn åsidosätts.
GOTAB 62052 Stockholm 1979
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.