yttr 1978/79 lu2y y

Yttrande 1978/79:lu2y

LU 1978/79:2 y

Lagutskottets yttrande
1978/79:2 y

över propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag,
m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
1978/79:44 med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m. jämte
motioner. Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen
1978/79:54 av Johan Olsson m. fl. (c), 1978/79:65 av Rune Torwald (c) och
1978/79:160 av Erik Wärnberg m. fl. (s).

I propositionen läggs fram förslag till en ny jordbruksbokföringslag. Lagen
är avsedd för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk, dvs. samma
kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokföringslagen.
Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen är avsedd att
tjäna som underlag för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av
åtskilliga bestämmelser. 1 övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt
samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär att lagen ger
utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna
om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den årliga brutto'
omsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp.

Vidare framläggs förslag till vissa ändringar i bokföringslagen. Bl. a.
föreslås att den nuvarande regeln om undantag från skyldigheten att upprätta
årsbokslut ersätts med en bestämmelse motsvarande den ovannämnda
undantagsregeln i förslaget till jordbruksbokföringslag.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

1 propositionen föreslås också vissa lagändringar på det skatterättsliga
området.

I det följande behandlar utskottet förslagen till jordbruksbokföringslag och
till ändringar i bokföringslagen jämte de med anledning av propositionen
väckta motionsyrkandena med undantag för yrkandet 3 i motionen 54 och
yrkandet 2 i motionen 160. Motionen 54 såvitt avser yrkandet 3 har av
skatteutskottet överlämnats till lagutskottet och kommer att behandlas i
annat sammanhang.

Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag i kraft som ersatte tidigare
gällande lag från 1929. Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla
näringsidkare. Enligt ett uttryckligt stadgande undantas emellertid bl. a.
enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk från bokföringslagens
tillämpningsområde. Sådan näringsidkare omfattas i stället av jordbruksbokföringslagen
från 1951 sorn i stor utsträckning bygger på vad som gällde enligt
1929 års bokföringslag.

1 Riksdagen 1978/79. 8 sand. Ytlr. nr 2

LU 1978/79:2 y

2

Till skillnad från den redovisningsskyldighet som följer av den allmänna
bokföringslagen medför redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokföringslagen
inte några civilrättsliga verkningar. De strängare krav i olika hänseenden
för bokföringsskyldiga, varom finns bestämmelser i bl. a. köplagen,
kommissionslagen och konkurslagen, gäller således inte jordbruksbokföringsskyldiga.
En annan skillnad mellan de båda bokföringslagarna är att
jordbruksbokföringslagen i första hand skall tillgodose taxeringsmässiga
behov, medan bokföringslagens bestämmelser utformats med hänsyn också
till bl. a. de anställdas och fordringsägarnas intresse.

I likhet med departementschefen anser utskottet att den nuvarande
jordbruksbokföringslagen är föråldrad. Behov finns därför av ett modernare
system för redovisningsskyldigheten inom jord- och skogsbruksnäringarna.
Utskottet delar vidare uppfattningen att ett sådant system i första hand bör
tillgodose de krav som kan uppställas från taxeringssynpunkt. Såsom för
närvarande gäller bör redovisningsskyldighet för jord- och skogsbruk inte
medföra civilrättsliga verkningar.

En modernisering av jordbruksbokföringen kan komma till stånd antingen
genom att jordbrukarna förs in under bokföringslagens regelsystem eller
genom att, såsom föreslagits i propositionen, deras redovisningsskyldighet
regleras i särskild lag. Under remissbehandlingen av det till grund för
propositionen liggande utredningsförslaget har åsikterna om vilken teknik
som bör användas gått starkt isär. Skäl kan anföras för båda lösningarna.
Enligt utskottets mening får emellertid de i propositionen (s. 32) åberopade
omständigheterna för ett bibehållande av en särskild jordbruksbokföringslag
anses väga tyngst. Med hänsyn härtill godtar utskottet att bestämmelserna tas
upp i en särskild författning.

I likhet med bokföringslagen innehåller förslaget till jordbruksbokföringslag
regler om både löpande bokföring och årsbokslut. Från skyldigheten
att upprätta årsbokslut undantas enligt bokföringslagen enskild näringsidkare
som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer
och i vars rörelse den årliga bruttoomsättningssumman understiger 200 000
kr. (1 § sista stycket). I propositionen föreslås att reglerna om årsbokslut i
jordbruksbokföringslagen inte skall behöva tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret. Vidare föreslås att undantagsregeln i 1 § sista stycket
bokföringslagen ersätts med en motsvarande bestämmelse.

I motionen 54 yrkas att gränsen för befrielse från skyldigheten att upprätta
årsbokslut för jordbrukare sätts vid 25 basbelopp (yrkandet 1) och att
bokföringslagen ändras så att samma gränsbelopp kommer att gälla vid
tillämpningen av reglerna om årsbokslut som enligt jordbruksbokföringslagen
(yrkandet 2). Till stöd för yrkandena framhåller motionärerna att det
finns starka skäl som talar föratt man inte i onödan försvårar för jordbrukarna
när det gäller de ekonomiska rutinerna. Motionärerna förordar att gränsen

LU 1978/79:2 y

3

sätts till 25 basbelopp i enlighet med vad som föreslagits i LRF:s remissyttrande.
Genom en sådan avgränsning skulle flertalet familjejordbruk slippa att
upprätta årsbokslut och även i fortsättningen kunna i huvudsak klara sin
bokföring själva.

En motsatt ståndpunkt hävdas i motionen 160. Motionärerna anser att den
i propositionen föreslagna undantagsregeln är för långtgående och yrkar
(yrkandet 1) att gränsbeloppet i jordbruksbokföringslagen bestäms till 10
basbelopp.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande undantagsregeln i bokföringslagen
tillkom vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med
förslag till ny bokföringslag m. m. och saknade motsvarighet i propositionen.
Med anledning av propositionen hade väckts flera motioner som syftade till
att enskilda näringsidkare, som drev mindre rörelser, helt skulle undantas
från bokföringsskyldighet, bl. a. en motion vari föreslogs att gränsen för
bokföringsskyldighet skulle dras vid företag med högst två helårsanställda
och med en omslutning på högst 20 gånger basbeloppet. I sitt av riksdagen
godkända betänkande med anledning av propositionen (LU 1975/76:15) fann
sig lagutskottet inte kunna förorda några generella undantag från bokföringsskyldigheten.
Utskottet ansåg det däremot befogat att beträffande småföretagarna
tillstyrka vissa lättnader när det gällde reglerna om den löpande
bokföringen och årsbokslut. Beträffande skyldigheten att upprätta årsbokslut
ansåg utskottet att en undantagslös regel skulle komma att innebära en
väsentligt ökad börda för småföretagen. De skulle också i stor utsträckning
komma att bli tvungna att anlita hjälp av bokföringsbyråer för att kunna
upprätta årsbokslut. Enligt utskottet skulle detta komma att medföra en
kostnadsökning för de mindre näringsidkarna. Dessutom ansåg utskottet att
det inte torde finnas lämpliga bokföringsbyråer i erforderlig utsträckning.
Utskottet föreslog därför att från reglerna om årsbokslut borde undantas
enskilda näringsidkare som drev sin verksamhet utan biträde av flera än två
årsanställda personer och i vars rörelse bruttoomsättningssumman understeg
200 000 kr.

Frågan om undantagsregelns tillämpningsområde blev åter föremål för
överväganden i samband med att riksdagen hösten 1976 förelädes förslag till
vissa smärre ändringar i bokföringslagen (prop. 1976/77:18, LU 1976/77:12).
Under remissbehandlingen av de förslag som låg till grund för propositionen
hade förordats att omsättningsgränsen i undantagsregeln skulle anknytas till
basbeloppet. Med anledning härav framhöll departementschefen i propositionen
att regeln införts sedan riksdagen ingående hade prövat frågan om hur
man skulle tillgodose de mindre företagens önskemål om lättnader i
bokföringsskyldigheten. Departementschefen var emellertid beredd att, om
de praktiska erfarenheterna av lagens tillämpning så motiverade, återkomma
med förslag om en modifiering av undantagsregeln.

Vid 1977/78 års riksmöte väcktes en motion vari yrkades att gränsen för
undantagsregelns tillämpningsområde skulle bestämmas till 20 gånger

LU 1978/79:2 y

4

basbeloppet. 1 sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1977/78:16 ansåg
lagutskottet - på grund av närmare redovisade skäl - att ett slutligt
ställningstagande till den fråga som tagits upp i motionen borde anstå. Med
hänsyn till vad som uttalats i propositionen 1976/77:18 utgick utskottet från
att regeringen med uppmärksamhet följde utvecklingen på området och tog
de initiativ som erfarenheterna kunde föranleda. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen var inte påkallad.

De skäl som vid riksdagsbehandlingen av bokföringslagen våren 1976
åberopades för att de mindre näringsidkarna bör vara befriade från skyldigheten
att upprätta årsbokslut är enligt utskottets mening alltjämt bärkraftiga.
Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att även i jordbruksbokföringslagen
bor tas in en undantagsregel. I likhet med vad som gäller
enligt bokföringslagen bör undantagsregeln anknyta till bruttoomsättningen i
rörelsen.

Vad härefter gäller frågan om vid vilket gränsvärde befrielse från
skyldighet att upprätta årsbokslut skall inträda enligt såväl bokföringslagen
som jordbruksbokföringslagen vill utskottet erinra om att sedan bokföringslagen
antogs av riksdagen i mars 1976 har penningvärdet fallit i inte obetydlig
utsträckning. Basbeloppet för mars 1976 uppgick sålunda till 9 700 kr. och
utgör för januari 1979 13 100 kr. Åtskilliga näringsidkare vilka tidigare legat
under 200 000-kronorsgränsen har otvivelaktigt enbart på grund av penningvärdets
fall fått en ökning av omsättningen till 200000 kr. eller mer och
därigenom orsakats en mer omfattande redovisningsskyldighet. Enligt
utskottets mening visar utvecklingen att en anknytning av gränsvärdet till
basbeloppet är motiverad. Den föreslagna gränsen, 20 gånger basbeloppet,
finner utskottet väl avvägd. Utskottet har ingen erinran mot att anknytningen
av undantagsregeln i bokföringslagen till antalet årsanställda
slopas.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet således propositionen i nu
aktuell del och avstyrker bifall till motionen 160 (yrkandet 1) samt motionen
54 (yrkandena 1 och 2).

Ovan behandlade spörsmål har nära anknytning till den fråga som tagits
upp i motionen 65. Som inledningsvis berörts skall enligt propositionen
ändringarna i bokföringslagen träda i kraft den 1 januari 1980. I motionen
framhålls att förslaget till ikraftträdandetidpunkt medför att de nya bestämmelserna
ej kan utnyttjas vid 1980 års taxering av de företagare som har
kalenderåret som bokföringsår. Enligt motionären kommer därigenom
förhållandevis många företagare att bli tvingade att upprätta årsbokslut för
inkomståret 1979, medan de på grund av lagändringen befrias från kravet på
årsbokslut för efterföljande år. I motionen yrkas att de i propositionen
föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering för näringsidkare
med kalenderår som bokföringsår.

Som motionären framhåller uppstår en tröskeleffekt för åtskilliga näringsidkare
genom att de nya reglerna i bokföringslagen får tillämpas först för

LU 1978/79:2 y

5

inkomståret 1980. Skäl talar för att en sådan effekt bör undvikas. Enligt
utskottets mening bör därför den nya regeln om gränsvärdet för bruttoomsättningen
få tillämpas redan 1979 av de bokföringsskyldiga som har
kalenderåret som räkenskapsår. För denna grupp bokföringsskyldiga är det
vidare motiverat att slopa den nuvarande anknytningen till antalet årsanställda.
Däremot anser utskottet att övervägande skäl talar för att den nya
bestämmelsen om att rent tillfälliga bruttoomsättningsökningar inte skall
medföra skyldighet att upprätta årsbokslut skall tillämpas först 1980. Genom
den förordade ordningen får även näringsidkare vars bruttoomsättning för
verksamhetsåret 1979 ligger mellan 200 000 kr. och 20 gånger basbeloppet
befrielse från skyldighet att upprätta årsbokslut. Utskottet föreslår således att
riksdagen med anledning av motionen 65 antar följande övergångsbestämmelse
till lagen om ändring i bokföringslagen: Bestämmelserna i 11 och
13-21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av näringsidkare i vars verksamhet
kalenderåret är räkenskapsår och bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret
1979 understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista
månaden av räkenskapsåret.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några
uttalanden från lagutskottet sida.

Stockholm den 13 februari 1979

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Ivan Svanström (c)*, Lennart Andersson (s), Stig Olsson (s),
Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja
Fredgardh (c), Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s),
Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c),
Margot Flåkansson (fp)* och Olle Aulin (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

LU 1978/79:2 y

6

Avvikande mening

av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i
Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson och Owe Andréasson
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden
”Utskottet vill” och slutar på s. 4 med orden ”och 2)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att den nuvarande undantagsregeln tillkom vid
riksdagsbehandlingen av propositionen 1975:104 med förslag till ny bokföringslag
och saknade motsvarighet i propositionen. Mot lagutskottets
ställningstagande i denna fråga (se LU 1975/76:15) reserverade sig de
socialdemokratiska ledamöterna som ansåg att ingen grupp av de bokföringsskyldiga
borde undantas från tillämpningen av bestämmelserna om
årsbokslut. Utskottsminoriteten pekade bl. a. på att undantagsregeln inte
skulle medföra några egentliga lättnader för småföretagarna samt framhöll
den stora betydelse en tillförlitlig resultatredovisning har från skattesynpunkt.

De skäl som anfördes i reservationen till lagutskottets betänkande
angående bokföringslagen gör sig enligt utskottets mening fortfarande
gällande. Med hänsyn till att enligt bokföringslagen småföretagarna befriats
från skyldigheten att upprätta årsbokslut vill utskottet emellertid inte
motsätta sig att en undantagsregel också förs in i jordbruksbokföringslagen.

Vad gäller den närmare utformningen av förslagen till undantagsregel i
jordbruksbokföringslagen och till ändring i bokföringslagen konstaterar
utskottet att propositionen i tre olika avseenden skiljer sig från vad som f. n.
gäller. För det första slopas kravet att näringsidkaren inte för ha mer än två
årsanställda. För det andra föreslås att skyldighet att upprätta årsbokslut
endast skall inträda när en bruttoomsättningsökning inte är av tillfällig natur.
Slutligen utvidgas tillämpningsområdet också på det sättet att gränsen för
bruttoomsättningen höjs från 200 000 kr. till 20 basbelopp, dvs. 262 000 kr.
med basbeloppet för januari 1979.

Utskottet har ingen erinran mot att tillfälliga bruttoomsättningsökningar
inte skall behöva medföra skyldighet att upprätta årsbokslut eller mot att
anknytningen till antalet anställda slopas. Utskottet vill dock i anslutning
härtill understryka att den nya regeln självfallet måste tillämpas restriktivt
och att det endast vid enstaka rent tillfälliga inkomstökningar kan bli fråga
om att efterge kravet på årsbokslut. Att jämte den nu berörda liberaliseringen
också medge att värdegränsen för bruttoomsättningen höjs skulle, som
framhålls i motionen 160, innebära att undantagsregeln ges ett alltför
vidsträckt tillämpningsområde. Utskottet delar därför den i motionen 160
framförda uppfattningen att rätten till befrielse från skyldighet att upprätta
årsbokslut bör förbehållas näringsidkare vars bruttoomsättning understiger

LU 1978/79:2 y

7

10 basbelopp. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 160 (yrkandet
1). En motsvarande ändring bör ske i förslaget till ändring av bokföringslagen.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 54
(yrkandena 1 och 2).

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden ”Sorn
motionären” och slutar på s. 5 med orden ”av räkenskapsåret” bort ha
följande lydelse:

Som motionären framhåller innebär propositionens förslag onekligen att en
viss tröskeleffekt kommer att inträda. Utskottet vill emellertid framhålla att
även ett tidigareläggande av ikraftträdandetidpunkten i enlighet med motionärens
förslag kommer att medföra tröskeleffekter, nämligen för dem som
inte har kalenderåret som räkenskapsår. Rättviseskäl talar för att några
särskilda förmåner inte bör ges till dem vars räkenskapsår avslutas vid
kalenderårsskiftet. Inte heller i övrigt finns det några omständigheter som
talar för den av motionären förordade ordningen. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 65.

GOTAB 61503 Slockholm 1979