yttr 1978/79 lu1y y

Yttrande 1978/79:lu1y

LU 1978/79:1 y

Lagutskottets yttrande
1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter, m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter, m. m. jämte eventuella motioner.

Propositionen har ej föranlett några motioner.

Lagutskottet får anföra följande.

I propositionen föreslås lagstiftning om processuella säkerhetsåtgärder,
som avses gälla för i stort sett samtliga skatter, tullar och avgifter.
Lagstiftningen innefattar två nya lagar, en lag om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter och en lag om säkerhet för skattefordringar m. m. I
anslutning härtill föreslås ändringar i andra författningar inom i huvudsak
civil- och utsökningsrätten. Syftet med den föreslagna nya säkerhetsåtgärden
betalningssäkring är att tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk, när
det föreligger påtaglig risk att gäldenären inte kommer att betala fordringen.
Beslut om betalningssäkring skall meddelas av länsskatterätten och verkställas
av kronofogdemyndigheten. För verkställigheten skall i princip gälla
samma regler som för utmätning. Verkställt beslut om betalningssäkring
skall innebära att gäldenären inte får överlåta den egendom som tagits i
anspråk genom betalningssäkring eller eljest förfoga häröver till skada för det
allmänna. Vidare skall verkställigheten medföra att förmånsrätt uppkommer
i den egendom som har tagits i anspråk. Förmånsrätten skall få göras gällande
vid efterföljande utmätning eller i gäldenärens konkurs.

Utskottet vill till en början peka på att det sedan länge bedrivits ett
omfattande reformarbete inom exekutionsrättens område. Lagberedningen
lade sålunda år 1973 fram förslag till en ny utsökningsbalk (SOU 1973:22).
Regeringen har i mars 1978 på förslag av chefen för justitiedepartementet
beslutat inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till utsökningsbalk. Det
remitterade förslaget, som bygger på lagberedningens förslag, innehåller bl. a.
bestämmelser om ett nytt kvarstadsinstitut som i fråga om rättsverkningar
delvis avviker från gällande regler om säkerhetsåtgärder. Enligt förslaget skall
bl. a. gälla att svaranden inte får överlåta kvarstadsbelagd egendom eller till
skada för sökanden förfoga över den på annat sätt om inte kronofogdemyndigheten
efter hörande av sökanden medgerdet av särskilda skäl. Kvarstaden
skall emellertid inte utgöra något hinder mot utmätning eller kvarstad för
annan fordran. Finns annan egendom att tillgå skall denna dock tas i anspråk i
första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är

1 Riksdagen 1978/79. 8 sami. Yttr. nr 1

LU 1978/79:1 y

2

förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.
Utmäts egendom som har belagts med kvarstad för annan fordran som inte är
förenad med särskild förmånsrätt i egendomen skall denna anses samtidigt
utmätt för kvarstadsborgenärens fordran.

Chefen för budgetdepartementet anför i propositionen 1978/79:28 (s. 123)
att det i den nya utsökningsbalken föreslagna kvarstadsinstitutet,om det blev
tillämpligt på skattefordringar, enligt hans mening inte skulle medföra att
skyddet för en skattefordran i tillräcklig mån förstärktes gentemot enskild
utmätningsborgenärs oprioriterade fordran under den tid då skattefordringen
ännu inte är indrivningsbar. Enligt departementschefen måste man i de
sammanhang där betalningssäkring aktualiseras räkna med förekomsten av
konstruerade civila fordringar för vilka utmätning söks. Förslår inte gäldenärens
egendom till att täcka båda fordringarna åsamkas, anför departementschefen
vidare, det allmänna förluster vid indrivningen. Mot den
bakgrunden är det enligt hans mening nödvändigt att betalningssäkringen
utrustas med samma förmånsrätt som gäller vid utmätning.

I lagrådsremissen med förslag till utsökningsbalk erinrar chefen för
justitiedepartementet om förslaget till betalningssäkringslag som vid tiden
för remissbeslutet övervägdes i budgetdepartementet. Han anför att förslaget
om det genomförs bör beaktas vid utformningen av utsökningsbalkens regler
om kvarstad. Bl. a. bör det enligt departementschefen tillses att kvarstadsborgenären
inte kommer i sämre ställning än om utmätning hade ägt rum för
det allmännas fordran. Förslaget till utsökningsbalk beräknas bli förelagt
riksdagen tidigast under våren 1979.

Enligt lagutskottets mening är det som chefen för budgetdepartementet
också anför angeläget att skapa ett verkningsfullt institut som dels hindrar
gäldenären från att vidta olika åtgärder med sin egendom i avsikt att göra sig
egendomslös, dels förstärker skyddet för det allmännas fordringar gentemot
gäldenärens civila fordringar under den tid då den offentligrättsliga fordringen
ännu inte är indrivningsbar.

Förslaget om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring innebär
bl. a. att enskild borgenär, som har fått kvarstad eller skingringsförbud för sin
fordran, kommer att få ett sämre skydd för fordringen än f. n. En utveckling i
samma riktning mot en försämrad ställning för enskilda borgenärer kommer
att äga rum om riksdagen bifaller den nyligen framlagda propositionen 1978/
79:40 med förslag till lag om bötesverkställighet m. m. (jfr prop. 1976/77:104,
LU 1976/77:2 y och JuU 1977/78:25). Den angivna effekten av den nu
aktuella lagstiftningen kan synas betänklig men får enligt utskottets mening
accepteras med hänsyn till det allmänna intresset av att förbättra uppbörden
och indrivningen av skatter och andra avgifter till det allmänna. Utskottet
förutsätter beträffande lagstiftningens inverkan på enskilda borgenärers
intresse att frågorna härom, såsom förutskickats i lagrådsremissen rörande ny
utsökningsbalk, kommer att särskilt beaktas under det fortsatta arbetet med
denna balk.

LU 1978/79:1 y

3

Propositionen i övrigt föranleder från de synpunkter som utskottet har att
beakta inga särskilda uttalanden.

Stockholm den 30 november 1978

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist (m),
Martin Olsson (c)*, Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s)*, Sonja
Fredgardh (c), Åke Gillström (s). Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson
(c), Anne-Marie Gustafsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Joakim Ollén (m)*,
Birgitta Johansson (s) och Margot Håkansson (fp)*.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

GOTAB 58875 Stockholm 1978