yttr 1978/79 ku5y y

Yttrande 1978/79:ku5y

KU 1978/79:5 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1978/79:5 y

angående de valtekniska förutsättningarna för anordnande av
folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna
valen hösten 1979

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har mot bakgrund av yrkandet i motionen 1978/79:232 av
Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) om att en rådgivande folkomröstning i frågan om
energipolitikens inriktning skall äga rum senast den 16 september 1979
anhållit om konstitutionsutskottets yttrande beträffande de valtekniska
förutsättningarna för en sådan åtgärd vid nämnda tidpunkt.

Gällande regler m. m.

I regeringsformens kapitel om den s. k. normgivningsmakten - RF 8 kap. -stadgas i 4 § att föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket
meddelas genom lag. I motiven till detta stadgande anförs att för att en
folkomröstning skall kunna anordnas krävs att riksdagen har tagit ställning
bl. a. till utformningen av den fråga som skall ställas till medborgarna. Vidare
uttalas att det är naturligt att uppställa krav på lagform för sådana generella
föreskrifter om folkomröstning som gäller frågor av samma slag som de
spörsmål som regleras i vallagen, dvs. rätten att delta i folkomröstning,
förfarandet vid röstning, sammanräkning av röster etc. Grundlagsstadgandet
avser såväl bestämmelser som hänför sig till en viss folkomröstning som
föreskrifter av mera generell natur (se prop. 1973:90 s. 303).

Några generella regler om förfarandet vid folkomröstning i hela riket finns
inte. Frågan övervägs f. n. inom justitiedepartementet i samband med
prövning av rättighetsskyddsutredningens betänkande - Förstärkt skydd för
fri- och rättigheter (SOU 1978:34). Proposition med anledning av detta
betänkande har aviserats till den 30 mars 1979.

I sammanhanget bör erinras om att extra val till riksdagen skall hållas inom
tre månader efter det regeringen förordnat härom (RF 3 kap. 4 §). Grundlagberedningen
föreslog en tidsgräns om endast två månader. I denna fråga
uttalade föredragande departementschefen följande i grundlagspropositionen
(prop. 1973:90 s. 249).

Vad beredningen har föreslagit i denna paragraf har i allmänhet godtagits
under remissbehandlingen. Också jag ansluter mig i det väsentliga till
förslaget. Det är endast i fråga om tidsgränsen för extra val som en
omprövning synes motiverad.

1 Riksdagen 1978/79. 4 samt. Yttr. nr 5

KU 1978/79:5 y

2

Enligt beräkningar av riksskatteverket, som är central valmyndighet,
innebär beredningens förslag en förkortning av tiden för förberedelse av extra
val med upp till tre veckor i jämförelse med den tid som för närvarande skulle
stå till buds. Beredningen har föreslagit förkortade tider vid extra val för
utsändande av röstkort samt för post- och utlandsröstning (SOU 1972:16 s.
12). Riksskatteverket, som i sitt remissyttrande utgår från de av beredningen
föreslagna fristerna för valförberedelser, bedömer det under vissa i yttrandet
angivna förutsättningar visserligen som möjligt att genomföra ett extra val
inom två månader. Verket anser emellertid att den tillgängliga tiden blir
ytterligt knapp. Bl. a. kommer endast en mycket kort tid att vara tillgänglig
för nomineringar inom partierna.

Redan riksskatteverkets beräkningar inger starkt tvivel om det lämpliga i
att bestämma fristen för extra val till endast två månader. Tidsramarna för
olika led i valförberedelserna får enligt min mening inte pressas så att några
marginaler inte finns. En rimlig tid för nomineringar måste stå till buds. Till
vad jag nu har sagt kommer att riksdagen nyligen vid sin behandling av
förslag till ny vallag (KU 1972:49, rskr 1972:269) har beslutat frister för
valförberedelserna, som är inte oväsentligt längre än de som beredningen
räknade med. Förlängningen gäller bl. a. tiden för leverans av valsedlar till
partierna, tiden för poströstning och för röstning hos utlandsmyndighet samt
tiden för utsändande av röstkort. Mot denna bakgrund föreslår jag att
perioden mellan beslut om extra val och valet förlängs till tre månader. Tiden
är en maximifrist,som alltså inte behöver utnyttjas till fullo. Jag vill framhålla
att en fördel med en längre frist är att möjligheterna därigenom ökar att finna
en valdag som är gynnsam med tanke på valdeltagandet.

Som känt har rådgivande folkomröstningar i hela riket tidigare anordnats
vid tre tillfällen i Sverige, nämligen 1922 om rusdrycksförbud, 1955 angående
högertrafik och 1957 om allmän tilläggspension. De två förstnämnda
folkomröstningarna avsåg val mellan två alternativ och den tredje tre sådana.
Det kan erinras om att frågan om folkomröstningen 1955 om övergång till
högertrafik förelädes riksdagen i en proposition i början av mars detta år.
Riksdagen fattade sitt beslut den 20 maj och folkomröstningen ägde rum den
16 oktober samma år. Folkomröstningen 1957 i tjänstepensionsfrågan
föreslogs i en proposition i början av maj detta år. Riksdagsbeslutet fattades
den 27 maj och folkomröstningen genomfördes den 13 oktober samma år.
Riksdagsbesluten vid dessa folkomröstningar vilade på den förutsättningen
att staten medverkade till att medborgarna fick en allsidig information
angående de uppställda frågorna. För detta ändamål anslogs medel för
upplysningsverksamheten, som vid båda tillfällena ombesörjdes av särskilda
kommittéer - folkomröstningsnämnder.

Konstitutionsutskottet har inhämtat yttrande från den centrala valmyndigheten
- riksskatteverket (RSV) - angående de administrativa förutsättningarna
för att genomföra en rådgivande folkomröstning i samband med
1979 års allmänna val. RSV:s synpunkter i frågan har upptagits i en inom
verkets valsektion upprättad promemoria som i sin helhet bifogas utskottets
yttrande (bilaga). Beslut i ärendet har inom RSV fattats av stf. generaldirektören
Eric Hallman.

KU 1978/79:5 y

3

Utskottet

RSV:s promemoria har utarbetats med följande förutsättningar som grund,
nämligen att riksdagsbeslut angående folkomröstning fattas senast i slutet av
maj 1979, att folkomröstningen skall äga rum i anslutning till 1979 års
allmänna val dvs. den 16 september 1979, att rösträttsvillkoren anknyts till
vad som gäller vid de allmänna valen - riksdagsval eller kommunalval, att för
folkomröstningen krävs högst tre olika valsedlar samt att starka informationsinsatser
från statens sida vidtas.

I promemorian anförs sammanfattningsvis att det är möjligt att med de
antagna förutsättningarna anordna och genomföra en folkomröstning vid
den angivna tidpunkten. Vissa påpekanden görs. Framför allt röstningen
ombord på fartyg redan den 23 juli 1979 kan enligt promemorian förorsaka
problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av röstsedlar för
omröstningen. Vidare blir det enligt promemorian nödvändigt att rekrytera
och utbilda fler valförrättare för den preliminära sammanräkningen än för
närvarande liksom att länsstyrelserna måste ges ökade personalresurser för
den slutliga sammanräkningen. Stora informationsinsatser måste även göras
både beträffande väljarna och dem som medverkar i valadministrationen. I
promemorian anmärks att samråd i ärendet ej skett med postverket som har
det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och vidaredistributionen
av poströsterna. Vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2
miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande.

Utskottet får för sin del anföra följande. Som anförs i RSV:s promemoria är
det med de givna förutsättningarna ur valteknisk synpunkt möjligt att
genomföra en folkomröstning i samband med de allmänna valen i höst om
beslut härom fattas före riksmötets slut. Med hänvisning till vad som
framhålls i promemorian om röstning ombord på fartyg, erforderliga
informationsinsatser till dem som medverkar i valadministrationen samt den
omfattande poströstningen är det självfallet av vikt att ett eventuellt
riksdagsbeslut i frågan föreligger så tidigt som möjligt under riksmötet.
Främst från informationssynpunkt är detta av betydelse. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att grundlagen förutsätter att ett extra val till
riksdagen skall genomföras senast inom tre månader efter det regeringen
förordnat därom. Vid en folkomröstning i samband med valet i höst måste i
allmänhet fyra val förberedas och genomföras.

Förden händelse riksdagen skulle fatta ett beslut om folkomröstning utgår
utskottet ifrån att i likhet med vad som var fallet i samband med
folkomröstningarna 1955 och 1957 stora insatser görs från statens sida i fråga
om information till allmänheten om folkomröstningens syfte och innebörd.
För detta ändamål krävs förutom erforderliga ekonomiska anslag tid för
uppbyggnad av en omfattande upplysningsorganisation. Det är naturligtvis
också av stor vikt att tid och möjlighet ges för olika grupperingar att verka i
folkomröstningsfrågan.

KU 1978/79:5 y

4

Enligt konstitutionsutskottet får det ankomma på näringsutskottet att
närmare bedöma vilka insatser ur informationssynpunkt m. m. som skulle
krävas från det allmännas sida vid ett beslut om folkomröstning i den aktuella
frågan. Som redan anförts har konstitutionsutskottet ur valteknisk synpunkt
inte funnit hinder möta mot en folkomröstning med de angivna förutsättningarna.

Stockholm den 6 mars 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), SvenErik
Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Hans Gustafsson (s), Stig
Genitz (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c) och Wivi-Anne
Cederqvist (s).

KU 1978/79:5 y

5

Bilaga

Riksskatteverket PM

Valsektionen 1979-02-21

Avdelningsdirektör B Carlsson, KS

Förutsättningar m. m. för att anordna och genomföra en rådgivande
folkomröstning (8 kap. 4 § RF) samtidigt med de allmänna valen 1979

1 Inledning

Med ledning av uppgifter som konstitutionsutskottet under hand har
lämnat, föreligger följande antagna förutsättningar för valsektionens överväganden: -

Riksdagsbeslut erhålls senast i slutet av maj 1979.

- Rösträttsvillkoren anknyts till vad som gäller vid de allmänna valen (3 kap.
2§ RF, 2 kap. 3 § kommunallagen, jämförda med 4 kap. 2§ och 11 §
vallagen), dvs. att andra behörighetsvillkor än de i RF och kommunallagen
angivna inte kommer i fråga.

- Högst tre olika valsedlar torde behövas.

- Starka informationsinsatser måste ingå.

2 Överväganden

2.1 Allmänt

Folkomröstningen bör genomföras i nära anslutning till regelsystemet i
vallagen (jfr lagen 1957:348 om folkomröstning i pensionsfrågan). Det
förutsätts således exempelvis

- att valdistrikt blir omröstningsdistrikt

- att de kommunala valnämnderna får motsvarande uppgifter i fråga om
folkomröstningen som beträffande allmänna val

- att de av valnämnden utsedda valförrättarna även skall vara omröstningsförrättare -

att poströstningsförfarandet får tillämpas

- att röstsedlar tillhandahålls genom RSVs försorg.

2.2 Rösträtt och röstlängd

Om riksdagsbeslutet erhålls under maj 1979 är det absolut nödvändigt att
rösträtten vid folkomröstning avgörs på grund av en röstlängd (3 kap. 2 §
andra stycket RF).

Samma röstlängd som vid riksdags- och kommunalval måste användas
och villkoren för rösträtt överensstämma med vad som gäller vid dessa val.
Anknytning kan ske till rösträttsvillkoren antingen för val till riksdagen och/
eller till villkoren för val till landsting och kommunfullmäktige.

KU 1978/79:5 y

6

I röstlängden finns en orubricerad kolumn som kan användas för att
markera vilka som deltagit i folkomröstningen.

Röstlängden skall vara upprättad den 15 juni. Det finns inga möjligheter att
påverka innehållet i eller utseendet av röstlängden utöver vallagens föreskrifter.

Vad gäller röstning utomlands (bl. a. svenska medborgare som inte är
bosatta i riket och som efter ansökan upptagits i särskild röstlängd) kan vissa
administrativa problem uppstå som behandlas under punkt 2.5 nedan.

2.3 Röstkort

Röstkorten framställs i samband med utskrift av röstlängd och skall sändas
till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Röstkortet skall innehålla
uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade, bl. a. om tid och plats
för röstning.

Formulär till röstkort för 1979 års val har fastställts och blanketterna trycks
före maj 1979. Enligt valsektionens preliminära bedömning finns det på
grund av utrymmesbrist mycket begränsade möjligheter att med dator på
röstkorten tillföra särskilda uppgifter om folkomröstningen till ledning för
dem som skall delta i omröstningen.

Det torde dock bli möjligt att via andra informationskanaler upplysa
allmänheten om att - trots röstkortets lydelse - rösträtt även finns i
folkomröstningen. Information bör sålunda kunna utformas enligt principen
att om man har rätt att rösta vid riksdags- och/eller kommunala val så får man
även delta i folkomröstningen.

2.4 Röstmottagningsställen

Mottagning av röstsedlar avseende omröstningen bör naturligtvis få äga
rum i vallokal och på postkontor.

Röst mottagning sker emellertid vid allmänna val även hos utlandsmyndigheter
och på fartyg. Dessa senare röstmottagningar sker 1979 fr. o. m. 23
augusti respektive 23 juli.

Redan den 23 juli 1979 måste således ”omröstningsmaterial” finnas på
fartygen för att omröstning skall kunna genomföras vid samma tidpunkter
som de allmänna valen. Detta kan som i det följande utvecklas bli svårt att
genomföra.

2.5 Röstningskuvert och röstsedlar

Det förutsätts att samma sorts kuvert som används vid de allmänna valen
även skall gälla vid en folkomröstning.

Dessa kuvert lagerhålls i en sådan upplaga att distribution till fartyg och
utlandsmyndigheter kan ske i nära anslutning till riksdagsbeslutet. Det bör
således finnas goda möjligheter att dessa kuvert kan nå fartygen och
utlandsmyndigheterna i tid före omröstningen.

Även i övrigt torde en ökad anskaffning och distribution av valkuvert till
valnämnder, postkontor m. fl. kunna genomföras utan större svårigheter.

Beträffande röstsedlar är problemen något annorlunda. Frågan är avhängig
antalet olika röstsedlar och deras beskaffenhet.

Om det för omröstningen är tillräckligt med en röstsedel av vitt papper

KU 1978/79:5 y

7

torde möjligheterna vara goda att i tid förse fartyg och utlandsmyndigheter
med röstsedlar.

Är det däremot nödvändigt att använda mer än en röstsedel och/eller annat
än vitt papper kan inte garanteras att röstsedlarna kan nå fartygen och
utlandsmyndigheterna i tid. Det är således betydligt enklare att anskaffa
röstsedlar av vitt papper än av övriga färger.

Används vitt papper måste emellertid röstsedel förses med lämplig tryckeller
färgmarkering i hörnen för röstningskontrollen eftersom valsedlarna till
kommunfullmäktigvalen trycks på vitt papper utan särskild markering (jfr 6
kap. 2 § och 7 kap. 8 § vallagen). Även sådant tillförande av särskild
markering på vitt papper kan naturligtvis påverka anskaffningstiden.

Som upplysning kan nämnas att distributionen till fartygen av bl. a.
valsedlar för 1979 års val är planerad att äga rum månadsskiftet april/maj.

Anskaffning och distribution av röstsedlar till postkontor och vallokaler
torde kunna utföras i tid oavsett röstsedelns färg och eventuella markeringar.
Med anledning av den korta tid som skulle stå till förfogande torde dock
anskaffningen bli relativt dyrbar i förhållande till vanliga valsedelsbeställningar.

2.6 Information m. m. till valförrättare och allmänheten

Utbildning av valnämnderna för bl. a. vidareutbildning av valförrättare
inför 1979 års val äger rum huvudsakligen under maj månad och avslutas i
början av juni. Under andra hälften av mars producerar valsektionen
grundmaterial (kassett-TV-filmer) för denna utbildning.

Utbildningsinsatsen är således nästan avslutad när ett eventuellt riksdagsbeslut
skulle fattas om folkomröstning. Det är inte realistiskt att en
kompletterande information enligt konferensmodell kan hinna genomföras.
Anvisningar till valförrättarna om och hur röstavgivning och röstmottagning
skall utföras får således lämnas som särskild skriftlig information.

RSVs anvisningar till valförrättarna för röstmottagning m. m. för de
allmänna valen publiceras i ”Handledning för valförrättare”. Denna handledning
blir klar redan under april 1979 vilket gör att kompletterande
information måste lämnas om förfarandet vid omröstningen. En viss
rättsosäkerhet kan givetvis befaras av detta. Handledningen utgör den
egentliga informationen till de på valdagen särskilt utsedda valförrättarna,
vars antal uppgår till ca 50 000.

Informationen till allmänheten torde kunna utföras på ett tillfredsställande
sätt men får antas medföra avsevärda kostnader.

2.7 Övrigt

Den 16 september genomförs enligt nuvarande ordning tre val samtidigt.
Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning väljarna upplever detta som
besvärligt. Antal ogiltiga valsedlar var vid 1976 års val mellan 3 och 4 % av
samtliga. Att förfarandet vid tidigare val fungerat tillfredsställande torde bl. a.
bero på det ambitiösa arbete valnämnder och valförrättare utför.

Då det gäller valförrättarnas arbete kommer detta naturligtvis att försvåras
om omröstningen utförs samtidigt med de allmänna valen. Valfunktionärernas
arbete under valdagen inleds redan före 08.00 på morgonen och
avslutas i allmänhet inte förrän omkring 24 .00, i vissa fall långt senare. En

KU 1978/79:5 y

8

folkomröstning samtidigt med de allmänna valen skulle givetvis medföra ett
ganska betydande merarbete för valförrättarna. Förutom upplysningar till
väljaren tillkommer ytterligare avprickning i röstlängd och ett extra valkuvert
att efter kontroll tas emot och läggas ner i särskild valurna.

Det mest betydande merarbetet infaller dock vid den preliminära rösträkningen
efter det att röstningen avslutats. Förutom att resultatet av riksdags-,
landstings- och kommunfullmäktigval skall räknas fram och rapporteras,
måste således även röstsedlarna avseende omröstningen behandlas. Efter
avslutad rösträkning tillkommer ett utökat valmaterial att försegla och
distribuera till valnämnden.

Omröstningsförfarandet kan antas genomsnittligt medföra en ökad arbetsbörda
för valdistrikten med inemot en fjärdedel. För röstmottagningen, t. ex.
för att undvika köbildning, torde det i allmänhet inte bli nödvändigt med
personalförstärkning annat än undantagsvis. Arbetet sedan röstmottagningen
avslutats sker emellertid under stark tidspress och av en naturligen
uttröttad pesonal. För att förebygga förseningar och misstag torde därför
valdistriktens personal mera generellt komma att behöva utökas vid
sammanräkningen efter valens avslutande.

Även länsstyrelsernas slutliga sammanräkning sker under stark tidspress.
Speciellt gäller detta sammanräkningen för riksdagsvalet.

Om länsstyrelserna skall utföra den slutliga sammanräkningen för omröstningen
- såsom skedde 1957 - måste dessa således ges ökade personalresurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra sina uppgifter.

3 Sammanfattning

Valsektionen anser det - med angivna reservationer - vara möjligt att med
antagna förutsättningar anordna och genomföra en folkomröstning samtidigt
med de allmänna valen den 16 september 1979.

Framför allt röstningen ombord på fartygen redan den 23 juli 1979 kan
förorsaka problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av
röstsedlar för omröstningen.

Vidare blir det nödvändigt att rekrytera och utbilda fler valförrättare för den
preliminära sammanräkningen än för närvarande liksom att länsstyrelserna
måste ges ökade personalresurser för den slutliga sammanräkningen. Stora
informationsinsatser måste även göras både beträffande väljarna och dem
som medverkar i valadministrationen.

Beträffande den senare må anmärkas att samråd i ärendet ej skett med
postverket som har det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och
vidaredistribution av rösterna (vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2
miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande).

GOTAB Stockholm 1979