yttr 1978/79 ku4y y

Yttrande 1978/79:ku4y

KU 1978/79:4 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1978/79:4 y

över motionen 1978/79:1738 om mervärdeskatten på periodiska
publikationer

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionen 1978/79:1738 av Rune Rydén m. fl. fm, fp) om mervärdeskatten på
periodiska publikationer.

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en allsidig
översyn av mervärdeskattelagens regler i vad gäller beskattningen av
periodiska publikationer. Enligt motionärerna bidrar den beskattade delen av
periodisk press med uppskattningsvis omkring 250 milj. kr. till mervärdeskatten
inom landet. Samtidigt åtnjuter dagspressen genom friheten från
mervärdeskatt ett extra presstöd på omkring 300 milj. kr. om året. Motionärerna
pekar också på att vissa tidskrifter - kultur- och organisationstidskrifterna
- förutom att de är momsbefriade under senare år erhållit ett särskilt
statligt stöd. I motionen anförs att de beskrivna förhållandena inte kan få
bestå om man ställer några anspråk på rättvisa i beskattningen och vidhåller
de krav på konsumtions- och konkurrensneutralitet, som gäller på mervärdeskatteområdet
i övrigt. Enligt motionärerna är det alldeles uppenbart att
den skattemässiga differentieringen på publikationsområdet aldrig skulle ha
övervägts om det, då den infördes, gällt en skatt på 20,63 % i stället för
dåvarande 4,2 %. Motionärerna framför i första hand kravet att mervärdeskatteutredningen
får i uppdrag att vid sin översyn av beskattningsreglerna
för särskilt undantagna publikationer behandla även tidskriftsområdet i
stort.

Utskottet

Frågan om mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta
skrifter har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Enligt
nu gällande regler är dels allmänna nyhetstidningar, dels vissa tidskrifter
befriade från skatteplikt. Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt undantas
från skatteplikt bl. a. dels medlemsblad, dels tidskrifter "sorn väsentligen
framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för
religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när
prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och
utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant”.

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Yllr. nr 4

KU 1978/79:4 y

2

När riksdagen år 1977 (prop. 1976/77:99, KU 1976/77:42, rskr 1976/77:260)
beslöt att införa ett särskilt statligt stöd till organisationstidskrifterna
avgränsades de stödberättigade tidskrifterna efter kriterier som nära anknöt
till reglerna för befrielse från mervärdeskatten. 1 samband därmed anförde
skatteutskottet i ett yttrande till konstitutionsutskottet (SkU 1976/77:4 y) att
mervärdeskatteutredningen borde få i uppdrag att pröva frågan om en
avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisationstidskrifter.
Vid behandlingen av bl, a. motionen 1978/79:514 (m) under hösten 1978
(SkU 1978/79:14) återkom skatteutskottet till denna fråga och hemställde att
riksdagen skulle begära att regeringen ger mervärdeskatteutredningen i
uppdrag att utreda frågan. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

Konstitutionsutskottet anförde för sin del med anledning av skatteutskottets
yttrande (KU 1976/77:42 s. 29) att frågan om en översyn av mervärdeskattesystemet
i denna del gällde en skatteteknisk fråga som borde övervägas
i särskild ordning. Enligt utskottet var regeringen oförhindrad att låta
ytterligare utreda frågeställningen.

Som utskottet sålunda redan tidigare framhållit är mervärdeskattereglerna
för olika tidskrifter i första hand en fråga som bör behandlas från skatteteknisk
utgångspunkt. Riksdagen har också som framhållits begärt en översyn
av vissa periodiska tidskrifters befrielse från mervärdeskatt. Det bör dock
enligt utskottets mening påpekas att ett slopande av mervärdeskattebefrielsen
för de tidskrifter som är berättigade till stöd enligt förordningen
(1977:607) om stöd till organisationstidskrifter måste följas upp med motsvarande
förstärkningar av detta stöd. I annat fall urholkas de statliga stödåtgärderna
på detta område på icke avsett sätt.

Motionen föranleder i övrigt inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 6 mars 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove
Karlsson (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c). Yngve Nyquist (s), Britta
Hammarbacken (c), Per Unckel (m), Kerstin Nilsson (s) och Marianne
Stålberg (s).

KU 1978/79:4 y

3

Avvikande mening

av Torkel Lindahl (fp), Lars Schött (m) och Per Unckel (m) vilka anfort:

Utskottet har begränsat sitt yttrande till det självklara konstaterandet att en
slopad befrielse från mervärdeskatt för de tidningar som erhåller organisationstidskriftsstöd
innebär att detta stöd urholkas om det inte samtidigt höjs i
motsvarande utsträckning. Detta innebär enligt vår mening att utskottet
undviker den viktiga principiella problemställning som tas upp i motionen.

Dagspressens befrielse från mervärdeskatt har en lång tradition. Innan
mervärdeskatten infördes behandlades också tidningar och tidskrifter av
olika slag enligt enahanda regler. I dag är vissa tidningar och tidskrifter
befriade från moms medan andra drabbas av en mervärdeskatt på 20,63 %.
Denna särbeskattning av vissa tidskrifter var tveksam redan närden infördes.
Då var mervärdeskatten 4,2 96. När den nu uppgår till en femdubbel
procentsats är det uppenbart att den får betydande konsekvenser för
konkurrensen mellan olika publikationer.

Denna systematiska särbehandling av vissa tidskrifter, vilken förstärkts då
organisationstidskrifterna dessutom år 1977 fick ett särskilt statligt stöd, har i
dag nått en sådan omfattning att det är väl motiverat med en översyn inte
minst från tryckfrihetssynpunkt. Att konstitutionsutskottet, som har till
uppgift att bereda frågor rörande tryckfrihetslagstiftningen, kan reducera
detta problem till en skatteteknisk fråga är minst sagt uppseendeväckande.
Stödet till organisationstidskrifterna har motiverats med omtanken om en fri
och mångfaldig debatt. Vi delar utskottets i olika sammanhang framförda
uppfattning att detta är ett viktigt demokratiskt värde. Men enligt vår mening
är det väl så viktigt från demokratisk synpunkt att slå vakt om tryckfrihetslagstiftningens
principer om lika rätt och frihet för olika grupper att utan
statliga hinder publicera och sprida olika tryckta skrifter.

Den utredning som krävs i motionen 1978/79:1738 är angelägen. Som
konstitutionsutskottet framhåller i sitt betänkande angående stödet till
organisationstidskrifterna är det väsentligt att detta utformas så att det
underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra för övriga
tidskrifter. Den principen måste gälla även beskattningsreglerna.

GOTAB 61633 Stockholm 1979