yttr 1978/79 jou3y y

Yttrande 1978/79:jou3y

JoU 1978/79:3 y

Jordbruksutskottets yttrande
1978/79:3 y

med anledning av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala
ekonomin jämte motioner

Till finansutskottet

Genom beslut den 20 mars 1979 har finansutskottet hemställt om
yttrande från jordbruksutskottet över propositionen 1978/79: 95 om den
kommunala ekonomin i vad avser de delar av propositionen som hänför
sig till utskottets beredningsområde jämte ev. motionsyrkanden i anslutning
härtill.

Förevarande ärende berör jordbruksutskottets område i fråga om
bidrag till kommunerna till investeringar i avloppsreningsverk.

Propositionen

Propositionen innefattar, såvitt nu är i fråga, ett förslag om avveckling
av de specialdestinerade statsbidragen till kommunala avloppsreningsverk.
Det påpekas att bidraget till reningsverk tidigare haft en påtaglig
stimulanseffekt. Chefen för budgetdepartementet anser emellertid
(s. 92) att bidraget numera har mist sin stimulerande effekt då kommunerna
på grund av miljövårdskrav är ålagda att bygga avloppsreningsverk
som motsvarar kraven för högsta bidragsprocent. Nuvarande bidrag
till avloppsreningsverk anses därför kunna avvecklas. En viss övergångstid
bör dock medges så att kommunerna kan anpassa planeringen
efter de nya förutsättningarna. Bidrag enligt nuvarande regler bör därför
kunna utgå för investeringar som igångsätts under år 1980. Fr. o. m.
den 1 januari 1981 bör denna bidragsmöjlighet upphöra. Chefen för
budgetdepartementet har vid sin bedömning samrått med chefen för
jordbruksdepartementet, som i bilaga 5 till propositionen lägger fram
förslag till närmare riktlinjer för hur den planerade avvecklingen skall
genomföras.

För innevarande budgetår får statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk
beviljas intill ett belopp av 90 milj. kr. Också för budgetåret
1979/80 bör bidrag enligt nuvarande regler få beviljas inom en ram av
denna storlek. För utbetalningarna från anslaget under nästa budgetår
beräknar chefen för jordbruksdepartementet ett medelsbehov av 100
milj. kr.

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Yttr. nr 3

JoU 1978/79: 3 y

2

Motionerna

I motionen 1978/79: 2351 av Alvar Andersson m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar uttala att övergångstiden
under vilken statsbidrag utgår för avloppsreningsverk utsträcks
till den 31 december 1983 på sätt som angivits i motionen.

I motionen 1978/79: 2371 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
om att statsbidraget till kommunala avloppsanläggningar skall upphöra
att gälla från den 1 januari 1981.

Utskottet

Till grund för propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin
ligger förslag framlagda av 1976 års kommunalekonomiska utredning
(KEU 76). I delbetänkandet (SOU 1977: 48) Översyn av de speciella
statsbidragen till kommunerna redovisas resultatet av en av kommittén
verkställd granskning av ett femtiotal av dessa statsbidrag.
Granskningen har föranlett KEU 76 att förorda att ett antal speciella
statsbidrag avvecklas och att härigenom frigjorda medel förs över till
skatteutjämningssystemet. Syftet med den bidragsgivning till kommuner
och landstingskommuner som i dessa fall avses är att ge ett allmänt
finansiellt stöd.

Om däremot syftet är att stimulera utbyggnaden av vissa kommunala
tjänster eller att stödja kommunerna och landstingskommunerna som
ett led i konjunktur- och arbetsmarknadspolitiken, anser KEU 76 att
det finns skäl för en fortsatt specialdestinerad statsbidragsgivning. I sin
genomgång av de speciella bidragen finner utredningen därutöver att
vissa ytterligare skäl föreligger för att bibehålla en del av de nuvarande
bidragen.

KEU:s bedömning innebär att kommittén funnit skäl för att huvuddelen
av de granskade bidragen t. v. skall bibehållas. Detta gäller bl. a.
bidraget till kommunernas investeringar i avloppsreningsverk, som kommittén
anser skola fortsätta att utgå. Propositionen innebär sålunda på
denna punkt ett frångående av KEU:s förslag.

Utskottet vill för sin del ifrågasätta om det inte ännu är för tidigt att
avveckla förevarande statsbidragsform.

Som även anförs i propositionen har under den senaste tioårsperioden
mycket omfattande insatser gjorts när det gäller den kommunala avloppsreningen.
Naturvårdsverket har i en rapport till regeringen beräknat
investeringskostnaderna för kommunala reningsverk till ca 4,1 miljarder
kr. under perioden 1968—1978. Till dessa investeringar har ca
1,6 miljarder kr. utgått i statsbidrag. Den kommunala avloppsreningen
har därmed utgjort en betydande del av de totala insatserna inom miljövården
i vårt land under denna period. Utbyggnaden har resulterat i
att en mycket stor del av tätortsbefolkningen nu bor i orter med re -

JoU 1978/79: 3 y

3

ningsverk med tillfredsställande reningsgrad. Av den utredning sorn
naturvårdsverket på regeringens uppdrag gjort framgår emellertid att
betydande investeringar för den kommunala avloppsreningen behöver
göras också under den kommande tioårsperioden. Naturvårdsverket har
beräknat investeringsbehovet för att alla tätorter skall uppnå de reningskrav
som normalt ställs i dag till ca 2,9 miljarder kr. för denna period.
Naturvårdsverket föreslår att statsbidrag enligt i huvudsak samma principer
som f. n. skall utgå i ytterligare tio år, varefter bidragssystemet
skall kunna avvecklas.

Utskottet delar naturvårdsverkets uppfattning att statsbidrag enligt
nuvarande principer bör kunna utgå under ytterligare ett antal år framöver.
Om detta statsbidrag tas bort i nuvarande utbyggnadsskede kommer
möjligheterna till fortsatt utbyggnad av avloppsreningen att försämras,
samtidigt som påfrestningarna på vissa kommuners ekonomi
blir stora.

Regeringens ställningstagande grundas bl. a. på förslag av riksrevisionsverket
(RRV) i yttrande över naturvårdsverkets rapport rörande
bidragsgivningen till kommunala avloppsreningsverk. RRV framhåller
att flera faktorer gjort att bidragets stimulanseffekt nu har tenderat att
minska. Förutom det förhållandet att kraven vid prövningen enligt
miljöskyddslagen successivt har skärpts till den nivå som ger högsta
bidragsprocent nämns att kostnadsutvecklingen medfört att, i varje fall
för de större reningsverken, bidragets andel av de verkliga investeringskostnaderna
alltmer minskat. Utskottet finner för sin del detta resonemang
inte tillräckligt övertygande för att motivera den förordade avvecklingen
av det nuvarande bidragssystemet. Kvar står ju alltjämt den
stimulanseffekt som förevarande speciella bidragsmöjligheter i sig innebär.

Enligt KEU 76:s bedömning skulle vissa finansiella problem kunna
uppkomma om kommunerna vid utbyggnaden av avloppsreningsverk
inte fick täckning för den del av kostnaderna som nu motsvaras av det
statliga investeringsbidraget. Flela finansieringen skulle då ske på samma
sätt som nu sker för den icke statsbidragsberättigade delen. Detta
skulle innebära att även kostnader motsvarande nuvarande bidragsandel
finansieras med hjälp av lån eller av kommunala medel. KEU 76
ser det inte möjligt att garantera kommunerna att dessa lånemöjligheter
finns på kreditmarknaden vid önskad tidpunkt. Bidraget kan vidare ses
som en ersättning för en del av de kostnader kommunerna åsamkas
genom en i praktiken obligatorisk uppgift. Det i propositionen framlagda
förslaget om reformering av skatteutjämningssystemet torde inte
innefatta någon motsvarande kompensation.

Vad här anförts innebär att utskottet anser att finansutskottet bör
föreslå riksdagen att avslå i propositionen 1978/79: 95 framlagt förslag
om avveckling av statsbidragen till kommunala avloppsreningsverk. Utskottet
tillstyrker således motionen 2371 i förevarande del. I motionen

JolJ 1978/79: 3 y

4

2351 förordad förlängning av övergångstiden för avvecklingen blir därvid
inte aktuell.

I propositionen framlagt förslag till bidragsram och anslag för nästa
budgetår föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Stockholm den 5 april 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson
(c), Grethe Lundblad (s)*, Börje Stensson (fp)*, Sven Lindberg (s), Åke
Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Håkan
Strömberg (s), Ingemar Hallenius (c), Ove Karlsson (s), Rune Johnsson
i Mölndal (c), Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Hans Wachtmeister (m), Börje Stensson (fp), Arne Andersson i
Ljung (m) och Sven Eric Lorentzon (m), som anser att utskottet i sitt
yttrande till finansutskottet bort tillstyrka bifall till propositionen 1978/
79: 95 i berörda delar och som därvid anför:

I samband med att det speciella investeringsstöd som kommunerna
nu har upphör bör medlen överföras till skatteutjämningssystemet. En
förskjutning i statsbidragsgivningen från specialdestinerade bidrag till
skatteutjämningsbidrag bör också som KEU 76 konstaterar leda till att
ansvaret för prioriteringar mellan olika kommunala verksamheter i ökad
grad kommer att åvila de kommunala beslutsinstanserna. En minskad
specialdestinerad bidragsgivning bör därmed öka förutsättningarna för
att den kommunala servicen anpassas till lokala förhållanden och prioriteringar.

Vi vill framhålla att regeringens förslag till avveckling av statsbidragen
till de kommunala avloppsreningsverken i sin nuvarande generella
utformning inte innebär att ambitionsnivån när det gäller de kommunala
vattenvårdsfrågorna får sänkas. Den nya formen för bidragsgivning
får heller inte medföra att takten i byggande av avloppsreningsverk avsaktas.
Reglerna för ikraftträdande bör anpassas härtill.

Slutligen vill vi i likhet med chefen för jordbruksdepartementet också
peka på de möjligheter som kan finnas att i vissa fall finansiera utbyggnad
av reningsverk med beredskapsmedel.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 979 790056