yttr 1978/79 föu3y y

Yttrande 1978/79:föu3y

FöU 1978/79:3 y

Försvarsutskottets yttrande
1978/79: 3 y

om Finnboda varvs betydelse för försvarsberedskapen, m. m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 21 november 1978 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att i anslutning till behandlingen av propositionen
1978/79: 49 om vissa varvsfrågor jämte motioner avge yttrande med
försvarsberedskapssynpunkter på frågan om Finnboda varvs framtid.

Den 28 november 1978 beslöt näringsutskottet bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över de motioner som har väckts med anledning
av propositionen 1978/79: 49, i den mån motionerna avser stödbeställningar
för försvaret.

Utskottet

I propositionen 1978/79: 49 om vissa varvsfrågor behandlas (s. 11—

13) bl. a. problem för landets mindre och medelstora varv. Föredragande
statsrådet (industriministern) bedömer (s. 12) att det, med hänsyn
till den förändring som har skett på marknaden, inte torde finnas ett
framtida utrymme för alla varvsenheter som f. n. arbetar på marknaden
för mindre och medelstort tonnage upp till 30 000 dödviktston (dwt).

Han anser därför att kapaciteten måste minska med minst 30 % under
de närmaste åren. En sådan minskning av kapaciteten vid alla mindre
och medelstora varv bedöms dock ge alltför stora negativa företagsekonomiska
effekter. Av denna anledning bör enligt industriministerns
mening övervägas att lägga ned enskilda varvsanläggningar. Han anser
att branschen själv bör vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma den
önskvärda kapacitetsreduktionen. Sådana åtgärder bör enligt hans mening
vara en förutsättning för fortsatt statligt stöd. Han förordar att
medel för bidrag till de mindre och medelstora varven anvisas på tillläggsbudget
I för innevarande budgetår och uttalar att medlen bör
kunna utbetalas när lämpliga åtgärder för att uppnå den önskvärda
kapacitetsminskningen har överenskommits.

Till grund för propositionen ligger bl. a. en analys av marknadsoch
konkurrensförutsättningarna för mindre och medelstora varv. Analysarbetet
har omfattat en rad privatägda varvsföretag samt företag
som tillhör Svenska Varv AB. I sistnämnda grupp ingår Götaverken
Finnboda AB (Finnboda varv).

Finnboda varv är beläget inom området Henriksdal i Nacka kommun.

Kajer m. m. ligger i den del av Saltsjön som är belägen mellan Henriksdal
och Djurgården. Som framgår av årsredovisningen för år 1977 för
Svenska Varv AB (skr 1978/79: 7 s. 23) är varvet ett av de största

1 Riksdagen 1978/79.10 sami. Yttr. nr 3

FöU 1978/79: 3 y

2

reparationsvarven i östersjön med fem flytdockor och tre torrdockor.
Varvet kan docka fartyg på upp 35 000 dwt. Till varvet hör en väl
utbyggd maskin- och plåtverkstad. Antalet anställda vid varvet är ca
500. Därtill kommer personal hos underleverantörer som bedriver verksamhet
inom varvsområdet. Varvet bedriver produktion inom tre olika
produktgrupper, nämligen

— reparation och underhåll av fartyg

— tillverkning av stålkonstruktioner och maskinbearbetning

— tillverkning av stålpontoner och mindre flytetyg.

Under ledning av landshövdingen i Stockholms län har under sommaren
och hösten 1978 arbetat en kommitté för att utreda Stockholmsregionens
behov av fortsatt drift av Finnboda varv. Kommittén har i
oktober 1978 färdigställt en rapport om utredningens resultat. I skrivelse
den 26 oktober 1978 hemställde kommittén att regeringen i samband
med den aktuella varvspropositionen skulle ta hänsyn till de särskilda
skäl som kommittén redovisat för bevarande av Finnboda varv i Stockholmsregionen.
Regeringen beslöt den 16 november 1978 att lämna
framställningen utan åtgärd. I ett pressmeddelande från industridepartementet
angavs att varvet får läggas ned om inga lokala intressenter vill
ta över och driva varvet vidare.

I motionen 1978/79: 83 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om fortsatt drift vid
Finnboda varv. Motionärerna uttalar farhågor för industrisysselsättningen
i Stockholmsregionen samt åberopar resultaten av arbetet inom
den kommitté som länsstyrelsen tillkallade i april 1978. Enligt motionärerna
skulle en nedläggning av Finnboda varv få betydande negativa
konsekvenser, bl. a. för försvarsberedskapen. Inom ramen för en troligen
oundviklig omstrukturering av varvsnäringen måste det, anser motionärerna,
finnas utrymme för varvsverksamhet också i Stockholmsregionen.

I motionen 1978/79: 137 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Finnboda varv. Enligt
motionärerna bör AB Svenska Varv ges i uppdrag att söka finna köpare
till varvet. För motionärerna framstår det som uppenbart att Stockholmsregionen
har behov av ett beredskapsvarv och dockanläggningar för
främst reparationer.

Enligt motionen 1978/79:141 (s) saknas i fråga om de mindre och
medelstora varven bedömningar av varvens roll i försvars- och katastrofberedskapen.

Försvarsutskottet begränsar sitt yttrande om Finnboda varv till försvarsberedskapssynpunkter.
Här bortses alltså från varvets betydelse
för bl. a. fredstida katastrofberedskap och underhåll av isbrytare samt
för det militära försvarets verksamhet i fred.

Av rapporten från den nämnda kommittén för utredning av Finnboda
varvs fortsatta drift framgår (s. 34) att varvet är mycket svårt att ersätta

FöU 1978/79: 3 y

3

för marinens krigsreparationstjänst. Utan varvet skulle också råda stora
svårigheter i samband med rustning vid mobilisering av i första hand
hjälpfartyg. Försvarets materielverk har i samråd med övriga militära
myndigheter bedömt att ett bortfall av Finnboda varv skulle medföra
sänkt försvarsberedskap. Marinen ser med oro på utvecklingen att torrsättningsresurserna
vid varvet kan komma att försvinna. Detta kan i så
fall inte kompenseras inom regionen.

Utskottet har tagit del av underlag om Finnboda varv från marinen
och från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).

Finnboda varv hör till de industrier som har planlagd verksamhet
enligt krigsproduktionsbesked från ÖEF. Detta innebär att arbetsprogram,
arbetskraftsbehov, viktiga behov av varor och tjänster samt
underleverantörer finns skriftligt angivna. Av gällande handlingar, utskrivna
i februari 1977, framgår bl. a. att varvet skall kunna svara för
fartygsreparationer och ombyggnad av hjälpfartyg i händelse av mobilisering.
Arbetet skall utföras i företagets verkstäder men vid behov
även på annan plats. Företaget skall vara berett att ta emot personalförstärkning
från annat varv enligt särskild specifikation, uppdelad
efter yrkeskategorier. Alla torrsättningsresurser med personal skall disponeras
för totalförsvaret. Flytdockorna skall kunna nyttjas på platser
utanför varvsområdet.

Av underlag från chefen för Ostkustens örlogsbas framgår bl. a. att
den av statsmakterna beslutade principen om samordning av militära och
civila funktioner i totalförsvaret (jfr FöU 1976/77: 13 s. 16—17) har
drivits långt när det gäller planläggningen för rustning, ombyggnad,
reparation och underhåll av hjälpfartyg på ostkusten. Enligt örlogsbaschefen
skulle ett bortfall av Finnboda varv medföra att chefen för
marinen måste i grunden ompröva hur framför allt hjälpfartygsflottan
skall mobiliseras och krigsrepareras.

I underlag från ÖEF redovisas en prioritering av svenska varv från
ren försvarsberedskapssynpunkt. Av tolv bedömda varv ges fem, däribland
Finnboda varv, högsta prioritetsgrad. Därmed står det enligt
försvarsutskottets mening klart att varvet har stor betydelse för marinens
beredskap på ostkusten och att varvets resurser är viktiga för kustsjöfarten
under beredskap och krig.

Enligt önskemål från näringsutskottet tar försvarsutskottet i detta
sammanhang också upp några andra motionsyrkanden med anledning
av varvspropositionen som berör det militära försvaret.

I propositionen 1978/79: 49 hemställer regeringen bl. a. att riksdagen
som bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna skall anvisa
265 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande budgetår. I motionen
1978/79: 131 (m) föreslås att av detta belopp skall utnyttjas högst 72
milj. kr. som förskott till den ekonomiska ramen för det militära försvaret,
att återbetalas från fjärde huvudtiteln i enlighet med planerat
betalningsutfall.

FöU 1978/79: 3 y

4

Motionären redovisar att arméns programplan innehåller en anskaffning
av flytande bromateriel för armén med planerat betalningsutfall
av 30 milj. kr. under budgetåren 1979/80—1983/84 och 42 milj. kr. under
budgetåren 1984/85—1988/89. Materielen behövs för försvarsberedskapen
och skall betalas inom försvarets ram men en beställning kan av
likviditetsskäl inte tidigareläggas. Produktion av bromaterielen har stor
likhet med skeppsbyggnad. Motionären framhåller att det från samhällsnyttans
synpunkt är rimligt att sysselsättningsfrämjande medel används
för ändamål inom landet och för objekt som senare i alla fall skall
förverkligas.

Bromateriel för armén nämns också i motionen 1978/79: 40 (c) som
exempel på varvsproduktion för svenska behov.

Utskottet konstaterar att den planerade anskaffningen av bromateriel
för armén är väl motiverad från försvarets synpunkt. Om en tidigareläggning
bedöms vara angelägen för sysselsättningen vid vissa varv har
utskottet inte något att erinra mot att medel förskotteras och återbetalas
i enlighet med förslaget i motionen 1978/79: 131. Regeringen bör dock
väga detta objekt mot andra angelägna behov inom arméns materielområde.
Likviditetsproblemen är där betydande.

I motionen 1978/79: 137 (m) yrkas bl. a. att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad motionärerna anfört om tidigareläggning
av statliga beställningar. Motionärerna hävdar att mindre och
medelstora varv i många fall kan vara lämpligare än de statliga storvarven
som tillverkare av bl. a. örlogsfartyg. Enligt motionärerna bör
det vara möjligt att samordna tullverkets behov av utsjöbevakningsfartyg
med marinens behov att bygga om torpedbåtar till vedettbåtar.
I sammanhanget nämns vidare minjaktfartyg.

De materielobjekt för försvaret som nämns i motionen 1978/79: 137
är inte inplanerade för anskaffning. Frågan om ombyggnad av ytterligare
motortorpedbåtar till vedettbåtar synes dock böra undersökas i
samband med överväganden om samordning mellan tullverkets kustbevakning
och marinen i fråga om utsjöövervakning. En sådan samordning
blir ännu mera angelägen genom den tilltänkta utvidgningen av
Sveriges sjöterritorium. Utskottet kan däremot inte tillstyrka att sysselsättningsmedel
förskotteras till försvarsramen för sådana objekt.

Stockholm den 30 november 1978

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Eric Holmqvist
(s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s),
Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund (c), Hans
Lindblad (fp), Bertil Johansson (c), Axel Andersson (s), Nils Erik Wååg
(s) och Eric Hägelmark (fp).

FöU 1978/79: 3 y

5

Avvikande meningar

1. Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Axel Andersson och Nils Erik Wååg (alla s)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”där betydande” bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår från att regeringen — liksom tidigare skett — i det nu
pågående budgetarbetet prövar förutsättningarna att av sysselsättningsskäl
tidigarelägga beställning av viss försvarsmateriel. I sådant sammanhang
torde även övervägas lämpligheten av att förskottera betalningsmedel
och konsekvenser som detta medför för fullföljande av anskaffningsprogrammet
inom den 5-årsperiod som nu löper. Utskottet förordar
därför att motionen 1978/79: 131 avslås i denna del.

dels att sista stycket av utskottets anförande bort ha följande lydelse:

De materielobjekt för försvaret som nämns i motionen 1978/79: 137
är inte inplanerade för anskaffning. Utskottet kan därför inte tillstyrka
att sysselsättningsmedel förskotteras till försvarsramen för dessa
objekt.

2. Per Petersson och Gunnar Oskarson (båda m) anser att sista stycket
av utskottets anförande bort ersättas av text med följande innehåll:

De materielobjekt för försvaret som nämns i motionen 1978/79: 137
är inte inplanerade för anskaffning. Frågan om ombyggnad av ytterligare
motortorpedbåtar till vedettbåtar synes dock böra undersökas i samband
med överväganden om samordning mellan tullverkets kustbevakning
och marinen i fråga om utsjöövervakning. En sådan samordning blir
ännu mera angelägen genom den tilltänkta utvidgningen av Sveriges sjöterritorium.

Konstruktion och byggande av ubåtar, torpedbåtar och minj aktfartyg
vid svenska varv har stor betydelse för att behålla tillräcklig skeppsteknisk
kompetens inom landet. Härigenom bidrar man verksamt till att
upprätthålla konkurrenskraften hos svensk varvsindustri. Det finns också
ett betydande intresse utomlands för svenska konstruktioner på detta
område. Mot denna bakgrund anser utskottet att de objekt som anges i
motionen 137 bör utnyttjas för att stödja sysselsättningen, särskilt vid
små och medelstora varv.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780050

*<f. :vk ,r ■ n

■

t:.; j

• ' ' • ■ i 'i: .

•»!' -

’ v" : '• ■’ ' ■i: ; : : ! -•

■

: X ifS •'! '' ■: ;;1 r

'

. ■

• u ' " ’■

... .