yttr 1978/79 cu3y y

Yttrande 1978/79:cu3y

CU 1978/79:3 y

Civilutskottets yttrande
1978/79: 3 y

över propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin
jämte motioner, allt såvitt gäller civilutskottets beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 20 mars 1979 hemställt om
yttrande över propositionen 1978/79: 95 (budgetdepartementet) jämte
eventuella motioner, allt i vad avser civilutskottets beredningsområde.

Yttrandet borde om möjligt avlämnas den 6 april 1979.

Civilutskottets yttrande omfattar följande avsnitt av propositionen:

1. Punkten 2.8 (s. 74—79) statskommunala bostadsbidrag och kommunala
bostadstillägg till folkpension.

2. Bilaga 6. Bostadsdepartementets verksamhetsområde.

3. Bilaga 7. Kommundepartementets verksamhetsområde.

I yttrandet behandlas även fyra motionsförslag. Två av motionerna
— 1978/79: 788 (s), yrkandet 19 såvitt nu är i fråga, och 1065 (vpk),
yrkandet 1, — har väckts under allmänna motionstiden och hänvisats
till civilutskottet. Civilutskottet överlämnar med detta yttrande dessa
två motionsyrkanden till finansutskottets fortsatta beredning.

Vidare behandlas i yttrandet de med anledning av propositionen
1978/79: 95 väckta motionerna 1978/79: 2307 (vpk), yrkandet 3, och
2352 (c), yrkandet 3. Uppgifter i anslutning till sistnämnda motion lämnas
i bilaga till detta yttrande.

Utskottets yttrande

Behovet av samordning mellan systemen för statskommunala bostadsbidrag
och kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) tas upp i
propositionen (s. 74—79).

Därvid anför budgetministern att enligt hans mening bör på sikt en
mera fullständig samordning mellan de två bostadsbidragssystemen
eftersträvas. Detta har hävdats även av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
i deras slutbetänkande (SOU 1975: 51—52) och av
kommunalekonomiska utredningen (KEU) i slutbetänkandet (SOU 1977:

78). Liknande önskemål har framförts i flera remissyttranden över
KEU liksom i riksdagen.

Även enligt utskottets mening bör på sikt en mera fullständig samordning
mellan systemen ske.

Med hänsyn till tekniska svårigheter och svårbedömbara kompensations-
och finansieringsfrågor bedömer emellertid KEU att en fullständig
samordning mellan de båda bidragssystemen kräver ytterligare utredning.

1 Riksdagen 1978/79.19 sami. Yttr. nr 3

CU 1978/79: 3 y

2

Olikheterna gäller definitioner av olika begrepp. Sålunda är inkomstbegreppet
olika i de båda systemen liksom det inkomstår som ligger till
grund för bestämning av bidrag och tillägg. Vidare är förmögenhetsbegreppet
olika liksom beräkningen av bostadskostnaderna och reglerna
om tillåten bostadsstorlek.

Dessutom finns olikheter av mera grundläggande natur som bl. a.
innebär att i det statskommunala systemet bidrag inte utgår för den del
av bostadskostnaden som understiger den s. k. nedre hyresgränsen, f. n.
400 kr. per månad. Det statskommunala bidraget är begränsat till 80 %
av kostnaden mellan de s. k. hyresgränserna medan KBT kan utgå till
hela kostnaden. Staten finansierar huvuddelen av de statskommunala
bostadsbidragen och endast en mindre del av KBT.

I avsikt att på sikt uppnå den önskade samordningen mellan systemen
anför budgetministern att han kommer att ta initiativet till att en interdepartemental
arbetsgrupp tillsätts med uppgift att utreda de tekniska
förutsättningarna att inom en rimlig kostnadsram samordna systemen.

Utskottet har ingen erinran mot en utredning om samordning av
systemen. Utskottet anser emellertid att det bör närmare övervägas om
inte denna uppgift bör anförtros åt den utredning om översyn av bostadsbidragen
till barnfamiljer m. fl. som bostadsministern enligt uppgift
inom kort kommer att tillkalla. Denna utredning, som får parlamentarisk
förankring, kommer enligt vad utskottet erfarit (se CU 1978/
79: 26 s. 54—58) att göra en tämligen bred översyn av det statskommunala
systemet. Det kan i detta sammanhang även vara både lämpligt
och nödvändigt att närmare överväga de frågor som enligt budgetministern
bör åvila den omnämnda interdepartementala arbetsgruppen.
Vad civilutskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet bör finansutskottet
föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

KEU föreslog en samordning mellan de båda systemen dels vad gäller
den övre hyresgränsen, dels beträffande statsbidragsprocenten. Enligt
KEU:s förslag borde som lagstadgad miniminivå införas en övre
hyresgräns i KBT-systemet. De övre hyresgränserna som föreslogs överensstämde
med dem som gällde för hushåll utan barn för statskommunala
bostadsbidrag vid tiden för utredningens förslag. Statsbidrag borde
enligt KEU utgå med 40 % till både KBT och statskommunala bostadsbidrag.

Budgetministern anser det önskvärt att skillnaderna mellan kommunerna
vad avser konstruktion och beloppsnivå för KBT utjämnas och
att de i årets budgetproposition föreslagna övre hyresgränserna för de
statskommunala bostadsbidragen fr. o. m. år 1980 bör gälla även för
KBT. En samordning mellan de två systemen ökar enligt budgetministern
behovet av att en gemensam lösning väljs för fördelningen av finansieringen
mellan stat och kommun. F. n. svarar staten för 72 % av

CU 1978/79: 3 y

3

kostnaderna för de statskommunala bostadsbidragen mot endast 10—
15 % av KBT-kostnaderna. I likhet med KEU förordar budgetministern
samma statsbidragsandel i de båda systemen. Statsbidrag föreslås
utgå med 43 % av kostnaderna för bostadsbidragen.

I den under allmänna motionstiden väckta och till civilutskottet hänvisade
motionen 1978/79: 788 (s), yrkandet 19, hemställs att en av bostadsministern
aviserad utredning om bostadsbidragens administration
bör belysa bl. a. frågorna om lagstadgad miniminivå för KBT och gemensamma
hyresgränser mellan de båda systemen.

Med anledning av vad som anförts om miniminivå och statsbidragsandel
får utskottet anföra följande. Utskottet har inte att bedöma frågan
om principerna för statsbidraget och ej heller effekterna av de nu
föreslagna reglerna såvitt avser KBT-systemet, såvida inte dessa regler
påverkar det statskommunala bostadsbidragssystemet. Enligt utskottets
mening är det emellertid viktigt att reformer genomförs som okar samordningen
mellan de båda systemen och som så långt möjligt utjämnar
de skillnader i bidragsgivningen mellan de olika kommunerna som är
en följd av systemens tekniska utformning. Utskottet har sålunda —
från de utgångspunkter utskottet har att beakta — ingen erinran mot
de av budgetministern i detta sammanhang förordade förslagen.

Vad som föreslagits i motionen 1978/79: 788 (s), yrkandet 19 såvitt
nu är i fråga, får i huvudsak anses tillgodosett genom förslag i propositionen.

Ändringen av statens andel av kostnaderna för statskommunala bostadsbidrag
till barnfamiljer m. fl. och till vissa folkpensionärer tas upp
i bilaga 6 till propositionen. Med hänvisning till vad budgetministern
tidigare anfört förordar bostadsministern att statsbidrag till statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. (SKBB) skall utgå med
43 % fr. o. m. den 1 januari 1981.

F. n. utgår statsbidrag till SKBB med 72%. När bidraget beräknas
beaktas dock högst 80 % av den bostadskostnad som ligger mellan de
s. k. nedre och övre hyresgränserna.

Utskottet förutsätter att beräkningen av statsbidraget även efter den
1 januari 1981 kommer att ske enligt nu gällande ordning, dvs. att staten
ersätter högst 80 % av bostadskostnaden mellan hyresgränserna och att
förslaget som nu förs fram endast innebär att statsbidragsandelen sänks
från 72 till 43 %. Med hänvisning till vad som ovan anförts om samordning
mellan systemen föreslår civilutskottet att finansutskottet godkänner
förslaget om ändring av statens andel av kostnaderna för statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. och till vissa folkpcnsionärer
som bostadsministern förordat.

I motionen 1978/79: 1065 (vpk), yrkandet 1, föreslås riksdagen uttala
sig för en omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll utan

CU 1978/79: 3 y

4

barn att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställa
om att förslag med denna inriktning skyndsamt utarbetas. Yrkandet 3 i
motionen 1978/79: 2307 (apk) innebär att riksdagen skall besluta att
åtgärder utan dröjsmål vidtas för att ernå fullständig samordning av
SKBB med de kommunala bostadstilläggen och att bidragen i sin helhet
utgår ur statskassan.

Utskottet har ovan uttalat sig för en mera fullständig samordning av
bostadsbidragssystemen på sikt. Det är emellertid inte nu lämpligt att
förorda en längre gående samordning än vad som föreslagits i propositionen.
Motionerna avstyrks.

I motionen 1978/79: 2352 (c), yrkandet 3, hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning av frågan om omfattningen och stödgivningen
m. m. till idrotts- och friluftsanläggningar i bostadens närhet.

Motionärerna erinrar om att regler om vilka anläggningar i bostadens
grannskap och vad som får räknas in som stödberättigat i den statliga
bostadslångivningen finns. Beträffande idrotts- och friluftsanläggningar
i bostadsmiljön behövs enligt motionärerna nya råd och rekommendationer
om vad som skall räknas in i låneunderlaget. Bostadsstyrelsen bör
därför ges i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket närmare utreda
frågan.

Utskottet vill anföra följande. I bilaga till detta yttrande har sammanfattningsvis
redogjorts för de regler som gäller för belåning av lokaler
m. m. i den mån dessa regler faller inom civilutskottets beredningsområde.
Som framgår av bilagan kan under särskilda förutsättningar statligt
finansiellt stöd utgå för bostadskomplement för motion och rekreation.
Regeringen har uppdragit åt bostadsstyrelsen att meddela föreskrifter
bl. a. om låneunderlag och pantvärde. Bostadsstyrelsen följer
fortlöpande dessa frågor. Utskottet har förutsatt att därvid kan beaktas
de berättigade anspråk som kan ställas på stöd för åtgärder inom en
grannskapsenhet e. d. Mot bakgrund härav finns inte tillräcklig anledning
att föreslå att en särskild utredning görs om ändring av nu gällande
bestämmelser i detta avseende. Civilutskottet föreslår att finansutskottet
avstyrker motionen 1978/79: 2352 (c), yrkandet 3.

Frågor rörande kommundepartementets verksamhetsområde tas upp i
bilaga 7 till propositionen. Beträffande frågan om åtgärder för att förebygga
jordskred, m. m. förordar kommunministern att kostnader för
sådana åtgärder t. v. får belasta anslaget för oförutsedda utgifter. Utskottet
föreslår att vad kommunministern förordat till regeringsprotokollet
får grunda ett motsvarande medgivande från riksdagens sida. Vad

CU 1978/79: 3 y

5

i övrigt föreslagits i bilaga 7 har inte givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.

Stockholm den 5 april 1979
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg
(m), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson
(s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c),
Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Kerstin Andersson i Hjärtum
(c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp) och Per Olof Håkansson
(s).

Avvikande mening

Per-Olof Strindberg (m) och Per-Erik Nisser (m) anför:

Utskottet har i yttrandet godtagit vad i propositionen 1978/79: 95
anförts om samordning mellan de båda bostadsbidragssystemen. Samordningen
innebär bl. a. att den övre hyresgränsen skall vara gemensam
oavsett om statskommunalt bostadsbidrag eller kommunalt bostadstillägg
till folkpension utgår. Vi har ingen erinran mot att så sker men förutsätter
att den övre hyresgränsen för år 1980 kommer att läggas fast med
utgångspunkt i det nya förslag till bostadsbidrag som har begärts i reservation
(m) till betänkandet CU 1978/79: 26 om anslag till bostadsbyggande
m. m.

CU 1978/79: 3 y

6

Bilaga

Uppgifter i anslutning till motionen 1978/79: 2352 (c)

Ett finansieringsstöd genom bostadslån kan lämnas för olika typer
av utrymmen.

Som bostäder — och sålunda med samma subventions- och prioriteringsregler
som vanliga bostadslägenheter — räknas vissa utrymmen som
kan anses utgöra en del av den enskilda lägenheten men som av praktiska
skäl förts samman till gemensamma utrymmen inom eller i omedelbar
anslutning till bostadshuset. Hit hör enligt bostadsstyrelsens föreskrifter
smärre hobby- och motionsrum, bastu samt fritids- och samlingslokaler
i direkt anslutning till en mindre grupp bostäder — i allmänhet
högst 200 m2 avsedda för högst 100 bostadslägenheter.

Även vissa lokaler omfattas av bostadslångivningen. De kan antingen
räknas in i låneunderlaget och därmed påverka storleken av bostadslånet
eller räknas in endast i pantvärdet och därmed möjliggöra att för
bostadslånet godtas säkerheter med ett högre förmånsrättsläge. För lokaler
utgår inte räntebidrag. Byggnadskrediter och bottenlån är prioriterade
för hus som uppförts med bostadslån även i den del de avser
lokaler i låneunderlag eller pantvärde. En allmän förutsättning för att
lokaler får ingå i låneunderlag eller pantvärde är bl. a. att de fyller ett
normalt servicebehov och att de är avsedda att betjäna ett bostadsområde
— en grannskapsenhet. Detta begrepp knyter an till gångavstånd
i sammanhängande tät bebyggelse. Vid låg och spridd bebyggelse kan
dessa avståndsgränser överskridas (befolkningsunderlag motsvarande
låg- och mellanstadieskolans). Till denna huvudregel kommer ett undantag
för vissa angelägna anläggningar, t. ex. hälsovårdscentraler och vissa
butiker, som tillgodoser ett normalt servicebehov men betjänar ett större
underlag (högstadieskolans).

Fördelningen av lokaltypema på låneunderlags- resp. pantvärdeslokaler
har av bostadsstyrelsen exemplifierats på följande sätt:

Till låneunderlag hänförs i första hand:

Dagligvarubutik (1200 m2); mindre butik (t. ex. konditori, mindre
bageri, kioskbutik, affär för tobak, sybehör, kläder, färger, järnvaror,
papper, blommor, elektrisk materiel, frisérsalong, apotek, hantverkslokaler);
(300 m2 vardera, dock högst 1 500 m2 sammanlagt).

Avdelningskontor för bank och post; (200 m2 vardera); biblioteksfilial;
(800 m2).

Samlings-, hobby- och klubblokaler (500 m2); mindre motionslokal
(300 m2); fritidsgård (1 000 m2); förskola (daghem och deltidsgrupp)
fritidshem; (maxytor per plats enligt föreskrifterna under 24 §).

Lokal för social verksamhet (öppenvårdscentral; dagvårdscentral; barnavårds-
eller mödravårdscentral; lokal för läkare och tandläkare; lokal
för allmän försäkringskassa; 1 500 m2).

CU 1978/79: 3 y

7

Matservering t. ex. samordnad med skolbespisning; (500 m2 inkl. skolbespisning).

Lokal för uppställning av bilar.

Lokal för fastighetsförvaltning, reception o. d. (100—200 m2).

Till pantvärde hänförs i första hand:

Idrottshall; (1 500 m2) med bassängbad; (2 000 m2).

Kyrkolokaler (endast i den mån de även kan användas som fritidslokaler
för allmänheten i bostadsområdet); (200 m2).

Statsbidrag som kompletterande bostadslån utgår för förbättring av
boendemiljön, i första hand när det gäller fl erbostadshus i områden med
uthyrningssvårigheter. Husen skall ha färdigställts före år 1975. Bidrag
har lämnats bl. a. för att ställa i ordning mindre fotbollsplaner, tennisbanor
och kortare motionsspår.

Det särskilda stödet med lån och bidrag för allmänna samlingslokaler
kan täcka även t. ex. bordtennisrum, icke kommersiella bastuanläggningar
o. d. om de utgör komplement till en större samlingslokalanläggning.

Byggnadsstadgan förutsätter bl. a. att stadsplan skall tillgodose de anspråk
som skäligen kan ställas på en väl ordnad bebyggelse m. m. Statens
planverk har gett riktlinjer för den bedömning av boendemiljöns kvalitet
i bostadens gemenskap som skall godtas vid länsstyrelsernas plangranskning.
Dessa riktlinjer avser bl. a. krav på markområde för motions- och
rekreationsaktiviteter och beträffande fritidslokaler.

Civilutskottet behandlar i betänkandet CU 1978/79: 30 motionen
1978/79: 2130 (vpk) med krav på förslag till riktlinjer för att tillgodose
behovet av lek- och idrottsutrymmen.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1»7»

- ... f, J .fl: ... .......

i ?•: .;< • ; ,b ii. • ■ ' . < .

•.. ■. i... .■,. . i- .' ■

i; ■ ... . '<>$• ...

... . '

. • ' ' ./I . .....

.

t- •!<.■;. ' . .; "... ■'}<' , . . y . - j ,.

• .. ..; y: i' • ■' . - j

' '....

"i ■■ . Ä .'. i; .-.i" ... -. ' rr'."'' ■ y

- . v . ....