yttr 1978/79 au2y y

Yttrande 1978/79:au2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

AU 1978/79:2 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1978/79:2 y

över motionen 1978/79:1679 om ärendefördelningen mellan riksdagens
utskott

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat arbetsmarknadsutskottet att yttra sig
över motionen 1978/79:1679 av Birgitta Johansson m. fl. (s) om ärendefördelningen
mellan riksdagens utskott.

Motionen

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om en ändring i riksdagsordningen
beträffande ärendefördelningen mellan riksdagens utskott, på så sätt att
arbetarskydd, arbetstid och semesterfrågor överfors från socialutskottet till
arbetsmarknadsutskottet.

Motionärerna anser att de aktuella frågorna inte i första hand är socialpolitiska
utan arbetsmarknadspolitiska till sin natur. Dessa ärenden bör därför
föras över till arbetsmarknadsutskottet.

Bakgrund

Den ordning med fackutskott som riksdagen införde fr. o. m. år 1971
innebär att alla ärenden inom ett och samma ämnesområde tilldelas det
utskott som avdelats för ändamålet. Vägledande för den indelning som
gjordes 1971 vardén dåvarande departementsorganistionen.

Frågor som rör arbetslivet tillhörde tidigare liksom i många andra länder
socialdepartementets verksamhetsområde. Så småningom överfördes arbetsmarknadspolitiska
och arbetsrättsliga frågor på det dåvarande inrikesdepartementet,
dock att frågor om arbetarskydd, arbetstid och semester låg kvar i
socialdepartementet. Så var läget på departementssidan då fackutskottsorganisationen
började fungera. För ärendefördelningen i riksdagen innebar det
att inrikesutskottet, som senare bytte namn till arbetsmarknadsutskottet, fick
hand om frågor som rörde arbetslivet med undantag för arbetarskydd,
arbetstid och semester som i analogi med departementsorganisationen
tilldelades socialutskottet. Inrikesutskottet handlade därutöver de frågor om
statlig anställning som förbereddes i det dåvarande finansdepartementet.

Vid departementsreformen hösten 1973 bildades arbetsmarknadsdepartementet
till vilket sammanfördes de frågor om arbetslivet som tidigare ingick i
inrikesdepartementets och socialdepartementets områden.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer tog
upp frågan om ärendefördelningen mellan utskotten bl. a. mot bakgrund av

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Yttr. nr 2

AU 1978/79:2 y

2

den nämnda departementsformen. Utredningen redovisade sina överväganden
i februari 1976 (Förs. 1975/76:15). Utredningen prövade därvid om
förändringen i departementsorganisationen skulle slå igenom även i utskottsorganisationen
när det gällde frågor på arbetslivets område. Inrikesutskottet
uttalade sig för att samtliga frågor skulle ligga hos detta utskott, som
dessutom borde ändra namn till arbetsmarknadsutskottet. Socialutskottet
ansåg däremot att frågor om arbetarskydd, arbetstid och semester borde ligga
kvar hos socialutskottet.

Utredningen (s. 43) uttalade för sin del:

Utredningen är medveten om att uppdelningen av arbetsmiljöfrågorna på
två utskott kan komma att medföra problem och att det finns mycket som i
och för sig talar för att riksdagen i det aktuella hänseendet tillämpar samma
indelning som i regeringens kansli. Det finns emelletid andra faktorer som
gör att man inte nu bör genomföra den begärda omfördelningen. Socialutskottet
har handlagt den första etappen i en stor reform på arbetsmiljölagstiftningens
område och det får anses lämpligt att det utskottet får bereda
även den andra etappen av lagstiftningsarbetet, vilken kan väntas bli aktuell
nästa år. Även arbetsbelastningsskäl talar mot att man f. n. vidtar någon
förändring.

Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag kom den aktuella
indelningsfrågan inte upp till särskild bedömning. Någon ändring gjordes
således inte i ärendefördelningen mellan de båda utskotten.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att det huvudsakliga skäl som översynsutredningen
åberopade för att man inte skulle göra någon förändring av
de aktuella indelningsfrågorna inte längre kvarstår. Den andra reformetappen
på arbetsmiljöområdet har genomförts och en ny arbetsmiljölag har trätt i
kraft. Dessutom har skälen för att riksdagen skall besluta att alla frågor om
arbetslivets villkor m. m. skall ligga i samma organ ökat i styrka genom bl. a.
medbestämmandelagens tillkomst. Det finns sålunda all anledning att nu
överväga motionärernas förslag.

Sambandet mellan de frågor på arbetslivets område som behandlas i SoU
resp. AU är starkt, vilket illustreras av arbetsmarknadsdepartementets
organisation för dessa frågor. I budgetpropositionen (bil. 15 s. 102) har
arbetsmiljöenhetens arbetsområde indelats i fyra grupper: inflytande i
arbetslivet, arbetarskydd, arbetstid och semester samt arbetsanpassning. Två
av dessa ämnen tillhör AU (inflytande i arbetslivet och arbetsanpassning)
medan övriga tillhör SoU. Det är uppenbart att det råder ett mycket nära
samband mellan inflytandefrågor i allmänhet och frågor som mer exklusivt
rör arbetsmiljön. Som exempel på ämnen som är omöjliga att dela upp på ett
rationellt sätt kan nämnas frågor som rör personalpolitik (AU) och frågor om
den psykiska arbetsmiljön (SoU). I själva verket är arbetsmiljön en viktig del i

AU 1978/79:2 y

3

inflytandekomplexet. Likaså finns det ett nära samband mellan arbetsplatsernas
utformning (SoU) och anpassningsåtgärder av typ arbetshjälpmedel
m. m. (AU). I dagarna har riksdagen fattat ett beslut som ytterligare belyser
hur integrerade frågorna är. Ett av anslagen under arbetsmiljö som handläggs
av SoU avser statens arbetsklinik. Denna klinik skall inlemmas i ett nytt
institut för metodutveckling och forskning inom den yrkesinrättade rehabiliteringen
(AU 1978/79:20 s. 31) och verksamheten kommer därmed att i
framtiden falla inom AU:s beredningsområde.

Till detta kommer, som tidigare nämnts, att frågor som rör arbetsmiljö och
företagshälsovård på det statliga området redan handläggs av AU. Som
illustration kan nämnas den nyligen bordlagda till AU remitterade propositionen
1978/79:133 om organisation för arbetsmiljöfrågor, företagshälsovård,
m. m.

När det gäller lagstiftning om arbetstid och semester vill utskottet -förutom det nära allmänna sambandet med andra arbetslivsfrågor - endast
peka på att AU handlägger alla andra frågor som rör ledighet, t. ex. för studier,
vård av små barn, värnpliktstjänstgöring och vård av sjuka anhöriga. Likaså
hanteras frågor som rör deltid i AU.

Det ovan anförda ger enligt utskottets uppfattning klart vid handen att
arbetsmiljöfrågor i riksdagen liksom i regeringens kansli bör hanteras i ett och
samma organ. Sambandet mellan olika arbetsmiljöfrågor är så starkt och
nackdelen med en uppdelning så stor att riksdagen som motionärerna föreslår
nu bör besluta att överföra frågor om arbetarskydd, arbetstid och semester
från SoU till AU.

Det kan knappast heller med fog hävdas att denna indelningsfråga har
sådant samband med andra frågor som rör ärendefördelningen mellan
utskotten att problemet inte bör lösas separat. 1 fråga om arbetsbelastningen
tillhör både AU och SoU riksdagens större utskott. För båda utskottens del
gäller att det är andra ärendeområden än de nu aktuella som helt dominerar i
fråga om belastningen på utskotten. En överflyttning har alltså i det
perspektivet en begränsad betydelse.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet den aktuella motionen.
Av praktiska skäl bör en ändrad ärendefördelning träda i kraft den 1 januari
1980.

Stockholm den 20 mars 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf Wennerfors (m),
Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson
(c), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Sune
Johansson (s) och Göte Pettersson (fp).

I

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.