yttr 1977/78 uu3y y

Yttrande 1977/78:uu3y

UU 1977/78:3 y

Utrikesutskottets yttrande
1977/78:3 y

om svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
(IDB) m.m.

Tili näringsutskottet

Näringsutskottet har den 11 april 1978 beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78:100, bilaga 14, punkten
B 7 (Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken) och motionen 1977/
78:1310 om Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag om 5 milj. kr. för fortsatt svenskt bidrag till Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB), i vilken Sverige förvärvade medlemskap hösten
1977. I samband därmed lämnas en redogörelse för Sveriges anslutning till
banken, som skedde på grundval av regeringens förslag därom (prop. 1976/
77:83) och riksdagens beslut med anledning härav (NU 1976/77:47, rskr
1976/77:332), vidare för bankens kapital och Sveriges andel däri, Sveriges
röstetal och representation i banken samt bankens utlåningsverksamhet
under år 1976 och första halvåret 1977.

Motionen

I motionen yrkas dels att riksdagen måtte avslå regeringens förslag om
fortsatt bidrag till IDB under budgetåret 1978/79, dels att riksdagen beslutar
uttala att Sverige snarast skall utträda ur IDB.

Utskottet

Utskottet erinrar om att det i samband med riksdagsbehandlingen av
regeringens förslag om svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
(IDB) under senare delen av 1976/77 års riksmöte, då likaledes
motionsyrkanden som avvisade detta förslag behandlades, gavs tillfälle att
yttra sig i ärendet till näringsutskottet (UU 1976/77:4 y, intaget i NU 1976/
77:47).

Utrikesutskottet, som tillstyrkte svenskt medlemskap i IDB, fann att de då
aktuella motionernas avstyrkan av svenskt medlemskap i hög grad motiverades
av utrikespolitiska eller biståndspolitiska skäl. Med anledning härav
anförde utskottet bl. a. att förslaget inte hade sin grund i biståndspolitiska

1 Riksdagen 1977/78. 9 sami Yllr. nr 3

UU 1977/78:3 y

2

överväganden utan helt var motiverat av exportskäl samt att medlemskapet
var avsett att finansieras med medel för exportfrämjande åtgärder under
handelsdepartementets huvudtitel och ej med medel från biståndsanslagen.
Utskottet konstaterade vidare att ett svenskt deltagande i IDB inte heller
innebar någon ändring av vårt lands utrikespolitik eller dess målsättningar
liksom heller inget ställningstagande till skilda regimer i Latinamerika.
Utskottet underströk starkt uttalandet i prop. 1976/77:83 att Sverige löpande
bör pröva sin ställning i IDB genom att mycket noga följa utvecklingen.

Utskottet finner inte att några omständigheter under mellantiden tillkommit
som skulle föranleda en annan bedömning än den som utskottet
gjorde för mindre än ett år sedan. Utskottet tillstyrker därför för sin del det nu
aktuella förslaget i budgetpropositionen om fortsatt bidrag till IDB i enlighet
med det avtal härom som ingåtts med banken och avstyrker följaktligen
motionen 1310.

Stockholm den 20 april 1978

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Ingrid Sundberg (m),
Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen (s). David Wirmark (fp),
Jan Bergqvist (s), Rune Ångström (fp) och Axel Andersson (s).

Avvikande mening

av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Sture Ericson,
Gertrud Sigurdsen, Jan Bergqvist och Axel Andersson (samtliga s) som anser
att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka synpunkterna i motionen 1310 om att ett
medlemskap i IDB får återverkningar på svensk utrikespolitik och biståndspolitik,
vilket är ett avgörande skäl att motsätta sig ett svenskt medlemskap i
IDB. Genom att verka i denna bank kommer vi att indirekt stödja regimer
som visat synnerligen liten respekt för mänskliga rättigheter. Huvuddelen av
bankens resurser går till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer i
Latinamerika. Förutsättningar för ekonomisk och social utveckling saknas
också i flertalet av de aktuella länderna under rådande samhällssystem.
Dessutom går en dominerande del av bankens resurser till de rikare länderna i
Latinamerika.

Den riksdagsmajoritet som 1977 beslöt om svenskt inträde i IDB ställde sig

UU 1977/78:3 y

3

bakom näringsutskottets betänkande (NU 1976/77:47) där utskottet förutsatte
att regeringen under förhandlingsskedet ytterligare skulle analysera de
aktuella omständigheterna och värdera de tecken på positiva förändringar i
lDB:s politik som åberopades i propositionen. Regeringen skulle vidare enligt
utskottets betänkande årligen - ”lämpligen i samband med sin framställning
om erforderligt anslag för betalningar till IDB - lämna riksdagen en
redogörelse för utvecklingen och de aktuella förhållandena inom bankens
verksamhetsområde”.

I budgetpropositionen 1977/78:100, bil. 14 anför handelsministern att
banken i sin utlåningsverksamhet i ökad utsträckning orienterats emot de
minst utvecklade länderna i Latinamerika. I propositionen hävdas bl. a. att
andelen beviljade lån i de 15 fattigaste länderna beräknades öka från 36 till
38 % mellan 1976 och 1977. Propositionens uppgift på denna punkt är direkt
felaktig och torde bygga på en missuppfattning om IDB:s länderindelning i
grupper. De 15 fattigaste ländernas andel av lånen varken beräknades öka
eller har i verkligheten ökat enligt IDB:s egna uppgifter. I själva verket har de
15 fattigaste ländernas andel av lånen minskat från 1976 till 1977 med ca 9 96.
På denna för riksdagsmajoriteten uppenbarligen viktiga punkt lämnar
sålunda regeringen i budgetpropositionen vilseledande uppgifter vid bedömningen
av utvecklingen av IDB:s lånepolitik.

I stället har de rikaste ländernas andel av IDB:s långivning ökat under 1977.
Sålunda har Argentinas, Brasiliens och Mexicos andel ökat från 1976 till 1977
från 42 96 till 51 96 av långivningen. Låneandelen för militärdiktaturerna
Argentina, Bolivia, Chile, Brasilien, Uruguay och Paraguay har från 1976 till
1977 ökat från 40 96 till 45 96. Argentina har under 1977 beviljats det hittills
största lånet i IDB:s historia (310 miljoner dollar).

Under den tid som Sverige varit medlem i banken har sålunda inriktningen
av lånen ytterligare förskjutits mot rikare länder och länder som styrs av
brutala militärdiktaturer. Mot denna bakgrund bör ses det argument som
framförts från riksdagsmajoriteten att Sverige genom sitt medlemskap i
banken skulle kunna påverka inriktningen av IDB:s utlåning.

Det är sålunda uppenbart att det förbehåll som åberopades av riksdagsmajoriteten
för ett inträde i IDB inte på något sätt vunnit gehör. De argument
som anfördes mot inträde i IDB för ett år sedan har snarast ökat i styrka
genom utvecklingen inom banken under året. Mot denna bakgrund anser
utskottet att Sverige bör begära utträde ur IDB. Utskottet avstyrker
regeringens förslag om ytterligare bidrag till IDB.

GOTAB 58060 Stockholm 1978