yttr 1977/78 uu2y y
Yttrande 1977/78:uu2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
UU 1977/78:2 y
Utrikesutskottets yttrande
1977/78:2 y
med anledning av motion om ökade medel till svenska Europarådsdelegationens
sekretariat
Till konstitutionsutskottet
Genom beslut den 7 februari 1978 har konstitutionsutskottet hemställt om
utrikesutskottets yttrande över motionen 1977/78:900 av Bengt Sjönell m. fl.
(c, m, fp, s) om ökade medel till svenska Europarådsdelegationens sekretariat.
Motionen
I motionen 1977/78:900 hemställs att riksdagen med anledning av vad som
anförts i motionen 1977/78:899 anvisar medel för erforderlig personalförstärkning
vid riksdagens internationella sekretariat för att tillgodose Europarådsdelegationens
sekretariats behov.
Motionärerna, som tillsammans utgör riksdagens nuvarande representation
i Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling, framhåller iden
bakomliggande motionen 899 bl. a.:
De svenska ombuden i Europarådsförsamlingen har sitt ansvar för arbetet
att stärka Europarådet. Genom att få möjlighet att mera i detalj följa
utarbetandet av rapporter och resolutionsförslag under utskottsarbetet skulle
de svenska ledamöterna kunna påverka församlingsarbetet i än högre grad än
vad som nu är fallet.
En ökad aktivitet från ombudens sida torde förutsätta ökade
sekretariatsresurser. Sekretariatsuppgifterna för delegationen fullgörs på
deltid av riksdagens internationella sekretariat. Med nuvarande personalstyrka
vid nämnda sekretariat, som handhar en rad andra uppgifter vid sidan
av servicen till Europarådsdelegationen, är delegationssekretariatets möjligheter
att fullgöra en utökad service otillräckliga.
Det bör enligt motionen ankomma på utrikesutskottet att efter samråd
med Europarådsdelegationen framlägga förslag till personalförstärkning.
Bakgrund
När riksdagens internationella sekretariat inrättades år 1967, skedde detta
för att i bättre former än dittills tillgodose behovet av beredning och
handläggning av olika frågor avseende riksdagens utländska förbindelser,
däribland riksdagens officiella besöksutbyte med andra parlament men också
riksdagens utrikes besöks- och reseverksamhet i övrigt samt det svenska
1 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Yllr. nr 2
UU 1977/78:2 y
2
deltagandet i Europarådets rådgivande församling. År 1971 överfördes på
internationella sekretariatet även uppgiften att ombesörja sekretariatsfunktionerna
för riksdagens interparlamentariska grupp och dess deltagande i
Interparlamentariska unionens mötesverksamhet.
Personalstyrkan vid internationella sekretariatet, som administrativt är
knutet till utrikesutskottets sekretariat (kansli)och delvis identiskt med detta,
var under de första åren begränsad till en handläggande tjänsteman, vilken
fram till år 1975 dessutom var ensam biträdande sekretarare (föredragande) i
utrikesutskottet. I och med utskottsväsendets omorganisation år 1971 fick
utrikesutskottet en helårsanställd huvudsekreterare (kanslichef), som jämväl
skulle vara riksdagens internationelle sekreterare.
Den förstärkning även för internationella sekretariatets vidkommande
som denna åtgärd avsågs innebära kom emellertid att bli mera skenbar än
reell. Anledningen härtill var dels att utrikesutskottets arbetsbelastning från
och med år 1971 blev fyrfaldiga gånger större än under tidigare år och därmed
nådde paritet med åtskilliga andra utskotts, dels att sekretariatsuppgifterna
jämväl för interparlamentariska gruppen då tillfördes internationella
sekretariatet, dels att riksdagens rese- och besöksverksamhet avsevärt tilltog
under denna tid. Arbetet för de båda handläggande tjänstemännen, vilka
hade att dela sin tid mellan utrikesutskottets och internationella sekretariatets
ärenden, blev härigenom splittrat och ansträngt.
En viss förstärkning av personalen kunde därefter utverkas dels år 1973, då
ytterligare en handläggare (förste byråsekreterare) fick anställas, främst för att
avlasta den administrationskrävande besöks- och resesidan av internationella
sekretariatets verksamhet, dels år 1975, då utrikesutskottet beviljades en ny
heltidstjänst som föredragande, varigenom den andra föredraganden gavs
möjlighet att mera odelat ägna sig åt uppgifterna inom internationella
sekretariatet. Kanslichefen vid utrikesutskottet är alltjämt även chef för
internationella sekretariatet men nödgas av uppenbara skäl ägna huvuddelen
av sin tid åt utrikesutskottets ärenden.
Tack vare den personalförstärkning som under senare år skett har
emellertid en viss specialisering mellan och inom de båda sekretariaten
kunnat genomföras och de förut ofta förekommande tidskollisionerna mellan
de olika verksamheterna kunnat reduceras om än ej elimineras. Alltjämt
visar det sig sålunda från tid till annan svårt, med den fåtaliga personal som
det här rör sig om, att på ett för alla berörda parter tillfredsställande sätt
tillgodose de många olika huvudmännens anspråk på service.
Utskottet
Eftersom verksamheten inom riksdagens internationella sekretariat inte är
avhängig av utrikesutskottet utan fastmer har en rad andra huvudmän inom
riksdagen - däribland talmannen/talmanskonferensen vad beträffar främst
den utländska besöks- och reseverksamheten, Europarådsdelegationen och
UU 1977/78:2 y
3
riksdagens interparlamentariska grupp - synes det inte böra i forsta hand
ankomma på utskottet att bedöma i vilken utsträckning internationella
sekretariatet är i behov av personal förstärkning eller än mindre att föreslå den
form en förstärkning lämpligast bör ta. Däremot har utskottet givetvis ett
intresse av att samarbetet mellan dess eget sekretariat och internationella
sekretariatet sker på ett smidigt sätt och att uppgifterna inom det senare inte i
alltför stor utsträckning inkräktar på arbetet för utskottet. Utskottet vill även
hänvisa till sitt betänkande UU 1977/78:13 om åtgärder för att stärka
Europarådets politiska roll, där det bl. a. anförs att det synes av vikt att de
svenska representanterna i Europarådets parlamentariska (rådgivande)
församling har tillgång till tillräckliga och för sitt ändamål avpassade
sekretariatsresurser som möjliggör för dem att utöva ett aktivt inflytande på
arbetet i församlingen.
Då den fråga om personalförstärkning vid internationella sekretariatet,
som rests i motionerna 899 och 900, direkt eller indirekt berör ett flertal
intressenter inom riksdagen, synes den böra beredas av annan instans än
utrikesutskottet, förslagsvis av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Stockholm den 20 april 1978
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c). Sture Palm (s). Ingrid Sundberg (m),
Sture Ericson (s). Sture Korpås (c). Gertrud Sigurdsen (s). David Wirmark (fp).
Jan Bergqvist (s). Rune Ångström (fp) och Axel Andersson (s).
GOTAB 58030 Stockholm 1978
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.