yttr 1977/78 uu1y y

Yttrande 1977/78:uu1y

UU 1977/78:1 y

Utrikesutskottets yttrande
1977/78:1 y

med anledning av motion om vidgning av den kommunala kompetensen
enligt kommunallagen och landstingslagen

Till konstitutionsutskottet

Genom beslut den 7 februari 1977 har konstitutionsutskottet hemställt om
utrikesutskottets yttrande över motion 1976/77:433 av Hilding Johansson
m. fl. (s) om vidgning av den kommunala kompetensen enligt kommunallagen
och landstingslagen.

Motionen

I motionen i fråga hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om en vidgning av kommunernas och landstingskommunernas
kompetens för att möjliggöra kommunala solidaritetsyttringar på det internationella
fältet.

1 motionen erinras om att kommunala opinionsyttringar och solidaritetsaktioner
med internationell anknytning i princip faller utanför den kommunala
kompetensen enligt kommunallagen. Utrikes-, handels- och biståndspolitiken
handhas av riksdagen och regeringen. Sådana aktioner anses också
sakna det nödvändiga sambandet med den egna kommunen och därför strida
mot den s. k. lokaliseringsprincipen. Motionärerna hänvisar till rättsfall från
år 1975 där regeringsrätten upphävde beslut av Stockholms kommun och
Stockholms läns landsting att rekommendera sina kommunala upphandlingsorgan
att inte köpa sallad och vindruvor från amerikanska odlare som
vägrar sluta avtal med amerikanska lantarbetarförbundet.

Motionärerna erinrar om att den kommunala kompetensen successivt
utvidgats genom särskilda lagar. Senast skedde detta år 1975 då en lag antogs
som gav kommuner och landsting möjlighet vidta solidaritetsyttringar på det
internationella fältet i form av katastrofhjälp. Denna utveckling bör nu
fullföljas, anser motionärerna. Starka skäl talar enligt deras mening för att
kommuner och landsting genom lagstiftning får rätt att vägra att köpa varor
från vissa leverantörer i syfte att stödja människor som på grund av dessa
leverantörers handlande försatts i en situation som i politiskt, socialt, fackligt
eller ekonomiskt hänseende är outhärdlig och förnedrande.

Utskottet

Den allmänna kommunala kompetensen regleras av bestämmelsen i 1 kap.
4 § kommunallagen där det sägs att kommun och landstingskommun får
själva vårda sina angelägenheter.

1 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Yltr. nr I

UU 1977/78:1 y

2

Den svenska utrikespolitiken är en angelägenhet som enligt svensk
konstitution handhas av de centrala riksorganen, dvs. riksdagen och
regeringen. I utrikespolitiken inräknas härvidlag även handels- och biståndspolitiken.
De beslut som riksdagen och regeringen fattat i utrikespolitiska
frågor har de kommunala organen att följa.

Som motionärerna framhåller har den kommunala kompetensen successivt
utvidgats genom särskilda lagar. Gränsen mellan kommunal- och
rikspolitik har därigenom blivit mindre tydlig. Flera av dessa lagar och
framför allt 1975 års lag om rätt för kommuner och landsting att lämna
internationell katastrofhjälp får ses mot bakgrund av det starkt ökande
intresset i det svenska samhället för internationella frågor och internationell
solidaritet.

Det engagemang som de svenska folkrörelserna av tradition visat för
förhållandena i främmande länder och som bl. a. tagit sig uttryck i den
verksamhet som bedrivits av olika missioner samt andra internationella
solidaritetsrörelser har under de senaste decennierna genom massmedias
genomslagskraft spritt sig till att omfatta allt större delar av folket. Den
svenska utrikes- och biståndspolitiken är i hög grad förankrad i detta
folkopinionens engagemang i världshändelserna. Riksdagen och regeringen
har vid skilda tillfällen talat om allmänna opinionens betydelse. Genom att
enskilda individer och organisationer aktivt debatterar och verkar för en
opinion om internationella företeelser kan denna opinion fä en effektiv och
snabb förankring både i vårt eget land och kanske också i omvärlden.

Motionärerna önskar nu att de kommunala organen skall ges möjlighet
delta i internationella solidaritetsaktioner. Frågan uppkommer då, i vilken
mån ett bifall till motionen skulle innebära att intrång görs på den av
statsmakterna fastlagda officiella utrikespolitikens område. Utskottet har
härvidlag gjort följande överväganden.

Man kan naturligtvis inte utesluta möjligheten att en kommun med
anledning av en inträffad händelse fattar beslut om en solidaritetsaktion som
inte överensstämmer med den officiella svenska utrikespolitiska linjen. Om
ett sådant beslut fattas vid en tidpunkt av internationell spänning, såsom i ett
neutralitetsläge då krigstillstånd råder i Europa, kan en besvärande situation
uppkomma för regeringen.

I handelspolitiskt avseende är läget delvis ett annat. I det allmänna tull- och
handelsavtalet GATT finns bestämmelser om icke-diskriminering vid
handel mellan olika länder. Ffittills har dessa bestämmelser icke gällt statliga
och kommunala organs upphandling. F. n. pågår ett arbete att även offentliga
upphandlingar skall omfattas av GATT:s icke-diskriminerande bestämmelser.
Enligt vad utskottet erfarit skulle en sådan utvidgning av GATT-avtalet
dock inte inverka på svenska kommunala myndigheters möjligheter att vidta
solidaritetsaktioner, då det nya avtalet knappast kommer att stipulera
strängare bestämmelser än dem som redan finns i det kommunala upphandlingsreglementet,
vilket antagits av det stora flertalet kommuner i Sverige.

UU 1977/78:1 y

3

Enligt vad utskottet inhämtat torde en lagstiftning som går längre än den
nuvarande svenska internationellt sett vara mycket sällsynt.

Utskottet finner att det föreligger en principiell skillnad mellan beslut om
solidaritetsaktioner som fattats av frivilliga organisationer och sådana som
fattats av konstitutionella organ vars beslut är bindande för medborgarna. Ett
bifall till motionen skulle kunna innebära att medborgarna i vissa frågor med
internationell räckvidd icke längre blott skulle bli bundna utav beslut av
riksdag och regering utan även av beslut av de kommunala och landstingskommunal
organen.

Den avvägning som gjorts mellan å ena sidan den kommunala självstyrelsen
och å andra sidan riksdagens och regeringens ansvar för den svenska
utrikespolitiken skulle kunna rubbas genom ett tillmötesgående av motionskraven.
En ny gränsdragning för den kommunala kompetensen skulle,
särskilt i tider av internationell oro, kunna åstadkomma besvärliga avvägningsproblem.

Utskottet finner, från de synpunkter som utrikesutskottet har att beakta,
inte tillräckliga skäl att tillstyrka motionärernas önskemål.

Stockholm den 11 april 1978

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Gunnel
Jonäng (c), Ingrid Sundberg (m), Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud
Sigurdsen (s). David Wirmark (fp). Rolf Örjes (c) och Jan Bergqvist (s).

Avvikande mening

av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson,
Sture Ericson, Gertrud Sigurdsen och Jan Bergqvist (samtliga s) som anser att
det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Man kan” och på s. 3
slutar med ”motionärernas önskemål” bort ha följande lydelse:

1 det allmänna tull- och handelsavtalet GATT finns bestämmelser om ickediskriminering
vid handel mellan olika länder. Hittills har dessa bestämmelser
inte gällt statliga och kommunala organs upphandling. F. n. pågår ett
arbete att även offentliga upphandlingar skall omfattas av GATT:s ickediskriminerande
bestämmelser. Enligt vad utskottet erfarit skulle en sådan
utvidgning av GATT-avtalet dock inte inverka på svenska kommunala
myndigheters möjligheter att vidta solidaritetsaktioner, då det nya avtalet
knappast kommer att stipulera strängare bestämmelser än dem som redan

UU 1977/78:1 y

4

finns i det kommunala upphandlingsreglementet, vilket antagits av det stora
flertalet kommuner i Sverige.

Utskottet anser att det föreligger en principiell skillnad mellan beslut om
solidaritetsaktioner som fattas av frivilliga organisationer och sådana som
fattas av konstitutionella organ vars beslut kan bli bindande för medborgarna.
Man kan inte utesluta möjligheten att en kommun med anledning av en
inträffad händelse skulle kunna fatta beslut om en solidaritetsaktion som inte
överensstämmer med den officiella svenska utrikespolitiska linjen. Om ett
sådant beslut fattas vid en tidpunkt av internationell spänning, såsom i ett
neutralitetsläge då krigstillstånd råder i Europa, skulle en besvärande
situation kunna uppkomma för regeringen.

Även om en utvidgning av den kommunala kompetensen på det sätt som
skisseras i motionen således inte är utan komplikationer kan man dock inte
bortse från det värde som kan ligga i att kommuner och landsting ges
möjlighet att delta i internationella solidaritetsyttringar. Det är av stor vikt att
arbetet för internationell solidaritet får förankring i en så bred folklig opinion
som möjligt. Från denna synpunkt är det önskvärt att solidaritetsyttringar på
det internationella fältet även kan ske via de kommunala organen. År 1975
fick kommuner och landsting rätten till sådana internationella solidaritetsaktioner
vilka har formen av katastrofhjälp. Det kan emellertid också anföras
skäl för att kommuner och landsting genom lagstiftning får rätt att vägra att
köpa varor från vissa leverantörer i syfte att stödja människor som på grund
av dessa leverantörers handlande försatts i en situation som i politiskt, socialt,
fackligt eller ekonomiskt hänseende är outhärdlig och förnedrande.

Utskottet finner, att den i motionen aktualiserade frågan är viktig och
förtjänar att närmare utredas.

GOT A B 57976 Stockholm 1978