yttr 1977/78 ubu5y y

Yttrande 1977/78:ubu5y

UbU 1977/78: 5 y

Utbildningsutskottets yttrande
1977/78: 5 y

över vissa delar av propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att
avge yttrande över propositionen 1977/78: 164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
jämte motioner.

Med anledning av propositionen i vad den gäller frågor om studieoch
yrkesorientering m. m. och vissa utbildningsfrågor samt motionen
1977/78: 1907 yrkandena 3 och 7, motionen 1977/78: 1925 yrkandena
2 och 3, motionen 1977/78: 1926 yrkandena 16—24 och motionen
1977/78: 1927 yrkandet 6 vill utbildningsutskottet anföra följande.

Enligt propositionen har under de senaste åren i genomsnitt 70—75 %
av eleverna i grundskolan fortsatt direkt till gymnasieskolan. Ca 8 %
har gått direkt till annan utbildning. Ungefär 15 % har inte studerat
vidare direkt efter grundskolan. Av dem som påbörjat utbildning i gymnasieskolan
avbryter ca 8 % utbildningen utan att senare fullfölja den.

Ca 5 % av eleverna i grundskolans årskurs 9 har fått en i viss mening
ofullständig utbildning (blivit skolbefriade, totalskolkat en längre
tid eller skolkat i vissa ämnen, fått särskild undervisning eller fått jämkad
studiegång).

De uppföljningsundersökningar som görs ett år efter avslutad grundskoleutbildning
visar vad eleverna gör ca ett år efter avslutad skolgång.
Den senaste undersökningen avser förhållandena för de elever som slutade
grundskolan år 1974, dvs. förhållandena våren 1975. Av undersökningen
framgår att 68 % av eleverna befann sig i utbildning, 26 %
hade arbete, 2 % var arbetslösa och 4 % ägnade sig åt övrig verksamhet.

Lokala planeringsråd (SSA-råd) har fr. o. m. läsåret 1976/77 inrättats
i alla kommuner. De har i uppgift att biträda skolstyrelserna i frågor
rörande utbildningens anknytning till arbetslivet och att följa yrkesutbildningen
i kommunen. Kommunerna har givits ett uppföljningsansvar
för alla ungdomar upp till 18 års ålder (jfr prop. 1975/76: 39 s. 282—
283, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Genom de lokala planeringsråden
och de regionala råd som försöksvis har inrättats på vissa håll
har samarbetsorgan skapats mellan skolstyrelse, arbetsförmedling och
arbetsmarknadens parter. Arbetsförmedlingarna har ett särskilt ansvar
för de ungdomar som i stället för utbildning önskar ett arbete.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Yttr. nr 5

UbU 1977/78: 5 y

2

Kommunerna får statsbidrag till sina kostnader för studie- och yrkesorientering
m. m. Bidraget beräknas med utgångspunkt i ett grundbelopp
och ett jämförelsetal. Grundbeloppet är för redovisningsåret 1977/78
95 672 kr. Till lokala planeringsråd utgår innevarande budgetår ett verksamhetsbidrag
som skall utgöra sex procent av kommunens totala antal
grundbelopp till studie- och yrkesorientering, dock lägst 0,2 och högst
två grundbelopp.

Riksdagen har för budgetåret 1978/79 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
anvisat ett förslagsanslag av 77 196 000 kr. (prop. 1977/
78: 100, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181).

I motionen 1977/78: 1926 (yrkandena 16—18) föreslås att statsbidraget
ökas med dels 1,6 milj. kr. för uppsökande studie- och yrkesorientering
(16 grundbelopp), dels 3,4 milj. kr. (34 grundbelopp) för lokala
planeringsråd, dels 3 milj. kr. (30 grundbelopp) för regionala planeringsråd
i hela landet. Enligt motionen 1977/78: 1925 (yrkandet 3) bör
resurserna till studie- och yrkesorienteringen förstärkas. I denna anges
dock ingen tidpunkt för när detta skall ske.

Genom riksdagens beslut tidigare i vår har anslaget Bidrag till studieoch
yrkesorientering för budgetåret 1978/79 räknats upp med 15,5 milj.
kr. jämfört med innevarande budgetår. I detta belopp ingår dels ytterligare
medel till uppföljande studie- och yrkesorientering, dels medel
för höjning av verksamhetsbidraget till lokala planeringsråd från 6 %
till 10 % av kommunens totala antal grundbelopp för studie- och yrkesorientering,
dock lägst 0,3 och högst 2 grundbelopp.

Försöksverksamhet med regionala planeringsråd i Stockholms-, Göteborgs-
och Malmöregionerna pågår sedan hösten 1977. Avsikten är att
denna försöksverksamhet skall ge ökade erfarenheter av regional samordning
att bygga vidare på vid den fortsatta utbyggnaden (jfr UbU
1977/78: 16 s. 13).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan behövas ökade
resurser till den uppföljande studie- och yrkesorienteringen samt till
planeringsråd. Frågan om ytterligare resurser härtill är emellertid av
sådan karaktär att den bör prövas i det årliga budgetarbetet. Med hänvisning
till den uppräkning med 15,5 milj. kr. av anslaget Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. som skett för budgetåret 1978/79
enligt riksdagens nyssnämnda beslut och till pågående försöksverksamhet
med regionala planeringsråd samt till att det står kommunerna fritt
att vid behov skapa de samrådsorgan som man anser nödvändiga på
regional nivå föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1925 yrkandet 3
och motionen 1977/78: 1926 yrkandena 16, 17 och 18 avstyrks.

Vad gäller den i motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 19) berörda frågan
om att införa ett centralt inom skolöverstyrelsen (SÖ) placerat planeringsråd
vill utskottet ifrågasätta behovet av ett sådant. Det är inte
självklart att en hierarkisk organisation alltid är meningsfull. Under

UbU 1977/78: 5 y

3

alla omständigheter bör denna fråga inte aktualiseras förrän slutgiltig
ställning tagits till hur en regional organisation skall byggas upp. Med
det anförda föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 19
avstyrks.

Till bidrag till driften av gymnasieskolor har riksdagen för budgetåret
1978/79 anvisat ett förslagsanslag av 2 269 500 000 kr. (prop. 1977/
78: 100, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224). Medel har därvid beräknats
för 105 380 helårsplatser i intagningsklasser inom gymnasieskolans
grundskoleanknutna del. När det gäller specialkurser som är kortare än ett
år eller vilka förutsätter tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder har
medel beräknats för 26 330 årselevplatser. Vidare har riksdagen beslutat
att i den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en
ökning av antalet elevplatser i gymnasieskolan skall regeringen ha rätt
att besluta därom.

Sysselsättningsutredningen har den 11 oktober 1977 till regeringen
överlämnat en skrivelse med förslag till vissa åtgärder för att bl. a. underlätta
ungdomars övergång från skola till arbete. Utredningen föreslår
bl. a. att försöksverksamhet med teoriundervisning varvad med
praktiskt arbete startas på ett antal orter. Utredningsförslaget innebär
i korthet att ett individuellt utbildningsprogram skall läggas upp för
varje i försöksverksamheten deltagande elev. ”Skolmässig utbildning”
skall därvid varvas med ”utbildning i arbetslivet”. Längden av dessa
perioder och hur de skall läggas in i programmet skall avgöras från fall
till fall. Utredningens förslag, som enligt vad utredningen själv framhåller
närmast är en skiss, behöver enligt föredragande statsrådet ytterligare
bearbetas. Enligt propositionen bör en begränsad försöksverksamhet
i syfte att systematisera och effektivisera en värvning av kortkurser
och beredskapsarbete komma till stånd i ett begränsat antal kommuner
med varierande arbetsmarknads- och utbildningsmöjligheter.
Försöksverksamheten skall under budgetåret 1978/79 omfatta högst tio
kommuner och totalt 200 elever. Studieprogrammet bör omfatta en total
tidsperiod av lägst ett år och högst två år och så långt som det är
möjligt leda fram till en yrkesutbildning.

Enligt motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 20) bör SÖ få i uppdrag att
fr. o. m. hösten 1978 planera korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser
i gymnasieskolan inkl. den av sysselsättningsutredningen föreslagna
försöksverksamheten, varvid ifrågavarande kursverksamhet i första
hand skall motsvara 2 000 årselevplatser.

Regeringen har — mot bakgrund av att närmare erfarenheter saknas
av en sådan försöksverksamhet som sysselsättningsutredningen föreslagit
— funnit att denna verksamhet bör förläggas till ett begränsat antal
kommuner med stort intresse för sådan utbildning. Därigenom bör de
bästa förutsättningar föreligga att starta en försöksverksamhet som efter
särskild utvärdering kan ge erfarenheter för framtiden. Härtill kommer
lf Riksdagen 1977/78. 14 sami. Yttr. nr 5

UbU 1977/78: 5 y

4

att föredragande statsrådet räknar med att SÖ i god tid före läsårets
början hösten 1978 skall inkomma till regeringen med förslag beträffande
den fortsatta planeringen av korta yrkesinriktade kurser m. m.
för läsåret 1978/79. Det bör erinras om att regeringen av bl. a. arbetsmarknadsskäl
har medgett att det antagningstal som fastställts för gymnasieskolan
för innevarande budgetår får överskridas med totalt 3 700
årselevplatser att utnyttjas för bl. a. korta yrkesinriktade kurser. Enligt
vad utskottet erfarit har utbildningsanordnare m. fl. därvid haft att
uppmärksamma möjligheterna att kombinera dessa kurser med beredskapsarbete
eller praktik för arbetslös ungdom. En breddad försöksverksamhet
med den inriktning och av den omfattning som motionärerna
önskar är alltså fullt möjlig att bedriva under nästa budgetår i
många kommuner. Däremot är det inte realistiskt att räkna med att
den planmässiga utvärderingen av försöksverksamheten kommer att
kunna avse fler årselevplatser än nyssnämnda 200.

Med erinran om riksdagens tidigare beslut i ärendet (prop. 1977/78:
100, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224) anser utskottet att motionen
1977/78: 1926 yrkandet 20 om uppdrag till SÖ beträffande viss planering
bör avslås av riksdagen.

I motionen 1977/78:1926 (yrkandet 21) föreslås att riksdagen uttalar
att korta yrkesinriktade kurser skall anordnas även sommartid om elevunderlag
för detta föreligger.

Utskottet har uppfattningen att ifrågavarande kursverksamhet bör
bedrivas på ett flexibelt sätt genom kontinuerlig intagning och genom
anordnande av kurser även sommartid. Härigenom kan befintliga lokalresurser
utnyttjas på ett effektivt sätt. Utskottet förutsätter att även
kursanordnarna delar denna uppfattning och föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926 yrkandet 21.

I vad gäller utformningen av det mera detaljerade utbildningsprogrammet
för varje elev utgår enligt vad utskottet erfarit regeringen från
att företagens resp. förvaltningarnas ställningstaganden i dessa frågor
kommer att ske efter förhandling i vanlig ordning med de lokala fackliga
organisationerna. Med företag skall således i dessa sammanhang
förstås inte enbart ägarna utan också de fackliga organisationerna. Med
detta förtydligande anser utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet
22 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Vissa kommuner, bl. a. Göteborgs kommun och Huddinge kommun,
bedriver särskilda kurser för socialt handikappade ungdomar. Enligt
motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 23) har ett stort antal av de ungdomar
som genomgått dessa kurser kommit in på annan utbildning
eller fått arbete. Enligt motionärerna kommer Göteborgs kommun
fr. o. m. budgetåret 1978/79 inte att kunna få statliga bidrag till denna
kursverksamhet i samma utsträckning som förut. SÖ bör därför, säger
motionärerna, för nästa budgetår få 4 milj. kr. för att initiera kurser

UbU 1977/78: 5 y

5

av liknande slag på andra platser i landet och för att möjliggöra fortsatt
verksamhet i Göteborg.

Enligt vad utskottet erfarit har under innevarande budgetår bl. a.
medel från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet använts för den
i motionen 1977/78: 1926 nämnda försöksverksamheten i Göteborg. I
Huddinge bedrivs den i motionen berörda introduktionskursen med
statsbidrag som för gymnasieskolkurs.

I skrivelse den 15 februari 1978 till regeringen har SÖ anfört att en
reservation om ca 3,5 milj. kr. kan beräknas uppkomma under anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet med utgången av juni 1978. SÖ hemställer
att under anslaget uppkommande reservation får disponeras av
SÖ för särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolor under budgetåret
1978/79. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1977/78: 21 med anledning
av propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag till grundskolan
m. m. jämte motioner (s. 30; rskr 1977/78: 260) har utskottet beträffande
ifrågavarande reservation uttalat bl. a. att utskottet för egen del
inget har att erinra mot att SÖ får disponera reservationen och att denna
alltså inte tillförs budgetutjämningsfonden. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 23 om medel
för särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolor under budgetåret
1978/79 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 24) hemställs att föreskrifter
skall meddelas rörande korta yrkesinriktade kursers meritvärde.

Allmänt gäller i dag för alla sökande att mer än sex månaders praktik
får räknas som merit vid ansökan till gymnasieskola och att yrkesutbildningskurs
får inräknas i denna praktiktid. Beträffande den fria
kvotens utnyttjande vid intagningen till gymnasieskolan är det enligt SÖ:s
anvisningar till intagningsnämnderna angeläget att nämnderna i sitt arbete
tar till vara de möjligheter och den frihet som den fria kvoten innebär,
nämligen att låta intagningen av en del sökande präglas av en individuell
helhetsbedömning med de speciella hänsynstaganden som är motiverade
i det enskilda fallet. Utskottet vill stryka under vikten av att
sådana särskilda hänsyn tas.

1973 års betygsutredning (BU) har beträffande meritvärdet av förutbildning
vid ansökan till gymnasieskolan föreslagit att den sökande får
poäng för avslutad utbildning utöver grundskolan. Utbildningen skall för
att få tillgodoräknas omfatta minst en månad. Remisstiden för utredningsförslaget
utgick den 2 maj 1978, och förslaget bereds f. n. i regeringens
kansli.

Utskottet utgår från att regeringen i sitt beredningsarbete beaktar att
de korta yrkesinriktade kurserna bör få meritvärde på sätt BU föreslagit.
Detta är så mycket mer angeläget som sysselsättningssituationen för
ungdomar i dag är besvärlig. Många av dessa ungdomar väljer nämligen
sådana korta kurser.

UbU 1977/78: 5 y

6

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandet 24 i motionen
1977/78: 1926 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då frågor om växling mellan studier och yrkesarbete eller praktik
kan förväntas bli behandlade av gymnasieutredningen (U 1976: 10)
anser utskottet att motionen 1977/78: 1925 yrkandet 2 inte bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hänvisar till samma utredning och till propositionen 1977/
78: 164 när det gäller motionen 1977/78: 1907 yrkandet 3 om visst
utredningsarbete beträffande ungdomsskolan samt om ökat antal utbildningsplatser.
Motionen bör i denna del avslås av riksdagen.

Med erinran om att antalet intagningsplatser på de direkt yrkesinriktade
studievägarna i gymnasieskolan ökat genom riksdagens beslut
(prop. 1977/78: 100, UbU 1977/78:20, rskr 1977/78:224) med ca
3 000 för nästa budgetår föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1927
yrkandet 6 om ökat antal platser på de yrkesinriktade linjerna avstyrks.

Utskottet avstyrker slutligen bifall till motionen 1977/78: 1907 yrkandet
7 om utökad hemspråksundervisning med hänvisning till riksdagens
beslut med anledning av dels propositionen 1976/77: 22 om
statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m. m. (UbU
1976/77: 10, rskr 1976/77: lil), dels motionerna 1977/78: 1087 och
1977/78: 1195 om hemspråksträning (prop. 1977/78: 100, SoU 1977/
78: 25, s. 18—19, rskr 1977/78: 188).

Stockholm den 9 maj 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),
Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Lena Hjelm-Wallén (s), PerOlof
Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Helge Hagberg (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson (c), Gunnar Richardson (fp) och Margit
Sandéhn (s).

Avvikande meningar

1. beträffande anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Genom
riksdagens” och slutar ”yrkandena 16, 17 och 18 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

I propositionen understryks värdet av de insatser, som kan göras
genom uppföljande studie- och yrkesorientering och genom lokala

UbU 1977/78: 5 y

7

planeringsråd. Ytterligare uppgifter läggs genom propositionen på studie-
och yrkesorienteringen och planeringsråden. Regeringen förordar
emellertid ingen utökning av resurserna för dessa ändamål utan hänvisar
till det årliga budgetarbetet när det gäller de förslag av ekonomisk
karaktär som framlagts av sysselsättningsutredningen. Utskottet anser att
ytterligare resurser nu bör ges till de lokala planeringsråden samt till
studie- och yrkesorienteringen i form av ett samlat belopp som ställs till
SÖ:s förfogande. SÖ bör få ca 50 grundbelopp eller ca 5 milj. kr. att fördela
till olika kommuner. Fördelningen på kommuner skall ske med
hänsyn bl. a. till ungdomsarbetslöshet, andel ungdomar som inte tagits in
i gymnasieskolan, antal invandrarelever samt försöksverksamhet med
varvad utbildning och praktik och korta yrkesinriktade kurser. Utskottet
tillstyrker alltså yrkandet 16 i motionen 1977/78: 1926.

De lokala planeringsråden, som omfattar en kommun, kan enligt utskottets
mening inte klara t. ex. praktikplatsanskaffningen inom resp. kommun.
För detta krävs en regional samordning. Enligt utskottets mening
är det nödvändigt att de beslutade regionala planeringsråden införs läsåret
1978/79. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1977/78:
1926 yrkandet 17 hemställa hos regeringen att regionala planeringsråd
inrättas i hela landet budgetåret 1978/79. För detta krävs ca 30 grundbelopp
motsvarande ca 3 milj. kr.

Anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. bör för nämnda
ändamål med anledning av motionen 1977/78: 1925 yrkandet 3 och
med bifall till motionen 1977/78: 1926 yrkandet 18 räknas upp med
(5+3 =) 8 milj. kr., vilket innebär att anslaget — med ändring av tidigare
beslut — bör föras upp med 85 196 000 kr. för budgetåret 1978/79.

2. beträffande centralt planeringsråd av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg
och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 2 börjar ”Vad gäller” och på s. 3 slutar ”yrkandet 19
avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i överensstämmelse med yrkandet i motionen 1977/78:
1926 (yrkandet 19) att det finns behov av att införa ett centralt planeringsråd
inom skolöverstyrelsen (SÖ). I en gemensam skrivelse till regeringen
har LO och TCO krävt ett sådant planeringsråd, bl. a. för att följa
och stödja de lokala och regionala rådens verksamhet. Utskottet föreslår
att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 19 tillstyrks.

3. beträffande korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i gymnasieskolan
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena HjelmWallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga
s) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
”Regeringen har” och på s. 4 slutar ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

UbU 1977/78: 5 y

8

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1977/78: 1926 att SÖ bör få
i uppdrag att planera för i första hand 2 000 årselevplatser för korta,
yrkesinriktade och påbyggbara kurser inom gymnasieskolan. I det föreslagna
antalet årselevplatser ingår de 200 som föreslås i propositionen.
Härigenom skapas en permanent kursverksamhet under hela läsåret
1978/79 för sådana elever som lämnar grundskolan utan att gå vidare till
gymnasieskolans längre utbildningar. Genom att kurserna bli permanenta
får länsskolnämnder och länsarbetsnämnder samt lokala skolstyrelser
möjligheter att långsiktigt planera en sådan kursverksamhet. En
strävan bör vara att bygga samman korta kurser till en mer sammanhållen
yrkesutbildning. Utskottet ser sålunda kurserna inte enbart som ett
arbetsmarknadspolitisk! instrument utan som en metod att skapa ett
mer varierat utbildningsutbud och därmed förebygga kommande sysselsättningssvårigheter
för en del ungdomar.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motionen 1977/78: 1926
yrkandet 20 beträffande korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i
gymnasieskolan.

4. beträffande en anslagspost om 4 milj. kr. till SÖ:s disposition under
anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar ”Enligt vad” och slutar ”riksdagens
åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tagit del av erfarenheter som gjorts i kommuner där försöksverksamhet
med kurser för socialt handikappade ungdomar påbörjats.
Erfarenheterna visar att en fortsatt verksamhet är angelägen. Enligt
utskottets mening bör olika projekt för att tillgodose ungdomars behov
stöttas. SÖ bör därför enligt utskottets uppfattning få särskilda medel
för att initiera kurser för socialt handikappade barn i kommuner som
önskar starta sådan kursverksamhet. Medlen skall avse en ökad personaltäthet
jämfört med vad som gäller för reguljära kurser. En förutsättning
bör vara att kommunerna i viss utsträckning själva bidrar med medel för
bl. a. lokaler, utrustning och kurativa insatser. Utskottet föreslår att 4
milj. kr. ställs till SÖ:s förfogande för sådan verksamhet. Anslaget Bidrag
till driften av gymnasieskolor bör med bifall till motionen 1977/78: 1926
yrkandet 23 räknas upp med 4 milj. kr., vilket innebär att anslaget —
med ändring av tidigare beslut — bör föras upp med 2 273 500 000 kr.

5. beträffande meritvärdet av genomgången yrkesinriktad kortkurs av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser att den del av utskottet yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet utgår”
och på s. 6 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

UbU 1977/78: 5 y

9

Utskottet anser att det är angeläget att de ungdomar som genomgår en
kort yrkesinriktad kurs i gymnasieskolan också får räkna detta som en
merit vid ansökan till andra studier. Riksdagen bör sålunda besluta att
med bifall till motionen 1977/78: 1926 yrkandet 24 hos regeringen hemställa
om att regeringen meddelar föreskrifter så att sådan merit tillgodoräknas
vid ansökan till gymnasieskolan.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7100S4

- ■ , .<