yttr 1977/78 ubu2y y

Yttrande 1977/78:ubu2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

UbU 1977/78:2 y

Utbildningsutskottets yttrande
1977/78:2y

över motioner om riksbankens jubileumsfond

Till finansutskottet

I den under allmänna motionstiden av Olof Palme m. fl. (s) väckta
motionen 1977/78:886 hemställs med hänvisning till vad som anförts i
motionen 1977/78:885 att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i
riksbanken skall rekommendera fullmäktige att förstärka riksbankens
jubileumsfonds kapitalbehållning genom att i sitt förslag till disposition av
1977 års vinst avsätta 200 milj. kr. till fonden.

Med anledning av fullmäktiges i riksbanken sedermera avlämnade förslag
(1977/78:13) om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1977 har Linnea
Hörlén m. fl. (fp, c, m) i motionen 1977/78:1753 hemställt att riksdagen i
samband med ställningstagande till dispositionen av riksbankens vinstmedel
skall besluta att realvärdet av fondens utdelning också under den pågående
utvärderingen skall bibehållas på minst nuvarande nivå och att åtgärder skall
vidtas för att säkerställa detta.

1 sitt nyssnämnda förslag anmäler fullmäktige att styrelsen för riksbankens
jubileumsfond i olika sammanhang framfört önskemål om att fondens
utdelningskapacitet skall bibehållas på oförändrad reell nivå och om att
fullmäktige därför måtte föreslå riksdagen ytterligare kapitaltillskott till
fonden. För att fä underlag till en bedömning av dessa önskemål kommer
fullmäktige att låta utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande
verksamhet. Fullmäktige avser att härefter återkomma till frågan i samband
med förslag till disposition av vinsten för år 1978.

Sedan finansutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande
över motionerna 1977/78:886 och 1977/78:1753 vill utbildningsutskottet
anföra följande.

Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen år 1962,
då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för ändamålet
(bankoutskottet 1962:13, rskr 1962:161). Anslag ur fonden beviljades första
gången i oktober 1965.

I sitt förslag om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1973 (förs.
1974:8) tog fullmäktige i riksbanken upp frågan om ytterligare avsättning till
jubileumsfonden och anförde bl. a.: ”Till följd av att fondens intäkter ej ökat i
takt med den allmänna kostnadsutvecklingen kan nämligen fondens reella
resurser sägas efter hand ha minskat”. Med hänsyn till den inträffade
utvecklingen fann fullmäktige det önskvärt att fonden tillfördes ytterligare
tillgångar och föreslog att obligationer till ett bokfört värde om 100 milj. kr.
skulle överföras till fonden. Detta blev riksdagens beslut (FiU 1974:15, rskr
1974:163).

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Yltr. nr 2

UbU 1977/78:2 y

2

Av jubileumsfondens verksamhetsberättelse framgår att under fondens
första verksamhetsår, 1965, 16,5 milj. kr. fanns tillgängliga för fondens
ändamål och ca 19,5 milj. kr. ettvart av åren 1968-1975. Kapitaltillskottet år
1974 fick till resultat att år 1976 avrundat 27,7 milj. kr. kunde disponeras.
Trots denna ökning har fullmäktiges nyss citerade uttalande från år 1974 full
aktualitet.

Jubileumsfondens tillkomst är ett uttryck för den tro på forskningens
betydelse både för den materiella välfärdsutvecklingen och för utvecklingen
av en rikare kulturell och social miljö som riksdagen vid olika tillfällen givit
uttryck åt. Utskottet ser jubileumsfonden som ett angeläget komplement till
forskningsråden och till de särskilda organ som tillskapats för att tillgodose
behov av sektoriell forskning och utveckling. 1 växande utsträckning
samarbetar forskarna tvärvetenskapligt och över institutionsgränser. Bl. a.
för denna forskning är jubileumsfonden en viktig resurs. Det är således
angeläget att fonden finns kvar och även i fortsättningen kan främja
forskning och därmed samhällets utveckling.

Fullmäktige i riksbanken avser låta utvärdera erfarenheterna av fondens
hittillsvarande verksamhet. Våren 1979 väntas regeringen lägga fram förslag
bl. a. på grundval av forskningsrådsutredningens (U 1972:02) betänkande
(SOU 1977:52) Forskningspolitik. Med hänsyn till de forskningspolitiska
överväganden riksdagen då måste göra är det angeläget att utvärderingsarbetet
bedrivs skyndsamt.

Utbildningsutskottet är ense med motionärerna om att det inte är
tillfredsställande att jubileumsfondens reella forskningsinsatser i betydande
mån reducerats genom kostnadsutvecklingen under de senaste åren.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning att fonden nu bör fä ökade
resurser och kan alltså inte dela fullmäktiges uppfattning att resursfrågans
lösning måste vara beroende av utvärderingens resultat. Enligt utskottets
mening bör detta tillskott avvägas så att den verksamhetskapacitet för
fonden, som uppnåddes genom 1974 års beslut om kapitaltillskott och som
med utgångspunkt i då gällande kostnadsläge ansågs lämplig, återställs.
Utbildningsutskottet anser sig inte böra redovisa några synpunkter på vilken
väg som lämpligast bör väljas för att återge fonden denna forskningspotential.

Stockholm den 16 mars 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh
(m), Sven Johansson (c), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s). Gösta
Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Christina
Rogestam (c). Helge Hagberg (s), Lennart Bengtsson (c), Åke Gillström (s),
Lennart Bladh (s), Margit Sandéhn (s) och Gunnar Biörck i Värmdö (m).

GOT AB 57788 Stockholm 1978

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.