yttr 1977/78 sou3y y

Yttrande 1977/78:sou3y

SoU 1977/78:3 y

Socialutskottets yttrande
1977/78:3 y

över propositionen 1977/78:178 med förslag till lagstiftning om
marknadsföringen av alkoholdrycker och tobaksvaror jämte
motioner

Tilt näringsutskottet

Näringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1977/78:178 med förslag till lagstiftning om marknadsföringen
av alkoholdrycker och tobaksvaror jämte motioner. Med anledning av
propositionen har väckts fem motioner, nämligen 1977/78:1952, 1953, 1957,
1961 och 1962.

Utskottet

De huvudförslag som läggs fram i propositionen utgörs av förslag till lag
med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lag med
vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror.

Lagförslagen avser näringsidkares marknadsföring som vänder sig till
konsumenter.

Förslagen innehåller grundläggande regler om att särskild måttfullhet skall
iakttas vid marknadsföringen av alkoholdrycker - spritdrycker, vin, starköl
och öl (utom lättöl)-och tobaksvaror. Därvid gäller särskilt att reklam- eller
annan marknadsföringsåtgärd ej för företagas som är påträngande eller
uppsökande eller som uppmanar till bruk av den produkt som marknadsföringen
avser. Därutöver föreslås särskilda regler för kommersiell annonsering i
periodisk eller i annan skrift, på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig
och som med avseende på ordningen för dess utgivning är jämförbar med
periodisk skrift. Enligt förslaget skall sådan annonsering över huvud taget
inte vara tillåten vid marknadsföring av sprit, vin eller starköl. Ett motsvarande
förbud föreslås inte beträffande tobaksvaror. I stället skall kommersiella
annonser för dessa varor återge sådan varningstext och innehållsdeklaration
som enligt gällande lagstiftning skall finnas på varans förpackning.
Varningstext och innehållsdeklaration skall framträda tydligt och återges i
ändamålsenlig form.

Tillämpningen av lagstiftningen knyts till marknadsföringslagen. Detta
innebära» tillämpningen huvudsakligen skall ankomma på konsumentombudsmannen
(KO) och marknadsdomstolen.

Socialutskottet har i åtskilliga sammanhang behandlat frågan om åtgärder
för att begränsa tobakskonsumtionen. Utskottets ställningstaganden, som
godkänts av riksdagen, har därvid skett mot bakgrunden av de allvarliga

1 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Ynr. nr 3

SoU 1977/78:3 y

2

hälsorisker som är förbundna med bruket av tobak. Utskottet har uttalat sig
för ett program som innefattar åtgärder för en systematisk satsning för att få
till stånd en minskning av tobakskonsumtionen (SoU 1974:5 s. 21-24).
Insatser på området har gjorts av statsmakterna framförallt under 1970-talet.
Bl. a. antogs år 1975 lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration
på tobaksvaror. Förra året tillsatte regeringen en kommitté - tobakskommittén
- som skall ge förslag till ett fortsatt åtgärdsprogram med syfte att
minska tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar. Kommittén
har nyligen lagt fram delbetänkandet (Ds S 1978:7) Rökfria miljöer, i
vilket föreslås begränsningar av tobaksrökningen i offentliga lokaler. Betänkandet
remissbehandlas f. n.

Som en följd av de regler som gällt för ärendefördelningen mellan utskotten
har socialutskottet haft anledning att överväga frågan om åtgärder på
alkoholområdet huvudsakligen vid anslagsprövning beträffande förebyggande
insatser på hälsoområdet. Utskottet behandlade emellertid den nu
aktuella alkohol reklamfrågan i samband med att utskottet förra våren yttrade
sig till skatteutskottet över den alkoholpolitiska propositionen jämte
motioner (SoU 1976/77:4 y). Utskottet förutsatte att regeringen inom en nära
framtid skulle lägga fram förslag till förbud mot alkoholreklam. Skatteutskottet
anslöt sig till denna uppfattning, och på förslag av nämnda utskott
begärde riksdagen att regeringen till riksmötet 1977/78 skulle lägga fram
förslag till sådant förbud (SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231). I detta
sammanhang bör framhållas att det i den alkoholpolitiska propositionen
underströks att alkoholfrågan måste sättas in i sitt sociala och samhällspolitiska
sammanhang och att samordnade åtgärder därför måste vidtas på en
mängd områden i syfte att nedbringa alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna.
Riksdagens beslut stod i överensstämmelse med detta synsätt.

De förslag som läggs fram i propositionen måste ses mot den bakgrund som
socialutskottet sålunda översiktligt tecknat. Lika litet som regeringen räknar
utskottet med att ett genomförande av förslagen skall fä någon avgörande
betydelse då det gäller strävanden att begränsa tobaks- och alkoholkonsumtionen.
Som framhålls i propositionen måste emellertid åtgärder mot
reklamen för alkohol och tobak ses som en del av de åtgärdsprogram
statsmakterna har initierat mot nämnda konsumtion.

Utifrån de synpunkter socialutskottet har att beakta är det av vikt att en
lagstiftning mot marknadsföringen av alkoholdrycker och tobak kommer till
stånd snarast möjligt.

Med hänsyn till det anförda och till vad i övrigt anförs i propositionen anser
socialutskottet att en lagstiftning bör genomföras på grundval av förslagen i
propositionen. Utskottet avstyrker därför dels motionen 1977/78:1961 av
Karin Ahrland (fp) och Torkel Lindahl (fp) i vilken yrkas avslag på
propositionen, dels motionen 1977/78:1962 av Joakim Ollén (m) i vilken
yrkas avslag på förslaget till lag med vissa bestämmelser om marknadsföring
av alkoholdrycker och begärs förslag till lagstiftning på området i huvudsaklig

SoU 1977/78:3 y

3

överensstämmelse med vad tobaks- och alkoholreklamutredningen föreslagit.

Som framgår av den föregående framställningen skall enligt förslaget i
propositionen förbudet mot kommersiell annonsering för alkoholdrycker
avse spritdrycker, vin och starköl men däremot inte öl. Det är angeläget
framhålla att med kommersiell annonsering inte avses s. k. åsiktsannonsering
i fråga om alkohol eller de moment i den propaganda för övergång från
starkare till svagare alkoholdrycker som är inriktade på att påverka allmänhetens
alkoholvanor (se prop. s. 39 och 50-52).

Som skäl för att inte låta annonsförbudet omfatta även öl anförs i
propositionen bl. a. att öl är en förhållandevis alkoholsvag dryck och att ett
annonsförbud skulle i viss mån kunna inverka negativt på samhällets
strävanden att främja övergången till svagare drycker. Utskottet anser att
dessa skäl inte kan lämnas obeaktade. Med hänsyn härtill och då enligt den
grundläggande regeln i det aktuella lagförslaget även vid ölannonsering
särskild måttfullhet skall iakttas anser utskottet att riksdagen bör biträda
propositionens förslag i här aktuellt avseende. Riksdagen bör dock vara
beredd att utan dröjsmål ompröva sitt ställningstagande om det skulle visa sig
att sistnämnda regel inte kommer att vara tillräcklig för att åstadkomma
önskvärd begränsning av marknadsföringen av öl. Utskottets ställningstagande
innebär att utskottet avstyrker motionerna 1977/78:1952 av Eric
Enlund (fp) och 1977/78:1957 av förste vice talmannen Torsten Bengtson
m. fl. (c, m, fp) i motsvarande delar.

I sistnämnda motion, 1977/78:1957, tas också upp spörsmålet om vilken
utformning sanktionssystemet bör ha vid överträdelser av annonsförbudet.
Motionärerna förordar att sådana överträdelser skall straffbeläggas och därvid
falla under allmänt åtal. De menar att den i propositionen valda metoden att
anknyta till marknadsföringslagens regelsystem kommer att bli ineffektiv
(beträffande förslaget i prop. se s. 44,45 och 53 i denna). 1 anslutning härtill
vill utskottet erinra om att lagrådet ansett sig inte böra gå in på en bedömning
av bärkraften i de rättspolitiska skäl som har motiverat den i propositionen
valda lagtekniska lösningen (prop. s. 87).

Med hänsyn till avgränsningen av socialutskottets beredningsområde
anser sig utskottet inte böra närmare gå in på motionsyrkandet. Utskottet vill
dock i överensstämmelse med vad som tidigare uttalats framhålla att det är
angeläget att lagstiftning som begränsar marknadsföringen av bl. a. alkoholdrycker
så snart som möjligt kommer till stånd. Ett uppskov med genomförandet
av lagstiftningen bör därför inte komma i fråga även om behov
skulle bedömas föreligga av en närmare utredning av den i motionen
förordade lösningen beträffande sanktionssystemet. Om en utredning av
angivet slag skulle bli aktuell, synes den i propositionen föreslagna lösningen
böra väljas i avvaktan på utredningsresultatet.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag med vissa bestämmelser om
marknadsföring av tobaksvaror har- förutom i motionen 1977/78:1961, som

SoU 1977/78:3 y

4

behandlats tidigare-mött erinringar i motionen 1977/78:1952 och i motionen
1977/78:1953 av Tyra Johansson m. fl. (s). I båda motionerna förordas, i
likhet med vad som föreslås i propositionen beträffande alkoholdryck, att
förbud mot kommersiell annonsering vid marknadsföring av tobaksvaror
skall införas. I motionen 1977/78:1953 föreslås därjämte en skärpning av den
grundläggande måttfullhetsregeln så till vida att motionärerna vill ha förbud
mot reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd som över huvud taget är
ägnad att nå fram till andra än konsumenter av tobaksvaror.

Socialutskottet har haft anledning att i olika sammanhang informera sig
om och diskutera de problem som är förknippade med frågan om ett
annonsförbud för tobaksvaror. De synpunkter som kan läggas på frågan har
fått en utförlig belysning i propositionen och motionerna (se prop. främst
s. 32-37).

Vid sina överväganden har utskottet kommit fram till att de skäl som talar
mot ett annonsförbud avseende tobaksvaror är av den art att ett sådant förbud
inte nu bör införas. Utskottet har vid sitt ställningstagande tagit hänsyn till
vad i propositionen anförs om att ett långtgående reklamförbud skulle kunna
försvåra produktutvecklingen av mindre hälsofarliga tobaksvaror och att
detta i sin tur skulle minska möjligheterna att påverka konsumenterna att gå
över till mindre hälsofarliga produkter. Utskottet har inte heller ansett sig
kunna bortse från de huvudskäl i övrigt som anförs i propositionen mot ett
annonsförbud men vilkas bärkraft det inte i första hand torde ankomma på
socialutskottet att bedöma. Utskottet åsyftar härvidlag vad som anförs om
riskerna för att vid ett annonsförbud de svenska tobaksprodukterna skulle
komma i ett sämre läge i förhållande till de utländska.

Utskottet avstyrker således yrkandena om ett förbud mot kommersiell
annonsering beträffande tobaksvaror och tillstyrker propositionen i motsvarande
del. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet inte heller kan
biträda motionen 1977/78:1953 i den mån den innehåller ett mera långtgående
yrkande.

I övrigt föranleder propositionen eller motionerna inte något socialutskottets
yttrande.

Stockholm den 31 maj 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Erik Larsson (c). Evert Svensson (s), John
Johnsson (s). Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Karl Leuchovius (m),
Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Ulla Tillander
(c), Gunnar Biörck i Värmdö (m). Per Gahrton (fp). Stig Olsson (s) och Margot
Håkansson (fp).

SoU 1977/78:3 y

5

Avvikande meningar

1. beträffande frågan om förbud mot kommersiell annonsering skall omfatta
även marknadsföring av öl av Margot Håkansson (fp) som anser att det
avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Sorn skäl” och slutar med
”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Som redovisats i ett tidigare avsnitt begärde riksdagen förra året att
regeringen till innevarande riksmöte skulle lägga fram förslag till förbud mot
alkoholreklam. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att från förbudet
mot kommersiell annonsering undanta öl. Det råder en hård konkurrens
mellan olika ölmärken, och ett annonsförbud för öl är därför starkt påkallat.
Genom den omfattande reklam för mellanölet som bryggerierna utövade,
blev mellanölet en ungdomsdryck, och det finns ty värr inte anledning anta att
bryggerierna mera väsentligt kommer att begränsa ölreklamen om inte
förslaget i propositionen till förbud mot kommersiell annonsering vid
marknadsföring utvidgas till att avse även öl. Utskottet tillstyrker således de
aktuella motionsyrkandena.

2. beträffande frågan om förbud mot kommersiell annonsering vid marknadsföringav
tobaksvaror av Evert Svensson (s), PerGahrton (fp)och Margot
Håkansson (fp) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som
börjar med ”Vid sina” och slutar med "långtgående yrkande” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att Nordiska rådet rekommenderat
införandet av förbud mot tobaksreklam. De sakliga skälen för ett sådant
förbud är tunga. Som framhålls i en av motionerna finns det forskning som
tyder på att tobaksreklam bidrar till att öka totalkonsumtionen av tobak bl. a.
genom att skapa en bild av rökning och rökare som attraherar ungdomar. Det
kan visserligen vara riktigt att tobaksreklamen kan användas på ett sätt som
underlättar utvecklingen mot svagare, mindre hälsoskadliga cigarretter. En
sådan utveckling befrämjas emellertid enligt utskottets mening lika väl
genom innehållsdeklarationen på cigarrettpaketen som genom bl. a. den
samhällsinformation som ges rörande tobakens skadeverkningar.

I debatten har ofta framhållits att de svenska produkterna skulle komma i
ett sämre läge i förhållande till de utländska och att därigenom sysselsättningssvårigheter
skulle uppstå inom Tobaksbolaget. I propositionen tillmäts
dessa påståenden stor vikt (prop. s. 35 och 36). Bl. a. risken för smygreklam
från utländska företag påpekas. Enligt utskottets mening är farhågorna i
angivna hänseende överdrivna. Sysselsättningsfrågan kan inte få vara
avgörande för vårt ställningstagande i fråga om bekämpande av tobaksbruket
och dess skadeverkningar. Erfarenheterna från Norge ger f. ö. inte stöd för att
några större problem uppstått i fråga om sysselsättningen. Även den
smygreklam som förekommit har ganska snart avmattats. Möjligheten att
bedriva smygreklam får naturligtvis inte hindra att man skapar regler som
förhindrar förekomsten av den helt dominerande delen av reklamen.

SoU 1977/78:3 y

6

På grund av det anförda tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1977/
78:1952 och 1977/78:1953 om förbud mot kommersiell annonsering vid
marknadsföring av tobaksvaror. I övrigt anser utskottet det f. n. inte
motiverat med en skärpning av de i propositionen föreslagna reglerna
beträffande marknadsföringen av tobak. Motionen 1977/78:1953 avstyrks
därför i motsvarande del.

GOTAB 58282 Stockholm 1978