yttr 1977/78 sku1y y

Yttrande 1977/78:sku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1977/78:1 y

Skatteutskottets yttrande
1977/78:1y

över propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering
av det statliga budgetsystemet

Till finansutskottet

Med anledning av att finansutskottet berett skatteutskottet tillfälle
att yttra sig över prop. 1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering
av det statliga budgetsystemet och de med anledning därav
väckta motionerna 1976/77: 1580 och 1604 såvitt propositionen och
motionerna berör skatteutskottets ämnesområde kan utskottet först
konstatera att motionerna inte berör detta område. Beträffande propositionen
vill utskottet anföra följande.

Huvudförslaget i propositionen innebär att driftbudgeten och kapitalbudgeten
ersätts av en enda statsbudget. Denna åtgärd, som främst
motiveras med att det saknas anledning att dela upp utgifterna i olika
kategorier, har allmänt godtagits vid remissbehandlingen av budgetutredningens
betänkande och föranleder inte några erinringar från utskottets
sida.

Åtgärden leder till olika budgettekniska konsekvensändringar och i
sådant sammanhang förordas bl. a. en avveckling av budgetutjämningsfonden,
vars uppgift är att som ett rent bokföringskonto balansera driftbudgetens
över- och underskott. På denna fond redovisas även saldot på
automobilskattemedlens specialbudget. Beträffande denna redovisning
anför föredragande departementschefen, att den ursprungligen motiverades
av en önskan att genomföra specialdestination av medel till bilismen
men att utvecklingen medfört att denna specialdestination numera
saknar aktualitet. Med hänvisning härtill förordas slopande av såväl
redovisningen av automobilskattemedel över budgetutjämningsfonden
som avräkningen mot vissa anslag — främst på vägväsendets område.
I sammanhanget framhålls att den nuvarande redovisningen inte
är fullständig samt att beräkningen av bilismens totala kostnader och
intäkter med fördel kan göras i särskild ordning, om behov därav föreligger.

Utskottet vill i denna fråga först konstatera att specialdestinationen
av automobilskattemedel från rent budgettekniska utgångspunkter kan
anses sakna aktualitet eftersom medelstilldelningen till vägväsendet inte
bestäms med utgångspunkt i fondens behållning. Om man bortser från
de rent budgettekniska resonemangen kan emellertid konstateras att
specialdestinationen har sin grund i principen att vägtrafikbeskattningen
skall täcka samhällets kostnader för bilismen. Därutöver tillgodoser
beskattningen också andra allmänna ändamål. Med utgångspunkt här 1

Riksdagen 1977/78. 6 sami. Yttr. nr 1

SkU 1977/78:1 y

2

ifrån kan vägtrafikbeskattningen delas upp så att viss del av skatten på
bensin (bensinskatt med 43 öre/l) anses specialdestinerad till vägarna,
vilket däremot inte gäller skatt på bensin som utgår i form av allmän
energiskatt (34 öre/l). Motsvarande skillnad görs mellan kilometerskatt
och särskild kilometerskatt. Dessa principer har lett till krav på återbäring
av skatt på bensin i de fall bensinen använts för andra ändamål än
drift av motorfordon på allmän väg. På denna grund åtnjuter fisket
liksom trädgårds- och rennäringen kollektiv återbäring av bensinskatt
medan individuell återbäring ges för bensindrivna traktorer och skördetröskor
och för motorsågar. Återbäringen avser emellertid endast den
del av skatten som är specialdestinerad, bensinskatten. Samma begränsning
görs också vid fastställande av handikappade motorfordonsägares
bensinskattebidrag. Utskottet finner med hänsyn till ovan redovisade
förhållanden att specialdestinationen av automobilskattemedlen visserligen
utan olägenhet kan slopas i samband med budgetredovisningen men
att frågan i övrigt alltjämt är av betydelse för vägtrafikbeskattningens utformning.
En total avveckling av denna princip fordrar en omprövning
av grunderna för lagstiftningen och de materiella beskattningsreglerna.
Det bör därför framhållas, att det i propositionen framlagda förslaget
inte är avsett att rubba grunderna för vägtrafikbeskattningen utan endast
innebär vissa ändringar i fråga om den budgettekniska redovisningen.
Dessa ändringar påkallar enligt utskottets uppfattning inte heller
någon översyn av vägtrafikbeskattningen. Med det anförda tillstyrker
utskottet att den särskilda redovisningen av automobilskattemedlen slopas
i budgeten.

Budgetutredningen har också föreslagit att skattesystemet i högre
grad än f. n. skall användas för stabiliseringspolitiska åtgärder. I sådant
syfte ansåg utredningen att uttagsprocenten för den preliminära statliga
inkomstskatten borde kunna varieras med exempelvis 10 % under
löpande år. Föredragande departementschefen hänvisar till att riksdagen
årligen prövar uttagsprocenten men att möjligheten att variera uttaget
inte utnyttjas sedan 1950-talet. Med hänvisning till bl. a. de invändningar
mot de administrativa konsekvenserna av den föreslagna åtgärden
som framkommit vid remissbehandlingen förklarar han sig inte beredd
att förorda någon ändring av gällande bestämmelser.

Utskottet delar departementschefens bedömning av denna fråga och
anser att om någon ändring skall övervägas i fråga om uttagsprocenten
bör den gälla riksdagens årliga fastställande av procenttalet.

Utredningen har även föreslagit att regeringen skulle få fullmakt att
ändra vissa av de ekonomiskt mera betydelsefulla indirekta skatterna
under året. Detta förslag lades fram innan riksdagen fastställt reglerna
i den nya regeringsformen om möjligheterna för ett sammansatt finansoch
skatteutskott att besluta i sådana frågor då riksmöte inte pågår.

SkU 1977/78:1 y

3

Förslaget kan alltså anses överspelat genom senare beslut, och departementschefen
avstyrker på denna grund förslaget. Utskottet delar denna
bedömning men vill samtidigt mot bakgrund av de negativa erfarenheterna
under senare tid av hamstringseffekterna i samband med höjningar
av vissa indirekta skatter framhålla att det är angeläget att fortsatta
ansträngningar görs för att finna åtgärder som eliminerar sådana
effekter.

Budgetutredningen har även föreslagit utredning rörande begränsning
av den kommunala utdebiteringen i syfte att samordna den statliga stabiliseringspolitiken
med den kommunala verksamheten. I denna fråga
hänvisas i propositionen till att utredningen om kommunernas ekonomi
skall beakta de stabiliseringspolitiska aspekterna på de åtgärder kommittén
förordar. Utskottet har för sin del inte f. n. något att tillägga beträffande
detta problem.

Utskottet, som inom sitt ämnesområde även har viss anslagsprövning,
biträder förslaget i propositionen att nuvarande system med förslags-,
reservations- och obetecknade anslag bibehålls samt att anslag till investeringar
anvisas som reservationsanslag.

Stockholm den 25 oktober 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson*
(m), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson
(c), Tage Johansson* (s), Nils Hörberg (fp), Olle Westberg i Hofors (s),
Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson* (c), Karin
Ahrland* (fp), Margit Odelsparr (c), Bo Forslund (s) och Catarina
Rönnung* (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770046

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.