yttr 1977/78 sfu1y y

Yttrande 1977/78:sfu1y

SfU 1977/78:1 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1977/78:1 y

över propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till
ledighet för vård av barn, m. m.„ såvitt avser lagförslag 1, jämte
motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 30 mars 1978 berett
socialförsäkringsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/
78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet förvård av barn, m. m. jämte
motioner. Socialförsäkringsutskottet får med anledning härav anföra
följande.

I propositionen föreslås att föräldrar skall kunna vara helt lediga från sin
anställning för att vårda barn som är under ett och ett halvt år och att de, så
länge de har barn under åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat
sitt första skolår, skall få förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal
arbetstid. Den nya rätten till ledighet skall vara helt fristående från
föräldraförsäkringens förmånsregler. En arbetstagare skall dock alltid ha rätt
till ledighet under tid då föräldrapenning utgår. Departementschefen framhåller
i propositionen att den föreslagna rätten till ledighet för vård av barn
utgör andra steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen
och föräldraledigheten för småbarnsföräldrar. Den fortsatta
utbyggnaden planeras omfatta förslag med en samlad lösning av frågorna om
vårdnadsbidrag och en ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen och
skall enligt uttalande i propositionen ske i den takt som det ekonomiska
utrymmet medger.

I de tre motionerna kritiseras genomgående det förhållandet att den
föreslagna ytterligare ledigheten inte ger någon kompensation för inkomstbortfall.
Härigenom kommer, menar motionärerna i partimotionerna 1770
och 1776 från resp. vpk och s, endast vissa grupper att kunna utnyttja
reformen. I sistnämnda motion och i motionen 1767 av Bonnie Bernström
och Olle Wästberg (båda fp) pekas särskilt på de tveksamma effekter på
jämställdhetssträvandena som bestämmelserna kan komma att få genom att
ledighetsmöjligheterna enligt motionärernas mening i första hand kommer
att utnyttjas av kvinnor. Yrkandet i motionen 1767 går ut på att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om åtgärder för att - inom ramen för
föräldraförsäkringen och de nya möjligheterna till ledighet och förkortad
arbetstid - stimulera fäderna att ta ett ökat ansvar för vården av sina barn.
Yrkandet i motionen 1770 innebär bl. a. avslag på propositionens förslag om
förkortad arbetstid, medan motionen 1776 bl. a. innehåller yrkanden om
utbyggnad av föräldraförsäkringen och om kartläggning av frågan om de nya

1 Riksdagen 1977/78. 11 sami. Yllr. nr I

SfU 1977/78:1 y

2

lagreglernas inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m.

Genom den år 1973 genomförda föräldraförsäkringen och den successiva
utbyggnad av denna försäkring som därefter skett har samhällets ekonomiska
stöd till barnfamiljerna väsentligt förbättrats. Föräldraförsäkringen omfattar
numera ersättningsberättigad ledighet under sex månader i samband med
barns födelse, ytterligare tre månader under tiden t. o. m. barnets första
skolår (särskild föräldrapenning) och härutöver ett antal dagar per år för
tillfällig vård av barn. Såvitt utskottet kan bedöma bör den nu föreslagna
rätten till hel eller partiell ledighet med bevarad anställningstrygghet kunna
medverka till att ett betydande antal föräldrar får möjlighet att ägna mera tid
än f. n. till samvaro med barnen och därmed nedbringa barnens ofta långa
vistelsetider i daghem och familjedaghem. Den utvidgade rätten till ledighet
kan härigenom bli ett värdefullt komplement till den nuvarande föräldraledigheten
som är begränsad till tid då föräldrapenning utgår. De särskilt i
motionen 1776 uttalade farhågorna för att den nya rätten till ledighet skulle
kunna få negativa effekter på jämställdhetssträvandena mellan könen finner
utskottet överdrivna. Med den utformning bestämmelserna givits bör
rimligen även fädernas möjligheter till ökad samvaro med barnen komma att
underlättas. Enligt uttalande i propositionen avser departementschefen att
tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag att - i samråd med jämställdhetskommittén
- utvärdera reformens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser
och dess effekter för barn och föräldrar. Gruppen skall också
undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed
sammanhängande föräldraledighet som trätt i kraft den 1 januari i år. Vid
angivna förhållanden finns det enligt utskottets mening inte anledning att
biträda yrkandet i motionen 1770 om avslag på propositionens förslag om
förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar eller att i nuläget medverka vare sig
till åtgärder av den art som föreslås i motionen 1767 eller till den kartläggning
av frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom bl. a.
socialförsäkringen som begärs i motionen 1776. Med anledning av sistnämnda
yrkande bör erinras om de särskilda insatser för information rörande
den nya lagen som enligt propositionen förbereds inom socialdepartementet.
Denna information kommer enligt vad utskottet inhämtat att göras mycket
omfattande och bl. a. ge upplysning om bestämmelsernas inverkan i olika
avseenden på förmånerna inom bl. a. den allmänna försäkringen.

Det i motionen 1776 framställda yrkandet om utbyggnad av den särskilda
föräldrapenningen är av samma innebörd som ett yrkande i motionen 1977/
78:327. Denna motion har riksdagen - i enlighet med socialförsäkringsutskottets
hemställan i betänkandet 1977/78:17 - avslagit den 29 mars i år.
Utskottet vidhåller sin i nämnda betänkande uttalade uppfattning att
riksdagen, i ett läge då den särskilda föräldrapenningen ännu hunnit tillämpas
bara några månader, saknar anledning att binda sig för en omfattande och
kostnadskrävande utbyggnad av denna försäkringsform.

Med det anförda anser utskottet sig böra - från de synpunkter utskottet har

SfU 1977/78:1 y

3

att företräda - förorda att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till
propositionen och avstyrker bifall till motionerna.

Stockholm den 31 mars 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne
Magnusson (c). Helge Karlsson*(s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj
Pehrsson (c). Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s). Elis
Andersson (c). Christer Nilsson (s), Barbro Engman-Nordin (s) och Marianne
Jönsson (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Ralf
Lindström, Christer Nilsson och Barbro Engman-Nordin (samtliga s) vilka
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 1 med ”1 de” och
slutar på s. 3 med "till motionerna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att den i propositionen föreslagna rätten till hel
eller partiell ledighet kan komma att innebära fördelar från trygghetssynpunkt
för vissa anställda. Utskottet anser sig därför böra i nuläget acceptera
förslaget i propositionen. Samtidigt vill utskottet uttala den meningen att
betydande principiella och praktiska invändningar måste riktas mot förslaget.
Den nya ledigheten ger inte ersättning för inkomstbortfall och kommer
därför, såvitt utskottet kan bedöma, att bli av mycket begränsat värde.
Samtidigt som härigenom låginkomsttagare och ensamstående i praktiken
utestängs från möjligheten att utnyttja ledigheten måste det, med hänsyn till
rådande inkomstskillnader mellan män och kvinnor, antas att denna i
familjer med två föräldrar i första hand kommer att utnyttjas av mödrarna.
Förslaget i propositionen kan därför inte sägas tillgodose rimliga krav på
rättvisa mellan olika kategorier föräldrar och det är enligt utskottets mening
inte heller ägnat att skapa några ökade möjligheter för föräldrarna att på
jämlika villkor delta i arbetsliv och vård av barn.

Utskottet vill med hänvisning till det anförda understryka angelägenheten
av att den arbetsgrupp som departementschefen enligt uttalande i propositionen
avser att tillsätta noggrant följer upp verkningarna av de nya reglerna
inte bara från arbetsmarknadsmässiga synpunkter utan också reglernas
effekter från jämställdhetssynpunkt och när det gäller utbyggnaden av
barnomsorgen. Utskottet delar också de synpunkter som framförs i motionen

SfU 1977/78:1 y

4

1776 om nödvändigheten att, innan lagstiftningen träder i kraft, klara ut
frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom såväl den
allmänna försäkringen som arbetslöshets- och andra avtalsreglerade försäkringar.

Yrkandet i motionen 1776 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen
innebär - om det bifalls - att varje förälder får rätt till en sammanlagd
ersättningsberättigad ledighet under tiden t. o. m. barnens första skolår med
tolv månader för varje barn i familjen. Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig
bakom en sådan utbyggnad, som enligt utskottets mening i väsentligt högre
mån än en ledighet utan ersättning ger även fäderna reella möjligheter till
ökad samvaro med barnen och som därför verkligen är ägnad att tillgodose
sådana jämställdhetssträvanden som utgjorde den egentliga drivfjädern
bakom 1973 års stora föräldraförsäkringsreform.

Med det anförda anser utskottet sig böra - från de synpunkter utskottet har
att företräda - förorda att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till
motionen 1776. Genom ett sådant bifall tillgodoses enligt utskottets mening
också syftet med motionen 1767. Utskottet förordar vidare att arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionen
1770.

GOTAB 57872 Stockholm 1978