yttr 1977/78 nu4y y

Yttrande 1977/78:nu4y

NU 1977/78:4 y

Näringsutskottets yttrande
1977/78:4 y

över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig
bebyggelse jämte motioner

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
19.77/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte
motioner.

Vid behandlingen av ärendet har utskottet begränsat sig till följande fem
frågor: underlagsmaterialet för förslagen i propositionen, byggmaterialindustrins
kapacitet, viss utbildningsverksamhet, utbyggnad av fjärrvärmenät
samt utvidgade uppgifter för energisparkommittén. Av de motioner
som omfattas av remissen berör utskottet därför endast motionerna 1977/
78:393, 1977/78:845 och 1977/78:846.

I motionen 1977/78:388 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vilken väcktes
under allmänna motionstiden och har hänvisats till näringsutskottet,
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regler för energibesparing i
personalbodar skall fastställas.

Näringsutskottet finnér det önskvärt att frågan om energibesparande
åtgärder i arbetsbodar prövas i samband med de förslag som framläggs i den
nu aktuella propositionen. Med följande yttrande överlämnar utskottet därför
- under förutsättning av civilutskottets samtycke - motionen 1977/78:388 till
civilutskottet.

Upplysningar i ärendet har inför näringsutskottet lämnats av företrädare
för statens industriverk, Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet
och Tjänstemännens centralorganisation. Bland Industriförbundets
företrädare ingick representanter för tillverkning av isolermaterial, av
ventilationsanläggningar och av byggmaterial i allmänhet.

Utskottet

Utskottet tar i detta yttrande upp endast sådana frågor som direkt ligger
inom utskottets beredningsområde.

Först konstaterar utskottet att det inte råder delade meningar om att stora
ansträngningar bör göras för att spara energi. En grundläggande fråga vid
ställningstagandet till regeringens förslag om energibesparande åtgärder är
emellertid om det underlagsmaterial som detta förslag bygger på är till fyllest.
Utskottet berör därför till en början - i anslutning till uttalanden i motionen
1977/78:393 - det beredningsarbete som har föregått framläggandet av
propositionen. 1 detta sammanhang behandlar utskottet även regeringens

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Yttr. nr 4

NU 1977/78:4 y

2

bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att tillgodose en ökad
efterfrågan på bl. a. isolermaterial.

I propositionen redovisas att statens planverk i augusti 1976 fick i uppdrag
att utreda frågan om energibesparing i befintlig bebyggelse. Med anledning av
detta uppdrag utarbetade planverket rapporten Energisparmöjligheter i
befintlig bebyggelse - preliminär rapport. Den överlämnades till bostadsdepartementet
i januari 1977 och blev föremål för en omfattande remissbehandling.
Med utgångspunkt bl. a. i remissinstansernas synpunkter färdigställde
planverket en slutlig rapport. Denna, som överlämnades i september 1977,
har icke remissbehandlats. På grundval av detta utredningsmaterial utarbetades
inom bostadsdepartementet en särskild promemoria, Energisparande
åtgärder i befintlig bebyggelse - teknik och ekonomi (dagtecknad den 1
december 1977). I promemorian redovisas fyra ambitionsnivåer för energisparande
i befintlig bebyggelse. Vidare bedöms arbetskraftsbehov, krav på
det totala resursutrymmet och samhällsekonomisk lönsamhet i stort för de
studerade alternativen. Även energisparverksamhetens effekt på utrikeshandelsbalansen
behandlas. Promemorian har framställts i samarbete med
ekonomi-, utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementen.
Promemorian har inte remissbehandlats, men under arbetets gång har
synpunkter inhämtats från bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning,
planverket och vissa experter.

Utifrån detta underlagsmaterial redovisas i propositionen i huvudsak
följande bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att tillgodose de
behov som satsningen på ett omfattande energisparprogram kan komma att
medföra. Departementschefen konstaterar att det f. n. finns en betydande
överkapacitet inom denna sektor. Det finns dock risk för en kapacitetsbrist
irfom vissa delbranscher, främst då mineralullsproduktionen. Med hänsyn till
att utbyggnader nu genomförs är problemet akut främst under det närmaste
året. Under åren efter 1978 kommer, uttalas i propositionen, samtliga berörda
byggmaterialbranscher att ha tillräcklig kapacitet för en verksamhet inom
ramen för ett sparalternativ om ca 39 TWh netto (sparalternativ lil) utan att
vare sig importbehovet ökar eller exportmöjligheterna minskar.

I motionen 1977/78:393 kritiseras regeringens handläggning av frågan om
energisparplan. Motionärerna betecknar det som anmärkningsvärt att regeringen
lägger fram ett energisparprogram utan att ha inhämtat remissynpunkter
från sakkunniga myndigheter och organisationer. Då förslagen i
propositionen berör samhällsekonomiska frågor och arbetsmarknadsfrågor
av stor betydelse för riksdagens ställningstagande hade det varit av stort värde
om ett fylligt och allsidigt remissmaterial hade förelegat, anför de.

Enligt utskottets mening skjuter motionärernas kritik över målet. Regeringens
förslag bygger på ett omfattande utredningsmaterial. Detta har
belysts och kommenterats genom sedvanlig remissbehandling av planverkets
ursprungliga rapport. I planverkets slutrapport har hänsyn tagits till
synpunkter som remissinstanserna har fört fram, och slutsatserna i bostads -

NU 1977/78:4 y

3

departementets promemoria grundar sig på hela det föreliggande utredningsmaterialet.
Näringsutskottet finner alltså att det i propositionen presenterade
underlaget är till fyllest för att utskottet skall kunna ta ställning till de frågor
som faller under utskottets bedömning.

1 fråga om byggmaterialindustrins möjligheter att möta den ökade
efterfrågan som energisparprogrammets genomförande kan komma att
medföra ansluter sig utskottet till regeringens bedömning. Den bekräftas av
de synpunkter som företrädare för statens industriverk och berörda industrier
har framfört inför utskottet. Den överkapacitet som f. n. finns i en stor del av
byggmaterialindustrin gör det möjligt att satsa på energibesparande åtgärder
med gynnsamma verkningar i samhällsekonomiskt hänseende.

1 detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att energisparprogrammet
inte forceras utan genomförs i lugn takt. Utskottet finner det väl
befogat att, som föreslås i propositionen, sparmålet beträffande det befintliga
byggnadsbeståndet sätts på tio års sikt.

För att energisparprogrammet skall kunna genomföras är det enligt
departementschefen angeläget att få till stånd en samordnad utbyggnad av
distributionssystemen för energi, tillgången till olika energikällor och insatser
för hushållningen med energi. Utskottet instämmer i denna bedömning.
Härvid bör särskilt möjligheterna att bygga ut fjärrvärmenät och att utnyttja
spillvärme från industrin till uppvärmning av bostäder tas till vara. Industriverket
har i rapporten (SIND 1977:6) Industrins energihushållning konstaterat
att effekten av investeringar i energibesparande åtgärder är betydligt
större inom industrin än inom bostadssektorn. Verket har därför enligt vad
som redovisas i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 187)
förordat att en form av lån mot statlig garanti skall införas som komplement
till bidrag för att underlätta företagens energibesparande investeringar. I detta
sammanhang vill utskottet erinra om att utbyggnaden av fjärrvärmeanläggningar
har hämmats av svårigheter för kommunerna att finansiera investeringarna.
I budgetpropositionen påpekas att det efter överläggningar mellan
representanter för intressenterna på kapitalmarknaden och för regeringskansliet
numera har öppnats möjligheter för kommunerna att få särskilda
annuitetslån för utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar. Genom dessa lån
torde den fortsatta fjärrvärmeutbyggnaden underlättas avsevärt.

Den i propositionen 1977/78:76 föreslagna utvärderingen av energisparprogrammet
efter tre år finner utskottet väl motiverad.

1 motionen 1977/78:846 aktualiseras frågan om vidareutbildning av dem
som redan är yrkesverksamma inom fastighetsförvaltnings- och underhållsledet.
Motionärerna anför att den nya och mer komplicerade teknik som
successivt kommer att tas i bruk kräver en återkommande utbildning i
organiserad form. De anser att en ökad satsning på utbildning bör prövas.

Medel för bidrag till kurser i energifrågor avseende uppvärmning av
byggnader anvisas över industridepartementets huvudtitel. I årets budgetproposition
(prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 191 f.) föreslås ett anslag av 5 milj. kr.

NU 1977/78:4 y

4

Tyngdpunkten i verksamheten har hittills legat på att med bidrag stimulera
olika kursarrangörer att genomfora kurser i energifrågor avseende uppvärmning
och ventilation. Kurserna har anordnats av bl. a. industriverkets enhet
för företagsutveckling (SIFU), Svenska kommunförbundet, Arbetarnas bildningsförbund
(ABF) och Studieförbundet Vuxenskolan. Industriverket, som
har konstaterat brister i samordning kursarrangörerna emellan, anser att det
behövs en bättre planering, samordning och initiering av dessa utbildningsinsatser.
Verket avser därför att utarbeta en utbildningsplan inom detta
område.

Vidare disponerar industriverket för budgetåret 1977/78 2 milj. kr. under
bostadsdepartementets anslag Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. Dessa medel är avsedda för fortbildning i energifrågor
av personer som arbetar med uppförande av byggnader och med
byggnadernas drift och förvaltning.

I propositionen 1977/78:76 framhålls att planverket i sin rapport understryker
vikten av en kompetent drift och skötsel av byggnadernas anläggningar
för ventilation och uppvärmning. I dag finns, konstateras det, ingen
organiserad utbildning eller vidareutbildning för fastighetsskötare. Mot
denna bakgrund anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas
synpunkter är väl grundade. Det är angeläget att en ökad satsning på
vidareutbildning av fastighetsskötare och driftpersonal kommer till stånd.

I propositionen föreslås att ett generellt stöd skall utgå till alla kommuner
för deras insatser i energisparverksamheten totalt sett. Detta stöd bör enligt
förslaget tills vidare fördelas av regeringen mot bakgrund av redovisningen
från kommunerna av deras nuvarande och planerade insatser för rådgivning
och service. Stödet, som omfattar teknisk rådgivning och serviceinsatser,
bl. a. frivillig besiktning av installationer av betydelse för energihushållningen,
föreslås bli kombinerat med viss avgiftsfinansiering. Behovet av
statsbidrag förbudgetåret 1978/79 beräknas i propositionen till ca 60 milj. kr. I
motionen 1977/78:845 föreslås att det skall uppdras åt energisparkommittén
att samordna och handha de uppgifter som tillkommer statliga organ i
samband med kommunernas utvidgade information om energihushållning.
Motionärerna motiverar sitt förslag med att energisparkommittén är det
organ som har de största möjligheterna att bistå kommunerna med direkt
rådgivningsverksamhet kring informationsverksamhetens uppläggning.
Kommunerna har i stor utsträckning vänt sig till kommittén med förfrågningar
om uppläggningen av den kommunala rådgivningen i energihushållningsfrågor.

I propositionen anges som ett motiv för att energisparverksamheten bör
byggas upp successivt att det f. n. inte finns möjligheter att åstadkomma en
fullt utbyggd råd- och serviceorganisation. Enligt utskottets mening finns det
skäl som talar för att energisparkommitténs ansvarsområde skulle utvidgas
enligt motionärernas förslag. Härigenom skulle man åstadkomma en bättre
samordning av bidragsgivningen och informationen i energifrågor till

NU 1977/78:4 y

5

kommunerna. Industriministern har i annat sammanhang aviserat att en
särskild utredning skall tillsättas för att se över frågan om en samordning av
den statliga verksamheten på energiområdet. Utskottet räknar med att frågan
om ansvarsfördelningen beträffande information och rådgivning till kommunerna
kommer att tas upp i detta sammanhang.

Utöver det anförda har utskottet inte funnit anledning till något uttalande i
anslutning till propositionen eller de motioner som har föranletts av
denna.

Hemställan i motionen 1977/78:388 syftar till att regler för energibesparing
i personalbodar skall fastställas. Motionärerna erinrar om att parterna på
arbetsmarknaden har överenskommit om nya normer för arbetsbodar för att
förbättra arbetsmiljön. Motionärerna åberopar undersökningar som visar att
möjligheterna att spara energi genom förbättrad isolering och styrning av
uppvärmningen av bodarna är stora. De anser därför att energibesparande
åtgärder bör genomföras i anslutning till pågående upprustning av beståndet
av arbetsbodar.

Statens råd för byggnadsforskning har uppmärksammat detta problem. I en
skrivelse till industri- och bostadsdepartementen redovisade rådet våren 1977
att resultatet av ett forskningsprojekt hade gett vid handen att omkring
hälften av elförbrukningen på en byggarbetsplats åtgår till uppvärmning av
bodar och vagnar. Förbrukningen motsvarar ca 20 000 KWh per år och
byggplats eller totalt 0,5 TWh. Rådet beräknar att en total besparingseffekt
om 0,3 TWh skulle kunna uppnås genom olika energibesparingsåtgärder.
Kostnaderna för att förbättra energihushållningen i arbetsbodarna i samband
med en om- och nybyggnad av bodarna som medför högre standard beräknas
till totalt ca 5 milj. kr. Om föreslagna energibesparande åtgärder skall komma
till stånd är det nödvändigt med någon form av statligt stöd. Ansvaret härför
tycks, anför rådet, vara i högsta grad oklart. Rådet föreslår i sin skrivelse till
departementen att initiativ tas för att utnyttja detta tillfälle på bästa sätt.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer bostadsdepartementet att inom
kort inleda överläggningar med berörda parter om möjligheten att genomföra
de åtgärder som rådet har pekat på. Med hänsyn härtill anser utskottet inte att
det finns anledning för riksdagen att göra en framställning till regeringen
enligt motionen 1977/78:388.

Stockholm den 28 mars 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1977/78:4 y

6

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c). Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i
Örebro (fp). Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m),
Karl-Anders Petersson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Sivert Andersson (s),
Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Avvikande mening

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Rune
Jonsson i Husum, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s)
som anser att den del av yttrandet som börjar på s. 2 med ”Enligt utskottets”
och slutar på s. 3 med ”års sikt” bort ha följande lydelse:

Motionärernas kritik är otvivelaktigt berättigad. Ett energisparprogram
som kommer att lä viktiga ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga konsekvenser
presenteras av regeringen utan att frågorna har blivit grundligt
genomlysta genom remissbehandling. Detta förfarande är synnerligen
anmärkningsvärt. Riksdagens möjligheter att ta ställning till förslagen i
propositionen försvåras på ett allvarligt sätt genom att den grundläggande
bearbetning och komplettering av utredningarnas slutsatser som en sedvanlig
remissbehandling garanterar saknas på väsentliga punkter. Utskottet vill
särskilt peka på att varken planverkets slutliga rapport eller den inom
bostadsdepartementet utarbetade promemorian har remissbehandlats. Från
de synpunkter som näringsutskottet har att bevaka är det särskilt allvarligt att
industriverket inte har fått tillfälle att redovisa sin bedömning av detta
utredningsmaterial. Under förutsättning av att energisparprogrammet inte
forceras utan genomförs i lugn takt kan näringsutskottet emellertid ansluta
sig till regeringens bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att
möta den ökade efterfrågan på dess produkter som energisparprogrammet
kommer att föra med sig.

GOTAB 57832 Stockholm 1978