yttr 1977/78 nu3y y

Yttrande 1977/78:nu3y

NU 1977/78:3 y

Näringsutskottets yttrande
1977/78:3 y

med anledning av motioner om inrättande av samhällsfonder resp.
strukturfond

Tilt finansutskottet

Till näringsutskottet har hänvisats två motioner vari bl. a. framläggs
förslag om inrättande av ”samhällsfonder under löntagarnas kontroll” resp.
av en ”strukturfond”. Dessa motioner är

1977/78:869 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt här är i fråga, hemställs
(2) att riksdagen skall uttala sig för upprättande av samhällsfonder under
löntagarnas kontroll som förordas i motionen 1977/78:867,

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att
riksdagen

12. beslutar inrätta en strukturfond fr. o. m. den 1 juli 1978 i enlighet med i
motionen angivna riktlinjer,

13. till Strukturfonden för budgetåret 1978/79 under femtonde huvudtiteln
anvisar ett investeringsanslag av 2 000 000 000 kr.

Motionen 1977/78:867, som innehåller motiveringen till yrkandet i
motionen 1977/78:869, behandlar den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Den har hänvisats till finansutskottet. Det nyss återgivna förslaget i
motionen 1977/78:1640 berörs i motionen 1977/78:654 om den ekonomiska
politiken och budgetregleringen. Denna motion har likaledes hänvisats till
finansutskottet.

Näringsutskottet finner det önskvärt att riksdagen får möjlighet till ett
samlat ställningstagande till förslaget om en strukturfond. Förslaget om
samhällsfonder synes böra prövas samtidigt med detta. Med följande
yttrande överlämnar näringsutskottet därför - under förutsättning av
finansutskottets samtycke - motionerna 1977/78:869 och 1977/78:1640 i
ovan angivna delar till finansutskottet för att de skall kunna behandlas
tillsammans med förslag rörande de allmänna riktlinjerna för budgetregleringen.

Motionerna

I motionen 1977/78:867, som innehåller motivering för bl. a. yrkandet i
motionen 1977/78:869, hävdas att den ekonomiska kris som råder har sina
verkliga orsaker i det kapitalistiska systemet och förvärras av regeringens
politik. För att angripa den kapitalistiska krisen och slå tillbaka attackerna
mot folkflertalets levnadsstandard krävs, säger motionärerna, en ekonomisk

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Yllr. nr 3

NU 1977/78:3 y

2

politik baserad dels på de principiella grunder som anges i motionen, dels på
konkreta åtgärder enligt ett program i femton punkter, av vilka de flesta
preciseras närmare i särskilda motioner.

En av dessa punkter gäller inrättande av samhällsfonder under löntagarkontroll.
Dessa fonder bör, anförs det, byggas upp dels genom skärpt
beskattning av bolagsvinster, stora förmögenheter m. m., dels genom ett
årligt överförande av en viss del av aktiekapitalet i de kapitalistiska bolagen.
Fonderna skall kunna användas för insatser i de existerande företagen men
också kunna utgöra en grund för genomförande av en plan för utbyggnad av
industrin. Om en sådan plan handlar den första punkten i motionärernas
program. Den punkten för anses ingå i de riktlinjer som i samma motion
anges för en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta ett industripolitiskt
program. Motionärernas yrkande om en sådan utredning avser
näringsutskottet att behandla senare tillsammans med andra motionsyrkanden
rörande näringspolitiken.

Motionen 1977/78:1640 innehåller en rad förslag rörande näringspolitiken.
De yrkanden i motionen som inte behandlas i detta yttrande torde fö tas upp i
flera olika betänkanden med hänsyn till sitt samband med skilda ärenden -delvis budgetfrågor - som näringsutskottet har att bereda. Bl. a. finns ett
inledande yrkande om riktlinjer för näringspolitiken.

En snabb strukturomvandling av industrin kan, säger motionärerna,
innebära betydande tillskott till vår samhällsekonomi i form av utveckling
och produktion. En förutsättning är då att arbetskraft och kapital på nya
områden får en effektivare sysselsättning än tidigare. Tyngdpunkten i
näringspolitiken måste läggas på att stimulera utvecklingen på de områden
där den svenska industrin kan uppvisa en överlägsen effektivitet och
produktionsförmåga. Satsningarna på framtiden måste ofta vara mycket
långsiktiga. I detta sammanhang diskuterar motionärerna förhållandena
inom några viktiga branscher. De behandlar också frågan om planering och
ömsesidig samverkan mellan stat och företag för framtida industriexpansion.
En kraftigt ökad forsknings- och utvecklingsverksamhet inom den svenska
industrin betecknas som angelägen.

Ökade investeringar och ökat forsknings- och utvecklingsarbete kommer
att ställa starkt ökade krav på företagens kapitalförsörjning, framhåller
motionärerna. Den återhållsamma kreditpolitiken begränsar lånemöjlighetema
inom det ordinarie kreditväsendet. Bättre tillgång till normala bankkrediter
skulle f. ö. inte förslå då det gäller mycket stora projekt, som kan vara
förenade med ett inte obetydligt risktagande. I detta sammanhang föreslås en
förstärkning av Sveriges Investeringsbank AB:s eget kapital och ökade
möjligheter för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse att köpa aktier.
De särskilda yrkandena härom kommer näringsutskottet att behandla i andra
sammanhang.

Den strukturfond som motionärerna kräver - i anslutning till önskemål
från Landsorganisationen i Sverige - skall ha till syfte att förbättra företagens

NU 1977/78:3 y

3

försörjning med risktagande kapital och göra det möjligt att finansiera nya,
framtidsinriktade satsningar.

Strukturfonden måste nu, hävdas det, få betydligt större finansiella
resurser än som var aktuellt för ett år sedan, när ett motsvarande förslag
framlades. Möjligheterna till återbetalning och avkastning under de första
åren är ovissa. Många projekt kan vara angelägna från samhällsekonomisk
synpunkt men först i ett längre perspektiv företagsekonomiskt räntabla. Inte
minst med hänsyn till de samhällsekonomiska merkostnader och den
kapitalförstöring som kan bli följden av oplanerade företagsnedläggningar är
det, säger motionärerna, angeläget att instrument skapas som gör det möjligt
att göra samhällsekonomiska avvägningar. I många fall torde också företagsledningarna
vara tveksamma om större investeringsprojekt med hänsyn till
det aktuella kapacitetsläget. Fonden bör i sådana fall kunna gå in och ta en
betydande del av riskerna. Det är därvid naturligt för fonden att i gengäld
kräva ett betydande inflytande.

Strukturfondens syfte skall sålunda vara att svara för en nödvändig
samhällsfinansiering av sådana projekt inom grupper av företag eller inom
enstaka företag som syftar till att lägga grunden för en nödvändig framtida
branschstruktur med utvecklingsdugliga och framtidsinriktade företag.
Finansieringen bör avse de investeringar som är förenade med detta. Fonden
bör inte användas enbart för investeringar i anläggningstillgångar utan också
för stora koncentrerade insatser på utvecklings- och marknadssidan. Fondens
verksamhet bör, säger motionärerna, även få stor betydelse för finansiering
av investeringar i mindre och medelstora företag som befinner sig i en snabb
expansion.

För att strukturfonden på ett effektivt sätt skall fungera som ett av medlen
inom ramen för en samordnad aktiv näringspolitik bör, anförs det vidare i
motionen, i dess styrelse finnas representanter för såväl löntagarnas och
näringslivets organisationer som statliga myndigheter. Med hänvisning till
den föreslagna finansieringen av fonden och till löntagarorganisationernas
starka intresse för den näringspolitiska utvecklingen föreslår motionärerna
att dessa organisationer får ett avgörande inflytande i fondens styrelse. Denna
bör enligt motionen ha tio ledamöter, av vilka löntagarorganisationerna utser
sex, näringslivsorganisationerna två och staten två.

I många företag har man, framhålls i motionen, under senare tid reviderat
investeringsplanerna. Detta finner motionärerna vara olyckligt för samhällsekonomin.
En viktig uppgift för strukturfonden anger de vara att medverka i
finansieringen av uppskjutna projekt. Oftast är det, anförs det, ett starkt
löntagarintresse att företagens investeringsverksamhet utökas. Genom ett
nära samspel mellan fonden, företagsledningarna och de anställda i företagen
skulle skapas såväl förutsättningar för som vilja till expansion.

Strukturfonden bör, menar motionärerna, kunna tillföra medel utan att
några formella krav på säkerheter uppställs. Även i normala fall bör
förräntningskraven kunna ställas ganska lågt och för en viss tid helt kunna

NU 1977/78:3 y

4

efterges, om de samhällsekonomiska motiven är starka. Fonden bör emellertid
kräva inflytande som villkor för kapitaltillskottet.

Olika former för kapitaltillskott från strukturfonden anges som tänkbara.
Såväl aktieteckning genom nyemission som konvertibla skuldebrev eller
motsvarande bör kunna vara aktuella. 1 vissa fall kan det vara lämpligt att
fondens insatser kombineras med tillskott av direkt lånat kapital från t. ex.
Investeringsbanken. De direkta insatserna i statliga företag, t. ex. inom varvsoch
stålindustrin, bör göras i annan ordning.

Strukturfonden bör enligt motionen inrättas fr. o. m. den 1 juli 1978 och ges
en omslutning av 4 miljarder kronor under första året. Den bör läggas vid
sidan av statsbudgeten och få möjlighet att med statliga garantier gå ut på de
internationella lånemarknaderna för att finansiera sin verksamhet. Den bör
också av budgetmedel tillföras ett eget kapital om 2 miljarder kronor.

Kompletterande förslag om finansiering

I motionen 1977/78:868 (med motivering i motionen 1977/78:867), som
har hänvisats till skatteutskottet, föreslås att riksdagen skall besluta att som
ett led i finansieringen av de i motionen 1977/78:869 föreslagna samhällsfonderna
ta ut en allmän företagsavgift beräknad på företagens omsättning så
att den under budgetåret 1978/79 inbringar minst 5 miljarder kronor.

I motionen 1977/78:1451 (med motivering i motionen 1977/78:654), som
likaledes har hänvisats till skatteutskottet, föreslås att riksdagen skall besluta
att en särskild strukturavgift skall tas ut med 2 % av lönesumman under
perioden den 1 juli 1978-den 31 december 1979. Avgiften skall enligt
motionärerna bidra till finansiering av den i motionen 1977/78:1640 föreslagna
strukturfonden och övriga insatser för att förstärka vårt lands
produktionsförmåga och konkurrenskraft.

Tidigare behandling av förslag om strukturfond

Förslag om inrättande av en strukturfond - enligt i huvudsak samma
riktlinjer som nu är aktuella - har tidigare framlagts i en motion under
allmänna motionstiden år 1977. Som ram för fondens engagemang under det
första verksamhetsåret angavs då 750 milj. kr. Finansieringen skulle ske i
särskild ordning, dels genom en arbetsgivaravgift, dels genom en begränsning
av juridiska personers rätt till avdrag för debiterad kommunalskatt vid
inkomsttaxeringen.

I sitt betänkande rörande förslaget underströk näringsutskottet (NU 1976/
77:35 s. 8) att industrins strukturutveckling på senare år hade blivit ett av de
viktigaste problemen inom näringspolitiken. Den påkallar i hög grad
uppmärksamhet och insatser från statens sida, sade utskottet och hänvisade
till en rad aktuella exempel:

NU 1977/78:3 y

5

Stålindustrins båda huvudgrenar har just gjorts till föremål för särskilda
undersökningar. Närmast skall nu en statlig grupp syssla med frågan om
strukturrationaliserng inom stålindustrin. Ett näringspolitiskt program för
skogsnäringen avser regeringen att lägga fram nästa år. Inom kort får
riksdagen ta ställning till frågan om en genomgripande ändring i varvsindustrins
struktur och om stora ekonomiska åtaganden av staten i samband
därmed. Likaså får riksdagen ta ställning till förslag om åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna och för den manuella glasindustrin. Skoindustrins
villkor har nyligen behandlats. Listan kan utökas. Inom flera branscher finns
statliga branschråd med representation för olika intressentgrupper. De
problem som sammanhänger med företagsfusioner och företagsnedläggelser
uppmärksammas i skilda sammanhang.

Delade meningar kan, anförde utskottet vidare, råda om inriktningen och
omfattningen av de statliga ingripandena i olika fall. Om principen att staten
måste ta på sig ett långtgående ansvar, också i ekonomiskt avseende, för
industrins strukturutveckling föreligger numera enighet.

Motionärernas förslag kunde enligt utskottet sägas syfta till att staten
skulle få ytterligare ett instrument för strukturpolitiska insatser. Det gav
emellertid anledning till invändningar. Utan att gå närmare in på frågan om
strukturfondens finansiering - vad som föreslogs härvidlag behandlades av
andra utskott - konstaterade näringsutskottet att motionärerna räknade med
en specialdestination av avgiftsmedel till fonden. Invändningar kunde riktas
mot en sådan finansieringsprincip. Vidare förordade motionärerna en sådan
sammansättning av fondens styrelse att fonden i realiteten skulle bli ett
instrument inte för samhällets utan för löntagarorganisationernas strukturpolitik.
Det kunde inte utan vidare förutsättas att en sådan ordning skulle stå i
överensstämmelse med de hänsyn till såväl samhällets som andra intressenters
berättigade intressen varom samma motionärer talade i en annan,
samtidigt avlämnad motion.

Utskottet konstaterade att löntagarnas inflytande på företagsnivå på
sistone hade förstärkts genom lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet och att det på central nivå sedan länge var väl etablerat. Staten
borde dock enligt utskottets uppfattning inte delegera till löntagarorganisationerna
att - låt vara under medverkan av bl. a. representanter för staten -svara för statligt finansierade näringspolitiska åtgärder av det slag som det i
detta fall var fråga om.

Förslaget om inrättande av en strukturfond avstyrktes av utskottet - med
reservation av de socialdemokratiska ledamöterna till förmån för förslaget -och avslogs av riksdagen.

Utskottet

Det förslag om inrättande av en strukturfond som framläggs i motionen
1977/78:1640 överensstämmer nära med ett motsvarande förslag för ett år
sedan. I båda fallen har som fondens ändamål angivits att svara för en

NU 1977/78:3 y

6

nödvändig samhällsfinansiering av sådana projekt inom grupper av foretag
eller inom enstaka företag som syftar till att lägga grunden för en nödvändig
framtida branschstruktur med utvecklingsdugliga och framtidsinriktade
företag. Kapitaltillskotten skall kunna ske i olika former, såsom teckning av
nyemitterade aktier och av konvertibla skuldebrev. Kraven på säkerhet och
förräntning skall kunna ställas lågt; i gengäld skall kraven på inflytande från
samhällets sida vara höga. I fondens styrelse skall löntagarorganisationerna
ha sex av tio platser, näringslivets organisationer två och staten två. Det
förutsätts få ankomma på regeringen att utforma närmare bestämmelserom
fonden och dess verksamhet.

Enligt årets motion i ämnet får strukturfonden emellertid väsentligt större
omslutning än som föreslogs förra året. Då förordades ett belopp av 750 milj.
kr. Denna gång räknar motionärerna med att fondstyrelsen skall kunna
disponera 4 miljarder kronor under det första året. Vad gäller fondens
finansiering har förra årets förslag - som gick ut på specialdestinering av
avgiftsmedel till fonden - nu modifierats. I motionen 1977/78:1640 finns ett
yrkande att 2 miljarder kronor skall anvisas på statsbudgeten för investering i
fonden. Motionärerna uttalar vidare att fonden bör få möjlighet att med
statliga garantier ta upp lån på de internationella lånemarknaderna. I
motionen 1977/78:1451 - som behandlas av skatteutskottet - föreslås en
särskild strukturavgift för alla arbetsgivare, avsedd bl. a. att tillföra staten
medel för strukturfonden men utan formellt samband med denna.

1 motsvarande sammanhang förra året framhöll näringsutskottet att
industrins strukturutveckling på senare år blivit ett av de viktigaste
problemen inom näringspolitiken. Utskottet betonade också att staten i hög
grad ägnade uppmärksamhet åt detta problem och därvid gjorde stora
ekonomiska insatser. Om principen att staten måste ta på sig ett långtgående
ansvar, också i ekonomiskt avseende, för industrins strukturutveckling
föreligger numera enighet, konstaterade utskottet. Detta är även nu en
självklar utgångspunkt vid bedömningen av förslaget om en strukturfond.
Regeringen påminner i finansplanen om statens stora industripolitiska
satsningar på senare tid. Specialstålindustrin, tekoindustrierna och dataindustrin
är exempel på branscher som omfattas av åtgärder som riksdagen
nyligen har beslutat om. En proposition om ytterligare statliga åtgärder på
tekoområdet och en om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin skall
inom kort föranleda riksdagsbeslut. Flera andra branschers strukturproblem
är föremål för intensiva överväganden inom regeringskansliet.

Regeringen deklarerar i finansplanen att det är ytterst angeläget att den
svenska industrins produktionspotential byggs ut, inte bara genom materiella
investeringar utan också i form av ökade marknadsinvesteringar, insatser för
forskning och utveckling samt omstrukturering av existerande produktionsapparat.
Näringsutskottet utgår från att det räder enighet om detta allmänna
mål. När det gäller institutionella åtgärder på kort sikt av betydelse för
näringslivets kapitalförsörjning har regeringen aviserat att förslag skall

NU 1977/78:3 y

7

komma rörande dels Sveriges Investeringsbank AB, dels allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelse.

Mot här angiven bakgrund finnér utskottet - liksom förra året - att den
huvudsakliga innebörden av förslaget om en strukturfond är att staten får
ytterligare ett instrument för strukturpolitiska insatser. Det specifika för den
föreslagna fonden blir inte de betydande kapitalresurser den skall disponera -dessa allokeras till fonden på bekostnad av företagen själva och andra
kapitalkällor - utan de särskilda regler och former som skall gälla för beslut
om kapitaltillskott från fonden. Riktlinjer för fondens verksamhet anges
endast summariskt i motionen. Vid utskottsbehandlingen har förslagets
förespråkare inte velat närmare utveckla vilket innehåll och vilken grad av
precisering som skall känneteckna de bestämmelser som fonden skall arbeta
efter. I stället har de hänvisat till att det bör ankomma på regeringen att
utforma sådana bestämmelser. Utskottet uppskattar visserligen detta förtroende
för den nuvarande regeringen men anser att en verksamhet med så
vittgående statsfinansiella och näringspolitiska konsekvenser som den
föreslagna fondens inte kan få komma till stånd utan att riksdagen har haft
tillfälle att ta ställning till tämligen detaljerade riktlinjer och regler. Sådana
statliga garantier för upplåning utrikes som motionärerna tänker sig kan f. ö.
inte utställas utan riksdagens bemyndigande. Frågan om fondens rättsliga
ställning är i detta sammanhang betydelsefull.

Invändningar måste vidare riktas mot den föreslagna sammansättningen
av strukturfondens styrelse. Motionärerna förordar en styrelse med endast
två företrädare för staten mot sex för löntagarorganisationerna-som alltså får
majoritet - och två för organisationer inom näringslivet. Fonden skulle
följaktligen, som utskottet uttryckte saken förra året, i realiteten bli ett
instrument inte för samhällets utan för löntagarorganisationernas strukturpolitik.
Principen att löntagarna skall ha ett väsentligt inflytande både på
företagsnivå och på central nivå är numera oomstridd och väl etablerad.
Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är ett uttryck härför.
Motionärernas förslag går emellertid långt utöver vad denna princip kräver.
Det innebär nämligen - för så vitt fondstyrelsens handlingsfrihet inte beskärs
genom kraftiga restriktioner enligt regler som regeringen utfärdar, något som
knappast kan vara motionärernas mening - att staten till löntagarorganisationerna
delegerar huvudansvaret för utformningen av strukturpolitiken.
Avgöranden som nu i väsentliga delar träffas av statsmakterna - och som är
föremål för stort engagemang inom riksdagen - skulle alltså överföras till den
korporativa sfären. Utskottet finnér det angeläget att slå fast att de centrala
näringspolitiska besluten liksom hittills bör fattas av riksdag och regering,
dvs. under politiskt ansvar för beslutsfattarna.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om den kritik som hösten 1977
från socialdemokratiskt håll (NU 1977/78:30 res. 1, s. 17) riktades mot
regeringens förslag att en särskild delegation - med nära anknytning till
regeringen - skulle tillsättas för att svara för statens medverkan i strukturar -

NU 1977/78:3 y

8

betet inom specialstålindustrin. Den nu föreslagna fondstyrelsen skulle i
fråga om både verksamhetsområde och resurser få mångfaldigt större
befogenheter än som har givits åt den nyss nämnda delegationen.

Näringsutskottet avstyrker sålunda förslaget om inrättande av en strukturfond.
Av vad utskottet har anfört framgår att utskottet därmed inte har
gjort något ställningstagande riktat mot fortsatta statliga insatser - genom
kapitaltillförsel och annorledes - för att främja en angelägen strukturomvandling
inom svensk industri.

Förslaget i motionen 1977/78:869 om upprättande av samhällsfonder
under löntagarnas kontroll har nära släktskap med det förslag som har
behandlats i det föregående. Det är emellertid än mer skissartat utformat och
synes närmast gå ut på en utredning, styrd av ett principuttalande från
riksdagens sida. De invändningar som utskottet har riktat mot förslaget om
en strukturfond är i det väsentliga tillämpliga också på det nu nämnda
förslaget, vilket alltså även det avstyrks av utskottet.

Stockholm den 14 februari 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro(fp), Birgitta
Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström
(s), Rune Ångström (fp), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Sivert Andersson (s).

Avvikande mening

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, KarlErik
Häll, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s) som anser att den
del av yttrandet som börjar på s. 6 med ”1 motsvarande” och slutar på s. 8 med
”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Industrins strukturutveckling är i dagens läge ett av de viktigaste
problemen inom näringspolitiken. Staten har på senare år gjort stora
ekonomiska insatser för att möjliggöra strukturförändringar inom olika
branscher. Den nuvarande regeringens politik härvidlag präglas emellertid av
bristande planmässighet och handlingskraft. Man har inte gjort tillräckligt för
att förstärka befintliga och skapa nya organ för att långsiktigt tillföra de
berörda företagen erforderliga resurser. I stället har staten gripit in med
åtgärder som endast inneburit en tillfällig hjälp. Kravet på samhälleligt
inflytande över den fortsatta utvecklingen har inte på det sätt som varit
önskvärt blivit tillgodosett genom dessa åtgärder.

NU 1977/78:3 y

9

Som framhålls i motionen 1977/78:1640 är de instrument för företagens
kapitalförsörjning som nu står till buds inte tillräckliga när det gäller att
åstadkomma det riskkapital som är en av de väsentliga förutsättningarna för
strukturomvandlingen. Utan nya, framtidsinriktade satsningar från företagens
sida blir nämligen strukturförändringarna rent defensiva. Några garantier
för en positiv utveckling på längre sikt ges då inte. Resurser behövs nu för
investeringsinsatser av ny typ. Dessa insatser måste göras selektivt med sikte
särskilt på branscher och företag som tekniskt och marknadsmässigt har goda
utvecklingsmöjligheter. Det är också viktigt att ingripanden mot oplanerade
företagsnedläggningar kan göras utifrån samhällsekonomiska överväganden.
Företagsledningarna torde vidare inte sällan vara tveksamma om större
investeringsprojekt med hänsyn till det aktuella kapacitetsläget. I sådana fall
som här nämnts måste det finnas möjligheter till stort risktagande från
statens sida, och förräntningskraven måste kunna sättas lågt. Fondens
verksamhet kan också få stor betydelse för finansiering av investeringar i
mindre och medelstora företag som befinner sig i snabb expansion. De
befintliga kapitalmarknadsinstitutionerna räcker inte till för sådana insatser
som det här är fråga om. Den föreslagna strukturfonden behövs för att
samhället på ett avgörande sätt skall kunna positivt påverka industrins
strukturutveckling. Den ekonomiska omslutning som beräknas för begynnelseskedet
ter sig realistisk med hänsyn till å ena sidan de krav som kommer
att ställas på fonden, å andra sidan statsfinansiella överväganden. Olika
former för kapitaltillskott från fonden är tänkbara. Såväl aktieteckning genom
nyemission som konvertibla skuldebrev eller motsvarande bör kunna vara
aktuella. I vissa fall kan det vara lämpligt att fondens insatser kombineras
med tillskott av kapital lånat från t. ex. Sveriges Investeringsbank. De direkta
insatserna i statliga företag, t. ex. inom varvs- och stålindustrin, bör göras i
annan ordning.

Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1977/78:1640 i den del som här är
aktuell. Vid diskussionen av förslaget har dettas vedersakare inte kunnat ge
anvisning om något alternativt sätt att fylla det behov av ytterligare
riskkapital som motiverar strukturfondens inrättande. I stället har de
koncentrerat sina invändningar på vad som föreslås i fråga om fondens
styrelse. Utskottet vill hävda att den konstruktion av styrelsen som
motionärerna förordar är väl motiverad. Det är löntagarna som i första hand
drabbas av onödiga och illa planerade strukturförändringar. Genom sina
organisationer har de både på företagsnivå och centralt visat ett intresse för
och ett ansvar för strukturutvecklingen som kunnat väsentligt underlätta de
svåra omställningar som det ofta är fråga om.

I anslutning till riksdagens beslut om strukturfonden bör regeringen
utfärda närmare bestämmelser för verksamheten i enlighet med de klara
direktiv som riksdagens bifall till motionen innebär. Förslag om de beslut av
riksdagen som kan erfordras för att möjliggöra upplåning från fondens sida
bör framläggas utan dröjsmål.

NU 1977/78:3 y

10

Förslaget i motionen 1977/78:869 har ett visst släktskap med de förslag
som nu har behandlats. Det är emellertid mycket skissartat. I huvudsak
tycks det gå ut på en utredning, som först på längre sikt skulle kunna ligga till
grund för samhälleliga åtgärder. Det syfte som bör vara primärt för
motionärerna tillgodoses genom inrättande av en strukturfond. I övrigt vill
utskottet hänvisa till den pågående utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna
och kapitaltillväxten, som behandlar frågor om löntagarfonder. Motionen
1977/78:869 avstyrks sålunda.