yttr 1977/78 nu1y y

Yttrande 1977/78:nu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

NU 1977/78:1 y

Näringsutskottets yttrande
1977/78:1 y

över propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering
av det statliga budgetsystemet jämte motioner

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 13 oktober 1977 berett näringsutskottet
tillfälle att avge yttrande över de delar av propositionen 1976/

77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet
samt motionerna 1976/77: 1580 och 1976/77: 1604 som
hänför sig till näringsutskottets behandlingsområde.

Näringsutskottet får anföra följande.

De riktlinjer som föreslås i propositionen har till sin huvuddel generell
betydelse och ger i den delen inte anledning till särskilda kommentarer
från näringsutskottets sida. Vad nu sagts gäller i det väsentliga
även avsnittet om förmögenhetsredovisning m. m. för affärsverken, vars
innehåll givetvis är av stort intresse för näringsutskottet. Utskottet begränsar
sitt yttrande till att avse två speciella frågor som berörs i propositionen.
Motionerna är inte aktuella i detta sammanhang.

Det nuvarande redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens
och försäkringsinspektionens verksamhet föreslås (s. 52) bli
avvecklat, dock utan att finansieringsformerna ändras. I samband därmed
skall bankinspektionen åläggas att lämna förslag till anslagsframställning
enligt samma regler som gäller för andra myndigheter.

När det gäller bankinspektionen ger budgetpropositionen — som näringsutskottet
årligen har kunnat konstatera — enligt hittillsvarande
ordning inte underlag för någon reell budgetbehandling från riksdagens
sida. Propositionens förslag innebär en positiv förändring därvidlag och
tillstyrks av näringsutskottet.

Affärsverkskommitténs förslag att affärsverkens statskapital skall uppdelas
i en lånedel och en del eget kapital godtas inte i propositionen.

Budgetministern anför (s. 45) att en sådan uppdelning inte har någon
praktisk betydelse för informationen om affärsverkens effektivitet. Däremot
finns, tillägger han, ett allmänt intresse av att den ekonomiska
ställningen redovisas på ett sådant sätt i årsredovisningen att underlag
finns för olika typer av kalkylmässiga jämförelser mellan olika affärsverk
och mellan affärsverk och privata företag.

Näringsutskottet har flera gånger haft anledning att hänvisa till
affärsverkskommitténs nyssnämnda förslag och statsmakternas kommande
ställningstagande till detta när utskottet har yttrat sig över motioner
om statens vattenfallsverks redovisningsprinciper och därmed

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Yttr. nr 1

NU 1977/78:1 y

2

sammanhängande beskattningsförhållanden. Motionernas innebörd framgår
av följande sammanfattning i näringsutskottets senaste betänkande i
ämnet (NU 1976/77: 18):

För sin kraftverksrörelse på olika håll i landet har vattenfallsverket
att erlägga kommunal inkomstskatt dels på garantibelopp för fastighet,
dels på inkomster i övrigt. Det skattepliktiga beloppet reduceras genom
gäldränteavdrag. Det statskapital som vattenfallsverket disponerar betraktas
i sin helhet som lånemedel. Motionärerna menar att vattenfallsverket
till följd därav har en fördelaktigare ställning i skattehänseende
än kraftföretag med en mera normal kapitalsammansättning.

Beträffande motionerna i detta ämne samt utskotts- och kammarbehandlingen
av dem hänvisas i övrigt till det citerade betänkandet och
till de tidigare betänkanden av bevillningsutskottet, skatteutskottet och
näringsutskottet som redovisas där.

Det torde visserligen inte finnas grund för motionärernas uppfattning
att många Norrlandskommuner till följd av den nuvarande ordningen
på ett anmärkningsvärt sätt har gått miste om avsevärda kommunalskatteinkomster.
Oavsett detta har näringsutskottet emellertid betecknat
det som angeläget att principerna för vattenfallsverkets redovisning omprövas.
Vad som föreslås i propositionen synes inte innebära någon lösning
av den fråga som har tagits upp i de här åsyftade motionerna.
Utskottet tar nu fasta på budgetministerns uttalande om möjligheter att
göra olika typer av kalkylmässiga jämförelser bl. a. mellan affärsverk
och privata företag och förutsätter att syftet med vad utskottet har anfört
rörande omprövning av vattenfallsverkets redovisningsprinciper
kommer att tillgodoses på detta sätt.

Stockholm den 27 oktober 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar
(m), Arne Blomkvist (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Ingegärd
Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Karl-Erik
Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist (fp), Wivi-Anne
Radesjö (s), Erik Johansson i Hållsta (c) och Olle Wästberg i Stockholm
(fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770057

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.