yttr 1977/78 ku1y y

Yttrande 1977/78:ku1y

KU 1977/78: 1 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1977/78:1 y

beträffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens
behandling av i propositionen 1977/78:1 om ändring i patentlagen
m. m. framlagda förslag såvitt avser godkännande av 1973
års europeiska patentkonvention

Till lagutskottet

I propositionen 1977/78: 1 om ändring i patentlagen (1967: 837),
m. m. föreslår regeringen att riksdagen

dels antar förslag till

1. lag om ändring i patentlagen (1967: 837),

2. lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens
område m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk
domstol,

4. lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar,

5. lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i
vissa fall,

dels godkänner

1. den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om
patentsamarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrifter,

2. den i Munchen den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om
meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen)
med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoll,

dels förnyar sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november
1963 avslutade konventionen om förenhetligande av vissa delar av
patenträtten.

Enligt den europeiska patentkonventionen skall ett europeiskt patentverk
upprättas. Detta skall ha sitt säte i Munchen. Det europeiska
patentverket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt
konventionen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande
staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna
för att europeiskt patent skall kunna meddelas. Europeiskt patent skall
i princip, i stat som patentet avser, ha samma rättsverkan som ett nationellt
patent. Motsvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk
patentansökan. Konventionen inskränker inte de fördragsslutande staternas
rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för
vederbörande stat.

Propositionen innehåller förslag till den lagstiftning som behövs för

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Yttr. nr 1

KU 1977/78:1 y

2

att Sverige skall kunna tillträda konventionen om patentsamarbete och
den europeiska patentkonventionen. I sistnämnda hänseende föreslås
ett nytt kapitel — 11 kap. — i patentlagen med rubriken Europeiskt
patent.

Lagutskottet har hemställt att konstitutionsutskottet yttrar sig ”beträffande
tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens
behandling av de i propositionen framlagda förslagen såvitt avser godkännande
av 1973 års europeiska patentkonvention”.

Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) ingås överenskommelse med
annan stat av regeringen. Enligt 10 kap. 2 § första stycket RF får regeringen
dock inte ingå för Sverige bindande internationell överenskommelse
utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen
förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas. Sverige
kan inte tillträda den europeiska patentkonventionen utan att ändringar
genomförs i bl. a. patentlagen. Tillträde till konventionen kräver sålunda
riksdagens godkännande. Därvid uppkommer frågan huruvida
ett svenskt tillträde till konventionen innebär sådan överlåtelse av
svenska offentliga organs uppgifter till internationell organisation eller
överstatlig myndighet att beslut härom enligt gällande grundlag måste
fattas i särskild ordning. Bestämmelser om sådan överlåtelse finns i
10 kap. 5 § RF.

Enligt paragrafens första stycke kan beslutanderätt, som enligt RF
tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet
organ och inte avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av
grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter
som avses i 2 kap. RF, i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete, till vilken Sverige är eller
skall bli anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Den beslutanderätt
som åsyftas är sådan beslutanderätt som i avsaknad av denna bestämmelse
inte skulle kunna fråntas de nämnda organen utan ändring
av RF. I första hand är det de befogenheter som RF tillägger riksdagen
och regeringen. Hit hör också den högsta domsmakten, dvs. de befogenheter
som tillkommer högsta domstolen och regeringsrätten. Riksdagen
beslutar om överlåtelse av sådan befogenhet i den ordning som
är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning
inte kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de
röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

I 10 kap. 5 § andra stycket RF behandlas överförande av rättskipnings-
och förvaltningsuppgifter till icke svenska organ i annat fall än
som avses i första stycket. Där föreskrivs att rättskipnings- eller förvaltningsuppgift,
som ej enligt RF tillkommer riksdagen, regeringen
eller annat i RF angivet organ, kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig
organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller
samfällighet. Sådan överlåtelse förutsätter förordnande av riksdagen

KU 1977/78:1 y

3

genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar
sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

Det ankommer på riksdagen att avgöra enligt vilket lagrum i RF
beslut skall fattas om tillträde till den europeiska patentkonventionen.

I propositionen behandlas denna fråga utförligt i ett särskilt avsnitt,
10.4., med rubriken Konstitutionella frågor (s. 148—152 i propositionen).

Föredragande statsråd finner för sin del att riksdagens beslut att
godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning
som är föreskriven i 10 kap. 5 § första stycket RF. I sitt resonemang
i denna del finner föredraganden att ett svenskt tillträde till den ifrågavarande
patentkonventionen inte innebär någon inskränkning i regeringens
eller riksdagens befogenheter. Enligt föredraganden berörs inte
heller högsta domstolens befogenheter av ett svenskt tillträde till konventionen.
Däremot anser föredraganden, med hänvisning till de i 11
kap. 11 § RF givna bestämmelserna om regeringsrättens befogenheter
med avseende på resning och återställande av försutten tid, att ett sådant
tillträde fordrar beslut i den ordning som är angiven i 10 kap.
5 § första stycket regeringsformen.

Föredraganden erinrar i denna del om grundlagberedningens uttalande
att ett överförande av tillämpningen av svensk lag till utländska
eller internationella organ som är undandragna den kontroll som ligger
i resningsinstitutet innebär en begränsning av de högsta domstolarnas
grundlagsenliga uppgifter. Ett sådant överförande skulle därför
enligt grundlagberedningen kräva beslut enligt 10 kap. 5 § första
stycket RF (SOU 1972: 15 s. 185; jfr prop. 1973: 90 s. 363 och 364).
Frågan blir då om ett tillträde till den europeiska patentkonventionen
kan anses innebära att tillämpningen av svensk lag undandras den kontroll
som ligger i resningsinstitutet. När det gäller beslut enligt patentlagen
ankommer resningsbefogenheterna på regeringsrätten.

Föredraganden anser det visserligen klart att 10 kap. 5 § första
stycket RF inte blir tillämplig enbart därför att ett avgörande av utländskt
eller internationellt organ tillerkänns materiell rättsverkan här
i landet. Så till vida godtar föredraganden grundlagberedningens åsikt
att det måste vara fråga om överförande av tillämpningen av svensk
lag för att beslut enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall krävas.
Frågan om tillämpningen av denna bestämmelse är däremot enligt föredraganden
tveksam när det — såsom det här är fallet — gäller att ge
materiell rättsverkan här i landet åt beslut som fattas av ett internationellt
organ på grundval av konventionsbestämmelser som är helt
fristående från de fördragsslutande staternas nationella lagstiftning. I
grundlagberedningens uttalande berörs inte denna fråga närmare. Den
europeiska patentkonventionens bestämmelser om meddelande av euro -

KU 1977/78:1 y

4

peiskt patent är — säger föredraganden — avsedda att komplettera
eller träda i stället för de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning.
Enligt föredragandens mening föreligger det därför goda
skäl att i det hänseende som det nu är fråga om jämställa konventionsregleringen
med svensk nationell lagstiftning.

Föredraganden konstaterar att RF:s bestämmelser om resning och
återställande av försutten tid inte blir tillämpliga på beslut av det
europeiska patentverket. Med hänsyn härtill och till vad han tidigare
anfört i frågan finner föredraganden att riksdagens beslut att godkänna
den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning som föreskrivs
i 10 kap. 5 § första stycket RF.

I sitt yttrande ansluter sig lagrådet på de av föredraganden anförda
skälen till uppfattningen att regeringsformens bestämmelser om resning
och återställande av försutten tid bör föranleda att riksdagens
beslut om godkännande av svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen
fattas enligt den ordning som anges i 10 kap. 5 § första
stycket RF.

Utskottet har vid sin prövning av den nu aktuella frågan funnit sig
böra dela den av föredragande statsrådet och lagrådet hävdade uppfattningen
att riksdagens beslut i frågan om ett svenskt tillträde till den
europeiska patentkonventionen bör fattas med tillämpning av den ordning
som anges i 10 kap. 5 § första stycket RF. Utskottet kan ansluta
sig till de överväganden av föredraganden i denna del som återgetts i
det föregående. Därutöver vill utskottet tillägga följande.

Beslutanderätt, som enligt RF tillkommer i RF angivet organ, får
överföras till mellanfolklig organisation eller domstol endast i begränsad
omfattning. Enligt utskottets mening är detta villkor för tillämpning
av 10 kap. 5 § första stycket RF klart uppfyllt i förevarande fall. Frågan
om ett svenskt tillträde till en konvention av sådan innebörd som den
europeiska patentkonventionen är att anse som ett exempel på sådana
fall som i första hand avsetts med bestämmelserna i 10 kap. 5 § första
stycket RF. Detta lagrum motiverades i första hand med vårt deltagande
i det allt närmare internationella samarbetet och det därav följande
behovet av en möjlighet att överlåta viss beslutanderätt till internationella
organ.

Enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall beslut om sådan överlåtelse
av beslutanderätt som avses med stadgandet i första hand fattas
i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag. Om beslut
i sådan ordning ej kan avvaktas, får dock sådan överlåtelse beslutas
genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

Prövningen av frågan, om beslut i den ordning som är föreskriven
för stiftande av grundlag ej kan avvaktas, bör enligt utskottets mening
bli beroende av en bedömning av tyngden av de skäl som talar för ett

KU 1977/78:1 y

5

snabbt beslut i frågan. Om den tidsutdräkt som följer med ett avgörande
i grundlagsstiftningsordning t. ex. leder till väsentlig nackdel för
landet, bör frågan enligt utskottets mening i första hand avgöras genom
ett beslut med föreskriven majoritet. Om sådana eller liknande
skäl föreligger i nu förevarande fall får i första hand prövas av det
utskott som har att sakbehandla propositionen, dvs. lagutskottet. Konstitutionsutskottet
avstår för sin del från att göra någon bedömning i
denna del.

10 kap. 2 § första stycket RF uppställer, som angetts i det föregående,
krav på riksdagens godkännande av intenationell överenskommelse
i vissa angivna fall. I andra stycket i samma paragraf stadgas att,
om i fall som avses i första stycket särskild ordning är föreskriven för
det riksdagsbeslut som förutsätts, samma ordning skall iakttas vid godkännande
av överenskommelsen. Med hänsyn till angivna bestämmelser
och vad som stadgas i 10 kap. 5 § första stycket RF bör enligt utskottets
mening den i sistnämnda lagrum angivna beslutsordningen
tillämpas på riksdagens beslut såväl att godkänna den europeiska
patentkonventionen som att anta den lagstiftning som har direkt samband
därmed, dvs. det föreslagna nya 11 kap. i patentlagen.

Stockholm den 31 januari 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s),
Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove
Karlsson (s), Lars Schött (m), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Kerstin Nilsson (s), Per Unckel (m), Gusti Gustavsson (s), Stig
Josefson (c) och Åke Wictorsson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978

7 i'<

l ■ - J>U V )- ■ I,

. .. r ' ‘

■ A ' - .