yttr 1977/78 jou1y y

Yttrande 1977/78:jou1y

JoU 1977/78:1 y

Jordbruksutskottets yttrande
1977/78: 1 y

över motion väckt med anledning av propositionen 1976/77:149
om arbetsmiljölag m. m.

Till socialutskottet

Genom beslut den 29 augusti 1977 har socialutskottet hemställt om
yttrande från jordbruksutskottet över den med anledning av propositionen
1976/77: 149 väckta motionen 1976/77: 1675, yrkande 15, angående
en flerårsplan för utbyggnad av produktkontrollnämnden med
eget kansli.

Motionsyrkandet

I motionen 1976/77: 1675 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 15), att riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en flerårsplan för utbyggnad av produktkontrollnämnden
med eget kansli.

I motionen erinras om att produktkontrollnämnden, som tillkom genom
beslut av riksdagen 1973, har till uppgift att pröva frågor som avses
i lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Motionärerna framhåller
att produktkontrollnämnden under uppbyggnadsfasen har fått expandera
i en takt som avgjorts av vad som bedömts praktiskt möjligt. De
vittomfattande arbetsuppgifterna har emellertid i kombination med svårigheter
att rekrytera kvalificerad personal medfört att nämnden haft
svårigheter att hinna med sin omfattande arbetsbörda. I rapporten Arbetsmiljö
till LO-kongressen 1976 betonas att produktkontrollnämndens
resurser ej visat sig tillräckliga för de snabbt växande arbetsuppgifter
som rör produktkontroll av kemiska hälsorisker i arbetslivet:

Det har visat sig att produktkontrollnämnden inte har kunnat fungera
som en kraftfull och initiativtagande myndighet. Detta bl. a. på grund
av dess brist på resurser och alltför starka administrativa och resursmässiga
knytning till naturvårdsverket Fackföreningsrörelsen

kräver mot bakgrund av detta att produktkontrollnämndens fristående
ställning ytterligare befästs. Fackföreningsrörelsen anser att det måste
vara i hög grad angeläget att produktkontrollmyndigheten får resurser
att göra mer övergripande produktutredningar.

Då produktkontrollnämnden inrättades var det enligt motionen naturligt
att den administrativt anknöts till en redan etablerad myndighet,
detta för att ge stadga åt den nyinrättade myndighetens verksamhet.

Eftersom dess arbetsuppgifter i detta skede närmast anknöt till naturvårdsverket,
var det lämpligast att produktkontrollnämnden administra 1

Riksdagen 1977/78. 16 sami. Yttr. nr 1

JoU 1977/78: ly

2

tivt anknöts till denna myndighet. Produktkontrollnämndens kansliresurser
skapades genom en utbyggnad av naturvårdsverkets produktkontrollbyrå,
som samtidigt fungerar som produktkontrollnämndens kansli.

Genom de senaste årens snabba utveckling på arbetsmiljöområdet har
produktkontrollbyråns arbete i större utsträckning än tidigare rört arbetsmiljöfrågor,
varför knytningen till naturvårdsverket inte längre är
lika självklar som då produktkontrollnämnden inrättades, anför motionärerna.
De stora arbetsuppgifterna inom den framtida produktkontrollen
kommer också att kräva att nämnden får helt egna kansliresurser.
Det är härvid viktigt att produktkontrollnämnden utvidgar sitt samarbete
med arbetarskyddsstyrelsen och med yrkesinspektionen.

De myndigheter som har att kontrollera kemiska miljöfaktorer, t. ex.
arbetarskyddsverket, naturvårdsverket och produktkontrollnämnden, har
hittills ofta varit hänvisade till att från leverantörerna begära in uppgifter
om varje enskild produkt, för vilken misstanke om skadeverkningar
framkommit. När man fått tillgång till nya forskningsresultat om
t. ex. ett ämnes giftighet, har man saknat möjlighet att på ett enkelt sätt
skaffa fram uppgifter om i vilka produkter detta ämne ingår. Detta
medför att myndigheternas möjligheter till en mer offensiv verksamhet
på detta område är allvarligt beskurna. Dessa kommer dock att förbättras
genom det planerade centrala produktregister som avses innehålla
uppgifter om innehållet i de kemisk-tekniska produkter som förekommer
på marknaden. Det är, anser motionärerna, ytterligt angeläget att
registret kommer till stånd utan dröjsmål.

Produktkontrollnämndens långsiktiga resursuppbyggnad bör enligt
motionen prövas med angivna målsättningar och i samma ordning som
på annat ställe i samma motion föreslagits för arbetarskyddsverket,
dvs. genom att en 3- eller 5-årsplan upprättas med utgångspunkt i de
väsentliga utvidgningar av verksamheten som krävs för att myndigheten
skall kunna uppfylla de krav som arbetstagarna har rätt att ställa på
kontroll av sin arbetsmiljö. Motionen utmynnar på förevarande punkt
i ett yrkande att riksdagen bör ge till känna att en sådan långtidsplan
bör upprättas, innefattande bl. a. förslag till parlamentarisk medverkan
i nämnden.

Nuvarande organisation

De centrala bedömningarna enligt lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga
varor åvilar produktkontrollnämnden. Nämnden har bl. a. att
meddela generella föreskrifter om hantering och import samt att leda,
samordna och i stort övervaka produktkontrollen i övrigt. Nämnden
handlägger vidare ärenden rörande registrering av bekämpningsmedel
och skall därvid bl. a. pröva behovet av villkor och föreskrifter för användningen.

JoU 1977/78: ly

3

Produktkontrollnämnden, som bl. a. övertagit den tidigare giftnämndens
arbetsuppgifter, är i administrativt hänseende knuten till naturvårdsverket.
Nämnden är i förhållande till naturvårdsverket helt självständig
när det gäller att tillämpa lagen om hälso- och miljöfarliga varor.
Naturvårdsverkets styrelse svarar däremot för frågor om ekonomi
och administration som berör produktkontrollnämnden.

Produktkontrollnämnden skall företräda såväl myndighetsintressen
som andra intressen. Som självskrivna ledamöter i nämnden ingår cheferna
för naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket
och konsumentverket. Vidare ingår representanter för arbetstagarna
och näringslivet i nämnden.

I fråga om produktkontrollnämndens sammansättning beslutar regeringen.

För beredning av frågor som produktkontrollnämnden handlägger har
vid statens naturvårdsverk inrättats en särskild produktkontrollbyrå som
i huvudsak organiserats genom att giftnämndens kansli överförts till
naturvårdsverket.

Det centrala ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av lagen och
med stöd av denna meddelade föreskrifter har, med visst undantag, arbetarskyddsstyrelsen
inom sitt verksamhetsområde och naturvårdsverket
i övrigt. Under arbetarskyddsstyrelsen utövas den närmare tillsynen av
yrkesinspektionen. I övrigt utövar, med i det följande nämnda undantag,
länsstyrelsen den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden
den omedelbara tillsynen inom kommunen. I fråga om transport av
hälso- och miljöfarlig vara med luftfartyg eller fartyg utövas tillsyn som
här avses av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, dvs. luftfartsverket
resp. sjöfartsverket.

Utskottet

De riktlinjer för organisationen av kontrollen av hälso- och miljöfarliga
varor som godkändes av 1973 års riksdag innebar bl. a. att ett särskilt
produktkontrollorgan i form av en självständigt beslutande nämnd
skulle inrättas den 1 juli 1973 för att göra de centrala bedömningar som
blev aktuella i fråga om hälso- och miljöfarliga varor. Ifrågavarande
organ, produktkontrollnämnden, som bl. a. övertagit den tidigare giftnämndens
arbetsuppgifter, är i administrativt hänseende knutet till statens
naturvårdsverk, vars styrelse svarar för frågor om ekonomi och
administration som berör nämnden.

Produktkontrollnämndens främsta uppgift är att meddela generella
föreskrifter om import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor,
att leda, samordna och i stort övervaka produktkontrollen samt att —
med den begränsning som följer av vad i det följande sägs beträffande
löpande tillsyn över lagstiftningens efterlevnad — i övrigt fungera som

JoU 1977/78: ly

4

centralt organ för ärenden som kan aktualiseras genom den nya lagstiftningen
om hälso- och miljöfarliga varor. Produktkontrollnämndens
arbete är inriktat på att ta initiativ till och samordna kartläggning och
undersökning av varor som kan misstänkas vara farliga.

För beredning av de frågor som produktkontrollnämnden handlägger
har vid naturvårdsverket inrättats en särskild produktkontrollbyrå, som
i huvudsak har organiserats genom att giftnämndens kansli överförts till
naturvårdsverket.

Det centrala ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av lagen om
hälso- och miljöfarliga varor och med stöd av denna meddelade tillämpningsbestämmelser
åvilar, med visst undantag, arbetarskyddsstyrelsen
inom dess verksamhetsområde. I övrigt är naturvårdsverket ansvarig
tillsynsmyndighet.

Enligt 1973 års riksdagsbeslut skall produktkontrollnämnden företräda
såväl myndighetsintressen som andra intressen. Detta sker genom att
som självskrivna ledamöter i nämnden ingår cheferna för naturvårdsverket,
arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket och konsumentverket.
Vidare ingår representanter för arbetstagarna och näringslivet
i nämnden. Det ankommer på regeringen att besluta om produktkontrollnämndens
sammansättning.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen haft anledning
att återkomma till frågan om den statliga produktkontrollens organisatoriska
uppbyggnad i samband med behandlingen av olika framställningar
och förslag i propositioner och motioner, syftande till ökad effektivitet
och ändamålsenlighet vid utövandet av sagda kontroll. Senast utskottet
hade hithörande fråga uppe till behandling var i slutet av riksmötet
1976/77, då ett antal motioner om hälso- och miljöfarliga varor
var föremål för prövning (se JoU 1976/77: 31).

Alltifrån tillkomsten av den nya lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga
varor har utskottet betonat det självfallna i att lagstiftningen får
en sådan utformning som vid tillämpningen medger en så effektiv produktkontroll
som möjligt. Detta har också varit tanken med den moderna
svenska lagstiftningen på området som gällt fr. o. m. den 1 juli
1973. Mycket hänger emellertid på hur tillämpningen sker och där kräver,
som utskottet i olika sammanhang anfört, den snabba utvecklingen
på förevarande område ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från
de produktkontrollerande samhällsorganens sida.

I samband med motionsyrkanden om en mera strikt tillämpning av
kraven på bevis för ofarlighet vid kontrollen av hälso- och miljöfarliga
ämnen har utskottet framhållit att den i lagen föreskrivna s. k. omvända
bevisbördan inte bara får bli en vacker devis utan att bestämmelserna
härom verkligen tillämpas på ett sätt som motsvarar lagstiftningens syfte.
Med hänsyn till den stora vikt som måste tillmätas strävandena att
så långt möjligt förebygga att nu ifrågavarande varor orsakar skade -

JoU 1977/78: ly

5

verkningar på människor och i miljön, inte minst på arbetsmiljöns område,
har utskottet utgått från att regeringen och berörda myndigheter
ägnar hithörande frågor den största uppmärksamhet och bl. a. tillser att
arbetet med att utvidga det effektiva verkningsområdet för lagstiftningen
bedrivs i så snabb takt som möjligt. Utskottet har som nyss nämnts
vid upprepade tillfällen understrukit att utvecklingen på förevarande
område kräver ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från de produktkontrollerande
samhällsorganens sida.

I sammanhanget kan vidare nämnas att riksdagen förra året på utskottets
tillstyrkan anvisade medel för förstärkningar av resurserna för
kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor. Medel beräknades därvid
för upprättande av ett produktregister, som skulle läggas upp i nära samarbete
med arbetarskyddsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Vidare
erhöll naturvårdsverket medel för viss ytterligare personalförstärkning
vid produktkontrollbyrån. En forsknings- och undersökningsavdelning
inrättades vidare fr. o. m. den 1 juli 1976 för samordning av naturvårdsverkets
forsknings- och undersökningsverksamhet.

De beslutade organisationsförändringarna och tillkomsten av det angivna
produktregistret, vilket beräknats bli färdigställt år 1977, har enligt
utskottets mening varit ägnade att i avsevärd utsträckning öka produktkontrollens
effektivitet.

Nyssnämnda produktregister kommer enligt utskottets uppfattning att
få en avgörande betydelse för uppnåendet av målen för produktkontrollen.
Det är främst produktkontrollnämnden som har att ta ställning
till registrets närmare utformning och uppbyggnad. Utskottet har dock
i annat sammanhang understrukit vikten av att det fortsatta arbetet med
produktregistret bedrivs så att det snarast kommer till praktisk användning.
Samtidigt har utskottet med skärpa framhållit nödvändigheten av
att registret kan utnyttjas så att skyddsombuden på effektivast möjliga
sätt bereds tillgång till för deras verksamhet relevanta uppgifter ur
registret.

I det nu till utskottet remitterade avsnittet av motionen 1976/77: 1675
hävdas att produktkontrollnämndens resurser ej visat sig tillräckliga för
de snabbt växande arbetsuppgifter som rör produktkontroll av kemiska
hälsorisker i arbetslivet. Utskottet kan för sin del så till vida instämma
häri, som att det varit uppenbara och naturligen förklarliga svårigheter
att rekrytera kvalificerad expertis till produktkontrollen i en omfattning
som motsvarar den kraftigt expanderande marknaden för kemiska och
fysikaliskt-kemiska produkter av olika slag. Förbättringar och förstärkningsåtgärder
har som framgår av det föregående vidtagits, men självfallet
återstår åtskilligt som ännu måste göras. Såväl från riksdagens
som från regeringens sida har också framhållits att arbetet med att få
till stånd en effektiv produktkontroll är en av de viktigaste uppgifterna
inom miljövården under de närmaste åren.

JoU 1977/78: ly

6

Med anledning av den nu behandlade motionen i ämnet vill utskottet
hänvisa till att departementschefen i propositionen 1973: 17 med förslag
till lag om hälso- och miljöfarliga varor, m. m. i samband med behandlingen
av produktkontrollens organisation allmänt betonade att det kunde
bli anledning att se över organisationsfrågorna i deras helhet när resultatet
av arbetsmiljöutredningens och miljökontrollutredningens fortsatta
arbete förelåg. Intill dess fick den föreslagna organisationen betraktas
som ett provisorium. Riksdagen anförde ingen annan mening
härvidlag. Miljökontrollutredningen har numera slutfört sitt arbete, och
beslut i olika frågor på grundval av utredningens förslag har fattats av
riksdagen, bl. a. i fråga om utveckling av ett informationssystem för
miljövården (prop. 1974: 46, JoU 1974: 20, rskr 1974:218). Arbetsmiljöutredningens
förslag ligger till grund för den proposition (1976/77:
149) om arbetsmiljölag m. m. som nu behandlas av socialutskottet. Mot
bakgrund av riksdagens tidigare ståndpunkt i hithörande frågor och
under hänsynstagande till den snabba utveckling som skett på området
finner utskottet för sin del starka skäl tala för att en översyn av den
statliga produktkontrollorganisationen nu kommer till stånd. Översynen
bör i överensstämmelse med vad som anförs i motionen syfta till en
planmässig resursuppbyggnad som möjliggör effektivast möjliga kontroll
av hälso- och miljöfarliga ämnen och som motsvarar utvecklingens krav.
Utskottet finner det naturligt att produktkontrollnämnden ges en mera
självständig ställning. Det finns dock enligt utskottets mening inte anledning
för riksdagen att redan i detta sammanhang ta definitiv ställning
till sådana frågor som kansliets organisatoriska uppbyggnad och placering
i administrativt hänseende. Vid översynen bör det tas fram underlag
som kan läggas till grund för beslut i sådana frågor.

Utskottet förordar att socialutskottet föreslår riksdagen att i den remitterade
frågan som.sin mening ge till känna vad utskottet här anfört.

Stockholm den 18 oktober 1977

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister
(m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Filip Johansson
(c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson
(s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Stig Alftin (s), Ove
Karlsson (s), Kerstin Anér (fp) och Sven Eric Lorentzon (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770056