yttr 1977/78 fiu4y y

Yttrande 1977/78:fiu4y

FiU 1977/78: 4 y

Finansutskottets yttrande
1977/78: 4 y

med anledning av förslag 1977/78:12 angående ändring av riksdagens
revisorers verksamhet och organisation m. m. jämte motion

Till konstitutionsutskottet

Till finansutskottet har hänvisats

dels riksdagens revisorers förslag angående ändring av riksdagens
revisorers verksamhet och organisation m. m. (förslag 1977/78: 12),

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen 1977/78:

1427 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) om riksdagens revision av statsförvaltningen.

I förslaget hemställs att riksdagen

1. beslutar om en ändring av personalorganisationen vid revisorernas
kansli i enlighet med förslaget, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1978, samt
för revisionens lönekostnader (inklusive kostnader för konsulter) anvisar
ytterligare 775 000 kronor för budgetåret 1978/79;

2. godkänner de av revisorerna förordade nya benämningarna statsrevisionen
och statsrevisorer;

3. antar det vid skrivelsen fogade förslaget till lag med instruktion
för statsrevisionen.

I motionen 1427 hemställs att riksdagen uppdrar åt utredningen om
en allmän översyn av riksdagens arbetsformer att utreda frågan om
riksdagens revision av statsförvaltningen och därvid beakta vad som
anförs i motionen.

Utskottet har vid sin beredning av ärendet funnit att de väckta frågorna
bör slutligt beredas av konstitutionsutskottet. Finansutskottet har
därför — efter kontakt med konstitutionsutskottet — beslutat att med
eget yttrande överlämna förslaget 1977/78: 12 och motionen 1977/78:

1427 till konstitutionsutskottet.

Förslaget

I december månad 1974 beslöt riksdagens revisorer att tillkalla två
förvaltningssakkunniga att utreda vissa frågor rörande revisorernas verksamhet
och organ (RR-utredningen). Resultatet av översynen avlämnades
i mars månad 1977, Riksdagens revisorer — organisation, arbetsrutiner,
resurser. Efter beredning i en särskild delegation har revisorerna
lagt förslag om vissa ändringar av nu tillämpade arbetsformer.

1 Riksdagen 1977178. 5 sami. Yttr. nr 4.

FiU 1977/78: 4 y

2

Bl. a. föreslås att ett särskilt arbetsutskott inrättas. Utredningsresurserna
föreslås förstärkta genom att en ny enhet om fyra tjänster inrättas för
att utreda hastigt aktualiserade ärenden. Vidare föreslås vidgade resurser
för projektsökande verksamhet och ökade medel för anlitande av
utomstående konsulter. Den årliga merkostnaden beräknas till ca
775 000 kr.

I förslaget förordas också att riksdagens revisorer i fortsättningen
kallas för statsrevisorer och att den av revisorerna ledda verksamheten
benämns statsrevisionen. Detta fordrar ändringar i bl. a. riksdagsordningen.

I det framlagda förslaget till ny instruktion för statsrevisionen har
intagits bestämmelser bl. a. om ett arbetsutskott (5 §) och om kontakt
med riksdagens utskott vid granskningsplanens utarbetande (8 §).

Motionen

Motionärerna — som väckte sin motion innan förslag 12 hade lagts
fram — uttrycker som sin mening att det inte går att komma till rätta
med nuvarande brister i fråga om riksdagens revision av statsverksamheten
genom administrativa grepp eller förstärkning av kanslipersonalen.
Enligt motionärernas uppfattning bör revisionen få en betydligt effektivare
parlamentarisk styrning än f. n. är fallet. Likaså måste arbetet
inriktas på projekt som ter sig intressanta och ändamålsenliga ur riksdagens
synvinkel.

En modell för en effektivare parlamentarisk styrning skulle enligt
motionärerna kunna vara att föra över revisionsarbetet till riksdagens
utskott. Motionärerna tänker sig att varje utskott bland sina ledamöter
väljer ut 4—5 personer som får till uppgift att ta fram, styra och utvärdera
projekt. Hur kansliarbetet skulle organiseras fick närmare utredas.
Ställning till de resultat som kom fram under revisionen kunde
enligt motionärerna ske på så sätt att revisionsavdelningen rapporterar
till utskottet som sedan i samband med budgetbehandlingen eller separat
tar upp frågan i ett betänkande. Med en sådan ordning bör man
enligt motionärerna få erforderlig tyngd i revisionsarbetet.

För att hålla samman revisionsarbetet kan enligt motionärerna behövas
ett särskilt organ, t. ex. konstruerat så att varje revisionsavdelning
utser en delegat till en kommitté som står under ledning av finansutskottets
ordförande. Det bör enligt motionärerna också övervägas
om inte finansutskottet och dess revisionsavdelning skall ha särskilda
uppgifter i revisionsarbetet.

Utskottet

Inriktningen av riksdagens revisorers arbete förändrades i viktiga
hänseenden år 1967. Revisorerna erhöll då befogenhet att själva inhämta

FiU 1977/78: 4 y

3

yttranden från de statliga myndigheterna. Samtidigt blev det möjligt för
revisorerna att vända sig direkt till regeringen i skilda ärenden. Personalorganisationen
förstärktes kraftigt.

Genom beslut vid 1971 års riksdag förstärktes organisationen med
ytterligare ett antal tjänster.

Gällande instruktion för riksdagens revisorer tillkom år 1974 på
grundval bl. a. av den prövning av revisorernas organisation och verksamhet
som ägde rum i grundlagberedningen.

Det förslag till utökad organisation och till smärre ändringar i arbetsformerna
som nu läggs fram grundas på en översyn som revisorerna
själva initierat. Syftet med översynen har enligt vad som anförs i förslaget
främst varit att tillgodose ett från revisorernas sida uttalat önskemål
om dels ökat inflytande över granskningsarbetets inriktning, dels
vidgade möjligheter för organisationen att ta sig an hastigt aktualiserade
granskningsärenden. Till en betydande del är det fråga om ändringar i
revisorernas interna arbetsformer som torde kunna genomföras utan att
riksdagen behöver fatta beslut därom. Det gäller t. ex. frågor om inrättande
av arbetsutskott, om formerna för utarbetande av revisorernas
granskningsplan, m. m. Förslaget inrymmer emellertid också en betydande
utbyggnad av kansliet och vidgade resursanspråk även i övrigt.
Den föreslagna namnändringen kräver justeringar i riksdagsordningen
och i andra författningar.

De i förslaget väckta frågorna berör sålunda såväl mcdelsanvisningcn
till riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1978/79 som
riktlinjerna för revisorernas verksamhet. Utskottet tar ställning till frågan
om medel för år 1978/79 i vad avser nu gällande personalorganisation
i ett särskilt betänkande (FiU 1977/78: 29). Frågan om formerna
för revisorernas samverkan med riksdagens utskott, en fråga som
mer utförligt och från principiella synpunkter tas upp i motionen 1427,
bör slutligt beredas av konstitutionsutskottet. Det gäller givetvis också
frågan om ändrad benämning av riksdagens revisorer, som fordrar ändring
i riksdagsordningen. Finansutskottet inskränker sig i det följande
till att anföra några synpunkter som ligger inom utskottets beredningsområde.

Vad först gäller förslaget att inrätta en tredje granskningsenhet för
hastigt aktualiserade ärenden vid sidan av de två som nu finns är utskottet
inte övertygat om lämpligheten härav. I vart fall bör frågan ytterligare
prövas innan ställning tas, särskilt som RR-utredningen förordade
en helt annan lösning av problemet. Utskottet vill erinra om att det
i varje organisation självfallet finns behov av att snabbt gripa sig an
problem och frågeställningar som aktualiseras hastigt. Att till rimliga
kostnader avdela resurser härför i fasta organisatoriska former låter sig
emellertid svårligen göras, utan uppgifterna får normalt lösas genom
omdisponeringar av personal och omprioriteringar i de uppgjorda ar -

FiU 1977/78: 4 y

4

betsplanema. Frågan har också nära samband med i vilka former
granskningsärendena aktualiseras, en frågeställning som knyter an till
det följande.

I förslaget från revisorerna tas upp frågan om utökade kontakter med
utskotten i revisionsarbetet. I instruktionen föreslås detta komma till uttryck
genom ett stadgande i 8 § om att erforderlig kontakt skall tas med
riksdagens utskott när granskningsplanen utarbetas. I motionen 1427
har tagits upp mer principiella frågor rörande utskottens medverkan i
riksdagens revisionsarbete. I motionen skisseras en radikalt annan organisation
för riksdagens granskning av statsverksamheten än den som nu
sker, nämligen genom att revisionen knyts till riksdagens utskott. Konstitutionsutskottet
fann i sitt betänkande 1976/77: 4 över en likartad
motion den väckta frågan vara av stort principiellt intresse men redovisade
också att vissa invändningar kunde riktas mot en granskning
med denna organisatoriska uppbyggnad. Utskottet hänvisade till att den
av talmanskonferensen tillsatta utredningen om riksdagens arbetsformer
var oförhindrad att ta upp denna och angränsande frågor till prövning.

Även finansutskottet finner den i motionen väckta frågan vara av
betydande intresse. Den nu tillämpade organisationen för riksdagens revisorer
tillkom innan nuvarande utskottsorganisation i riksdagen hade
byggts upp. Det är uppenbart att fackutskottssystemet i den nya riksdagsorganisationen
innebär helt andra möjligheter att fortlöpande följa
och granska statsverksamheten än vad som var möjligt i tidigare utskottsorganisation.
Utbyggnaden av utskottens kansliresurser verkar i
samma riktning. Sett från effektivitetssynpunkt bör mycket kunna vinnas
på att riksdagens revisionsverksamhet får en närmare knytning till
utskottsarbetet. Enligt finansutskottets mening bör denna fråga utredas
närmare.

Vad slutligen gäller den av revisorerna föreslagna namnändringen vill
utskottet peka på att benämningen statsrevisionen skulle kunna leda till
sammanblandning med riksrevisionsverket, regeringens organ för revision
av statsförvaltningen.

Utskottet kan, som framgår av det anförda, sålunda ej tillstyrka
revisorernas framställning i förslaget 12 om ändrad personalorganisation
m. m. De i förslaget väckta frågorna bör i stället tas upp till prövning
i ett vidare sammanhang tillsammans med en prövning av bl. a. de synpunkter
som förs fram i motionen 1427. Det bör ankomma på konstitutionsutskottet
att bedöma i vilka former detta utredningsarbete lämpligen
bör ske.

Stockholm den 13 april 1978
På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

FiU 1977/78: 4 y

5

Närvarande: Björn Molin (fp), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister
(m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson
(s), Arne Gadd (s), Sven-Olof Träff (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf
Rämgård (c), Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson
(fp), Karl Erik Olsson(c), Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström
(s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978

• .