yttr 1977/78 fiu1y y

Yttrande 1977/78:fiu1y

FiU 1977/78:1 y

Finansutskottets yttrande
1977/78:1 y

över förslag 1977/78:5 om riksdagens lokalfrågor på längre sikt
m. m. jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har genom beslut 1977-11-08 berett finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över förslag 1977/78:5 om riksdagens lokalfrågor på
längre sikt jämte motionerna 1976/77:581, 584, 589 yrkande 2 och 592 samt
1977/78:3, 9 och 18-21, såvitt gäller konsekvenser för regeringskansliets
lokalfrågor.

I förslaget hemställs att riksdagen

1. godkänner det redovisade ombyggnadsförslaget,

2. beslutar om projektering och genomförande av förslaget enligt redovisningen
och huvudtidplanen,

3. godkänner att förslaget genomförs inom kostnadsramen 260 000 000 kr.
i prisläge 1977-04-01 i vad gäller byggnaderna samt godkänner att inredning
och utrustning genomförs inom kostnadsramen 52 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01,

4. till den inre riksdagsförvaltningen: B7 ”Nytt Riksdagshus” under
XVII:e huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr. samt för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
40 000 000 kr.

I motionen 1976/77:581 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen

a. att utreda även frågan om en permanentning av riksdagslokalerna vid
Sergels Torg i enlighet med vad som anförts i motionen,

b. att samtidigt framlägga alternativa förslag om riksdagens framtida
lokalfrågor m. m.,

2. att riksdagen beslutar att kostnaderna för utredning om alternativet
Sergels Torg tills vidare får bestridas från förslagsanslaget Bl Den inre
riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader.

I motionen 1976/77:584 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen
beslutar att projektering och planering av riksdagshuset på Helgeandsholmen
skall ske med sikte på ett realiserande av alternativet ”Samspel”.

I motionen 1976/77:589 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs i yrkande 2 att
riksdagen uttalar att möjligheten prövas att riksdagen under avsevärd tid
bibehåller sin förläggning vid Sergels Torg i avvaktan påen utredning om att i
ett hus inrymma de centrala riksdagsfunktionerna.

1 Riksdagen 1977/78. 5 samt. Yttr. nr 1

FiU 1977/78:1 y

2

I motionen 1976/77:592 av Olle Wästberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar avbryta arbetet på en flyttning till Helgeandsholmen och upptar
förhandlingar med Stockholms kommun om lämplig form för riksdagens
kvarstannande i nuvarande, provisoriska riksdagshuset.

I motionen 1977/78:3 av Alf Lövenborg (-) och Rolf Hagel (-) hemställs att
riksdagen uttalar

1. att arbetet med Helgeandsholmsprojektet avbryts,

2. att fortsatt utredningsarbete utgår från att riksdagen skall ligga kvar vid
Sergels Torg.

I motionen 1977/78:9 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att det hittills bedrivna projekteringsarbetet med H 2 avbryts,

2. att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att till den 1 maj 1978 utveckla
förslaget Samspel och redovisa detsamma som underlag för projektering på
samma stadium som H 2 nu föreligger,

3. att arbetsgruppen åläggs att utföra sitt uppdrag fullt öppet under
fortlöpande kontroll av såväl utfört arbete som förbrukade medel,

4. att 2,5 milj. kr. anvisas för detta fortsatta arbete.

I motionen 1977/78:18 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar avslå förvaltningsstyrelsens hemställan om att återflytta riksdagen
till Helgeandsholmen.

I motionen 1977/78:19 av Björn Molin m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen upphäver beslutet 1975 att flytta tillbaka till Helgeandsholmen,

2. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens hemställan i förslaget 1977/
78:5,

3. att riksdagen beslutar uttala att det fortsatta arbetet med riksdagens
lokalfrågor på längre sikt inriktas på en grundlig prövning av alternativet att
riksdagen kvarstannar vid Sergels Torg.

I motionen 1977/78:20 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag 1977/78:5,

2. att riksdagen uttalar sig för att riksdagen under avsevärd tid behåller sin
förläggning vid Sergels Torg så att möjligt rådrum vinnes för övervägande av
ett nytt alternativ, som långsiktigt kan tillgodose önskemålet att i ett hus
rymma de centrala riksdagsfunktionerna.

I motionen 1977/78:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att

1. avslå riksdagens förvaltningsstyrelses förslag 1977/78:5 rörande riksdagens
lokalfrågor på längre sikt m. m.,

FiU 1977/78:1 y

3

2. uttala att riksdagen bör kvarstanna vid Sergels Torg,

3. uppdra åt förvaltningsstyrelsen att uppta erforderliga förhandlingar med
Stockholms kommun i frågan.

Utskottet

Utskottet har, med den beredningstid som stått till förfogande, inte haft
möjlighet att göra några ingående analyser av t. ex. vilka fördyringar som ev.
kan uppstå genom en förhållandevis kort byggnadstid för Södra Klaraprojektet.
Detsamma gäller den jämförande årskostnadskal k yl som presenteras
i förslaget.

Utskottet koncentrerar sig i yttrandet på en jämförelse mellan de nu
föreliggande alternativen, dvs. främst återflyttning till Helgeandsholmen
enligt föreliggande förslag och fortsatt förhyrning av lokaler vid Sergels Torg.
Utskottet vill emellertid inledningsvis anföra att det hade varit värdefullt om
det i förslaget 5 något belysts hur de bägge alternativen passar in i den samlade
lokalförsörjningsplanen för den statliga verksamheten i Stockholms-området.
Intressant hade också varit att kunna sätta in den nu aktuella frågan i
totalbilden vad gäller statens mellanhavanden med Stockholms kommun i
mark- och fastighetsfrågor. Denna bild innefattar ett flertal större frågor, t. ex.
den om den framtida dispositionen av marken vid Bromma flygplats.
Förhandlingarna med kommunen om Södra Klara är inte slutförda.

Utskottet gör beträffande regeringskansliets lokaler den bedömningen att
en successiv flyttning till Södra Klara under alla förhållanden hade blivit
nödvändig. Den nu planerade mera samlade flyttningen har emellertid ett
direkt samband med riksdagens beslut år 1975 om återflyttning till Helgeandsholmen.
Sannolikt kan nybyggnationen och flyttningen ske i långsammare
takt om riksdagen nu skulle välja att stanna vid Sergels Torg.

I motionen 1977/78:19 anförs bl. a. att de kostnader för nya lokaler för
regeringskansliet som uppkommer som en följd av riksdagens återflyttning
till Helgeandsholmen måste inkluderas i den totala kostnadsberäkningen för
Helgeandsholmsprojektet. Oavsett om regeringskansliets flyttning kommit
till stånd utan riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen eller ej, bör
enligt utskottets mening hänsyn endast tas till sådana kostnader som
påverkas av vilket beslut riksdagen fattar. Av detta skäl bör kostnaderna för
regeringskansliets nya lokaler inte belasta alternativet Helgeandsholmen i
annan mån än som kan motiveras av att kostnaderna blir högre med den
tidplan som gäller än om utbyggnaden av Södra Klara kan ske i lugnare
takt.

En kostnad som dock har ett direkt samband med regeringskansliets
lokaler och som enligt utskottets mening borde finnas med i kalkylen, men
inte gör det, är vad som kan betecknas som dubbelhyra för de delar av
regeringskansliet som nu återfinns i kanslihusbyggnaden och för den period
då denna måste stå tom för ombyggnad (1981-1983). Detsamma torde i viss

FiU 1977/78:1 y

4

mån gälla andra verksamheter för den period då byggnaderna på Helgeandsholmen
måste stå tomma på grund av ombyggnad.

1 anslutning till vad ovan anförts om bl. a. dubbelhyror vill utskottet mera
principiellt kommentera ett par punkter i den nämnda kalkylen. Den ena
punkten gäller det nuvarande värdet av riksbyggnaderna och marken på
Helgeandsholmen. 1 kalkylen är dessa, främst till följd av eftersatt underhåll,
upptagna till ett negativt värde, -35 milj. kr., en summa som därigenom
belastar Sergels Torgs-alternativet. Detta sker trots att kommunen erbjudit
sig att överta riksbyggnaderna. Utskottet har förståelse för att byggnadskommittén
inte ansett sig i sak böra pröva detta kommunens erbjudande. Av detta
följer dock inte självklart att den här diskuterade kalkylen skall upprättas på
det sätt som skett. Eftersom det föreligger ett anbud som ligger högre än de
-35 milj. kr. som byggnadskommittén anger värdet till, så innebär det att
byggnaderna och marken har ett alternativanvändningsvärde. 1 princip bör då
detta senare värde användas i kalkylen. Om riksdagen sedan väljer att behålla
riksbyggnaderna av andra skäl än för deras användning som riksdagshus bör
kostnader och intäkter som följer härav inte belasta något av de nu aktuella
riksdagshusalternativen.

Om riksdagen skulle välja att nu stanna kvar vid Sergels Torg med
långtidsförhyrning men vill behålla riksbyggnaderna för att hålla möjligheten
öppen att någon gång i framtiden utnyttja Helgeandsholmen för ett
riksdagshus kommer emellertid frågan i ett annat läge. Då är det riktigt att
som byggnadskommittén gör belasta Sergels Torgs-alternativet med kostnaderna
för en upprustning av riksbyggnaderna. Det kan emellertid ifrågasättas
om man inte då borde få några hyresintäkter från uthyrningen av riksbyggnaderna
- intäkter som i jämförelsen borde tillgodoföras alternativet Sergels
Torg.

Den kalkylmetod som används är av stor betydelse för utfallet av den
gjorda jämförelsen. I det sammanhanget kommer, förutom de 35 milj. kr.
som nu belastar alternativet Sergels Torg, även kostnader för grundförstärkning
in i bilden. Som en följd av förslagets synsätt, att riksdagen under alla
förhållanden kommer att behålla Helgeandsholmen, har hänsyn ej tagits till
kostnader för grundförstärkning. Sådana uppkommer nämligen oavsett
vilken den framtida användningen blir. Om man tillämpar det alternativa
synsättet, och i kalkylen beaktar kommunens offert i alla dess delar, måste
man ta hänsyn till att kostnader för grundförstärkning kommer att få
bestridas av den framtida ägaren, i detta fall kommunen. Med ett sådant
synsätt skall dessa kostnader belasta Helgeandsholmsprojektet i den gjorda
jämförelsen, eftersom det bara är i det alternativet staten drabbas av
kostnaderna.

Den andra punkt utskottet vill kommentera gäller vilken tidpunkt
jämförelsen mellan alternativen skall avse. I förslaget sker jämförelsen i
prisläge 1977-04-01. Härigenom behövs inga antaganden om framtida prisoch
kostnadsutveckling, vilket är en fördel. Detta är ett helt godtagbart

FiU 1977/78:1 y

5

förfaringssätt förutsatt att utfallet för de båda alternativen påverkas i samma
grad av framtida prisutveckling. Om så inte är fallet blir jämförelsen
rättvisande endast om någon prisstegring inte sker framöver. Eftersom en
sådan utveckling erfarenhetsmässigt inte är särskilt sannolik kommer, i den
aktuella jämförelsen, alternativet Helgeandsholmen att gynnas av att
kalkylen sker i prisläge 1977-04-01.

Vid en pris- och kostnadsutveckling på ca 7 % per år och med en ränta av
samma storleksordning blir de bägge alternativen kostnadsmässigt likvärdiga
vid flyttningstillfället 1983. Vid högre ökningstakt (vilket vi haft hittills under
1970-talet) blir alternativet Helgeandsholmen relativt sett dyrare. Utskottet
vill också påpeka att även om man räknar i prisläge 1977-04-01 så är
jämförelsen i förslaget inte helt rättvisande. Det är nämligen kostnaderna
1983 som måstejämföras,ävenom detta görs i 1977 års penningvärde. För att
nå jämförbarhet måste man därför räkna om den beräknade hyran 1983 i
Sergels Torgs-alternativet till nuvärde, 1977 års priser. Vissa delar av
årskostnaderna, bl. a. kostnaderna för drift, uppvärmning m. m. skall följa
prisutvecklingen. Övriga delar är fasta över tiden och skall diskonteras. Om
man antar att prisstegringstakten och räntenivån är lika stora och då använder
statens normalränta (vilken används i förslagets kalkyl för Helgeandsholmen)
för att diskontera den beräknade årshyran för Sergels Torg till nuvärde får
man till resultat att årskostnaden för Sergels Torgs-alternativet i 1977 års
priser blir ca 27,4 milj. kr. (24,0 milj. kr. om man undantar kapitalkostnad på
värdet av renovering av Helgeandsholmen).

Det är enligt utskottet svårt att göra någon säker bedömning av vilket
alternativ som ger de lägsta framtida utgifterna. Mot bakgrund av det hittills
anförda och av att vissa ytterligare punkter i den jämförande årskostnadskalkylen
kan diskuteras, gör utskottet den bedömningen att underlaget i
förslaget 5 inte ger tillräcklig grund för att hävda att återflyttning till
Helgeandsholmen skall väljas framför andra alternativ, därför att det blir
billigare.

Utskottet vill framhålla att den reala innebörden av utgifterna på ett
avgörande sätt skiljer sig åt i alternativen. 1 Sergels Torgs-alternativet
utnyttjas redan befintliga lokaler. Utgifterna består i huvudsak av hyresbetalningar
till kommunen. Helgeandsholms-projektet kräver däremot en
betydande investering - resurser som arbetskraft och byggnadsmaterial
måste tas i anspråk för att alternativet skall kunna genomföras.

Frågan om tidplanen för byggnadsarbetena i Södra Klara och tidpunkten
för riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen togs upp inom ramen för
det besparingsprogram som regeringen lade fram i kompletteringspropositionen
i maj 1977. Föredragande statsrådet anförde då bl. a. att det som ett led
i stabiliseringsprogrammet var önskvärt att även riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen senarelades. Föredraganden erinrade i sammanhanget om
att riksdagen (KU 1976/77:41) syntes ha ställt sig bakom tanken att den, om
den beslutade sig för att återflytta till Helgeandsholmen, skulle komma att

FiU 1977/78:1 y

6

vara installerad där år 1983. Finansutskottet (FiU 1976/77:30 s. 58) anförde i
frågan bl. a. följande:

Vad utskottet nu beskrivit visar tydligt att om tidpunkten för riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen inte framflyttas uppkommer behov av en
stark forcering av delar av Södra Klara-projektet. Utskottet anser i likhet med
föredraganden att flera skäl talar mot en sådan forcering. Enligt utskottets
mening bör regeringen därför i fråga om hela Södra Klara-projektet kunna
arbeta med den förutsättningen att arbetena inte bör forceras, bl. a. med
hänsyn till risken för kostnadsfördyringar och till behovet av erforderligt
samråd med berörd personal. Detta innebär att riksdagens eventuella
återflyttning till Helgeandsholmen kommer att behöva senareläggas jämfört
med 1975 års beslut.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att det statsfinansiella läget f. n. är
mycket ansträngt och kan förutses så förbli under flera budgetår framöver.
Alternativet Helgeandsholmen medför betydligt större budgetanspråk än
alternativet Sergels Torg under de närmaste åren. Utskottet har i och för sig
förståelse för behovet av att beslut i frågan fattas så snart som möjligt, bl. a. på
grund av utformningen av kommunens offert som innebär att besked bör
lämnas kommunen före årsskiftet. Det är dock enligt utskottets mening
olyckligt att riksdagen tvingas ta ställning till detta stora projekt utan att ha
möjlighet att sätta in det i det större budgetperspektiv som ges då
budgetförslaget för budgetåret 1978/79 föreligger.

Stockholm den 23 november 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m), Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson
(s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Sven-Olov Träff
(m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s) och Holger
Bergqvist (fp).

Avvikande meningar

1) av Knut Wachtmeister (m) och Sven-Olov Träff (m) som anför:

Riksdagen beslöt i maj 1974 i princip om en återflyttning till Helgeandsholmen.
Riksdagens förvaltningsstyrelse har 1977-09-28 enhälligt föreslagit
att arbetet med detta projekt fortsätts enligt de tids- och kostnadsplaner som
byggnadskommittén redovisat.

Finansutskottet som beretts tillfälle att yttra sig över förslaget och därav
föranledda motioner har inte haft den tid till förfogande som krävs för en

Fiu 1977/78:1 y

7

ingående jämförande analys av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser.

Det kan också enligt vår mening starkt ifrågasättas om en prövning av
riksdagens lokalfrågor utifrån strikt finansiella kriterier är meningsfull.
Självfallet är det däremot angeläget att de totala samhällsekonomiska
konsekvenserna av ett fullföljande av beslutet om återflyttning till Helgeandsholmen
blir väl belysta. Underlaget synes oss i detta hänseende inte helt
komplett, men det material som nu föreligger ger oss inte anledning att
ifrågasätta förvaltningsstyrelsens förslag.

2) av Anton Fågelsbo (c) som anför:

Jag anser för min del att finansutskottet bort avge ett fullständigt yttrande
med direkt ställningstagande till det framlagda förslaget 1977/78:5 och att
utskottet då skulle ha tillstyrkt hemställan i förslaget i enlighet med det
principbeslut som riksdagen fattade 1975.

3) av Rolf Rämgård (c) som anför:

Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut vill jag framhålla
följande.

Tidpunkten för en eventuell återflyttning till Helgeandsholmen bör inte
ytterligare fördröjas. Med hänsyn till att förberedelser och projekteringar i vad
avser regeringskansliernas lokaler är långt framskridna och att riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen bör ske snarast möjligt är det angeläget att
den tidplan som riksdagen antagit och som byggnadsstyrelsen nu arbetar efter
följs.